Onsdagen den 9 mars anordnar Historiska enligt annons idag ”dialogvisning och samtal” med ett antal personer under rubriken

History Unfolds

The Museum – Vilken roll spelar museer i skapandet av historia och nationell identitet?

Ingenting antyder att samtalet/samtalen ska föras på annat språk än svenska. Så varför engelska i rubriken?

Vilken roll vill Historiska spela i skapandet av historia och nationell identitet genom att marknadsföra sina svenskspråkiga arrangemang på engelska?

Jag tycker mig ana en kandidat till nästa utmärkelse som Anglofån!

Bengt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Nu går Post- och telestyrelsen (PTS) in i ett samarbete  för att göra Wikipedia mer tillgängligt. PTS finansierar en talsyntes, 2,8 miljoner kronor, för personer som har svårt att ta till sig webbplatsens texter.

Den ideella organisationen Wikimedia Sverige kontaktade PTS i samband med en av PTS innovationstävlingar. Projektet har fått namnet Wikispeech och är en talsynteslösning som finansieras av PTS och utförs av Wikimedia Sverige, Kungliga Tekniska Högskolan och Södermalms talteknologiservice.”

Läs vidare här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)

Nu är Varför är det så ont om w? här! Den drygt 200 sidor tjocka boken innehåller 313 läsarfrågor besvarade av Språkrådets experter. Just nu kan du köpa boken för 99 kronor inklusive porto.

Varför är det så ont om w? är den tredje boken med språkfrågor som Språktidningen ger ut i samarbete med Språkrådet. I den finns lärorika artiklar om ordens ursprung, slang, dialekter, talesätt och lånord plus en mängd praktiska språkråd. Här får du svar på frågor som etymologin till ordet raggmunk, antalet ordklasser i svenskan, varför det finns stora och små bokstäver och när det är lämpligt att använda semikolon. Frågorna har tidigare publicerats i Språktidningen.

Nu kan du beställa boken till förmånspriset 99 kronor inklusive porto. Specialpriset gäller till och med den 30 juni 2016.

Om du prenumererar på Språktidningen eller köper lösnummer får du ett erbjudande om att köpa boken i 3/2016 som utkommer den 23 mars.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den här sidan har registrerat fjorton usla översättningar, läs från engelska till svenska, från film och tv. Vad annars? De visar på faran av att göra bokstavliga översättningar eller att ha för bråttom.

På engelska löd repliken "If I hadn´t brought her back".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Under senare tid har jag vid ett flertal tillfällen haft anledning att besöka IKEA vid Kungens kurva. Jag har då till min ogrumlade och stora förtjusning noterat den totala frånvaron från tramsiga anglicismer i deras tilltal till kunderna. Inte ett enda SALE eller annat tjafs.

Kanske vi kan föra upp dem som kandidater till 2016 års hedersomnämnande för vården av svenska språket i det offentliga rummet?

Bästa hälsningar

Lars Göran Asmundsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det har inkommit runt 20 remissvar på Näringsdepartementets promemoria ”Uppdrag om offentlig terminologi”. Remissvaren var alla mer eller mindre kritiska – inget var odelat positivt. Tidsskäl medger inte några längre citat från remissvaren. Här är dock ett axplock:

Organisationer:

Copenhagen Business School/Bodil Nistrup Madsen:

”1) Det foreslås en forandring, d.v.s en mere afgrænset opgaveportfølje og mindre bidrag fra staten, hvilket indebærer, at TNC´s virksomhed og arbejdsformer skal udvikles. Endvidere anføres det, at TNC skal udvikle klare och attraktive tjenester, som modsvarer de faktiske behov i samfundet, samtidig med at der skal stiles mod øget egenfinansiering.

Enligt min opfattelse besitter TNC allerede de efterspurgte kompetencer og har udviklet attraktive tjenester.”

Copenhagen Business School/Hanne Erdman Thomsen:

“De facto udgör TNC det eneste fagmiljø i Sverige som beskæftiger sig med terminologisk teori og metode, samt undervisning i terminologi. De har derfor ikke kunnet støtte sig til forsknings- og uddannelsemiljøer på universiteter, men har i stedet brugt resourcer på det som i rapporten omtales som ’program 3 – Internt basarbet och kompetensutveckling’”.

IKEM (Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige):

”Bortsett från det i våra ögon avsevärt mindre lämpliga departement som ISOF sorterar under vill vi inte helt utesluta möjligheten att inordna TNC:S verksamhet under ISOF. Vi menar dock att det måste göras en grundlig konsekvensanalys och staten måste också överväga att skjuta till ytterligare medel för att ISOF ska kunna ta det utökade ansvaret. Sammantaget är dock IKEM ytterst tveksam till att totalansvaret för offentlig språkvård och teminologiarbete hamnar hos ISOF.”

Institutet för språk och folkminnen (ISOF):

”Risken för kompetensförlust är dock i första hand kopplad till förslaget om en kraftig neddragning av TNC:s anslag. Det finns en risk att TNC:s uppdrag, som en konsekvens av neddragningarna, blir alltför avgränsade och att unik kompetens och erfarenhet och redan etablerade kontaktnät därmed går förlorade. En sådan förlust riskerar att drabba inte bara TNC utan i högsta grad också den nya organisation som ska upprättas till stöd för den offentliga terminologin.”

Socialstyrelsen:

”Socialstyrelsen kan varken tillstyrka eller avstyrka förslaget… Förslaget innebär en reducering av det statliga bidraget till TNC med motsvarande 2-3 tjänster, samtidigt som det är otydligt huruvida en ökning av det statliga förvaltningsanslaget till ISOF föreslås.”

Stockholms universitet/Institutionen för svenska och flerspråkighet:

”Vi instämmer i utredningens omdöme att Terminologifrämjandet TNC har en viktig roll som terminologiskt kompetenscentrum. Just av den anledningen är det oroande att regeringen vill införa en ny organisationsstruktur och en ändrad finansiering utan att göra en konsekvensanalys och riskbedömning först. TNC är de facto den enda instans i Sverige som bedriver svenskt terminologiskt arbete. Om anslaget reduceras samtidigt som en knapphändigt preciserad organisationsförändring görs, är risken, enligt vår bedömning, överhängande att den enda idag fungerande verksamheten för offentlig svensk terminologi blir lidande.”

Svenska Akademien/Tomas Riad:

”Som effektiviseringsåtgärd föreslår utredaren att stödet till TNC ska gå via ISOF/Språkrådet. Denna instans har terminologiarbete i sin myndighetsinstruktion men saknar TNC:s kompetens på området…”

”Akademien ser det som en självklarhet att TNC bör sortera under Näringsdepartementet. Terminologiarbete skall inte primärt betraktas som språkvård, utan det är främst en kunskapsstrukturerande verksamhet av grundläggande betydelse för näringslivets och hela samhällets infrastruktur…”

”Att delegera omsorgen om terminologin till TNC är i Svenska Akademiens ögon ett effektivt och konkret sätt att värna om den svenska terminlogins precision, inte minst i svenskan förhållande till andra språk.”

Svenska Biotermgruppen:

”Utredningen menar att Terminologicentrum (TNC) inte fungerar som kunskaps- eller kompetenscentrum och saknar koppling till forskning in språk och språkteknologi (sid.22).

Det första är vi helt oeniga i. Det tidigare förslaget att helt slopa statlig finansiering av TNCs verksamhet möttes av omfattande protester från olika håll i samhället, inte minst från översättare och tekniska skribenter. I den andra frågan, om forskningsanknytning, vill vi poängtera att just eftersom terminologi inte är en språkvetenska, utan ett eget, tvärvetenskapligt kunskapsområde, har TNC en unik kompetens att utveckla densamma.”

Sveriges Facköversättarförening:

”SFÖ har stort förtroende för ISOF (Institutet för språk och folkminnen), Språkrådet och TNC (Terminologicentrum), men konstaterar att TNC har decenniers erfarenhet av nationellt terminologiarbete och att det enda rimliga är att TNC fortsätter att spela en central roll i sammanhanget. Staten bör precisera terminologiorganisationens uppdrag och i den uppgiften ta hjälp av terminologianvändarna, däribland språkindustrin som SFÖ är en del av.”

Sveriges Ingenjörer/Anders Tikhan:

”Sveriges Ingenjörer anser att terminologiarbetet skulle missgynnas om ansvaret lades på ISOF. Terminologiarbete bestämmer begrepp på ett systematiskt och metodiskt sätt, medan annan språklig förvaltning beskriver hur saker och ting utvecklats…Sveriges Ingenjörer föreslår i stället att ISOF inte ska ha något terminologiuppdrag, utan att uppdraget ska renodlas och gå direkt TNC.”

Terminologicentralen (TSK)/Katri Seppäla:

”Det bästa alternativet är alltså ett terminologicentrum som kan koncentrera sig på en mångsidig terminologisk verksamhet, kan fatta självständiga beslut och samarbetar flitigt med olika parter – som Terminologicentrum TNC gör nu. TNC har redan gjort preliminära planer för att effektivisera sin verksamhet, och samarbetet mellan den statliga bidragsgivaren och TNC kan fördjupas och det skulle vara till hela samhällets fördel.”

Vasa Universitet/Nina Pilke:

”I det sammanhanget vill jag nämna att kommentarerna om svag koppling till näringslivet (s. 21) och ingen koppling till forskning (s.22) är felaktiga. Den svenska modellen är fungerande och den verkar också var mer effektiv jämfört med t.ex den finländska. TNC är en välkänd och synlig aktör i nordiska och internationella terminologi- och fackspråkskontexter – tack vare det breda verksamhetsområdet, stark expertis och de långsiktiga satsningarna.”

Enskilda:

Irene Elmroth/ Översättare, korrekturläsare och textredigerare:

”Utredarens förslag om att Institutet för språk och folkminnen ska få större ansvar för terminologiverksamheten i Sverige är en byråkratisk skenlösning; där finns inte specialiserad kompetens. Den måste alltså övertas från TNC. Min förhoppning är därför att ni på Näringsdepartementet inser vad TNC faktiskt innebär, och ger dem fortsatt ekonomiskt stöd.”

Barbro Ehrenberg-Sundin/Tidigare språkexpert i Regeringskansliet:

”Det är mycket angeläget att svensaka termer samlas, kvalitetssärkras och utvecklas och görs tillgängliga. Terminologicentrums arbete med att utveckla Rikstermbanken är oundgängligt. För det krävs professionella terminologer, som excerperar, kvalitetssäkrar, ge råd, utbildar och samordnar. Ett statligt stöd för sådan verksamhet borde inte ifrågasättas. Att kraftigt minska Terminologicentrum statliga bidrag har hittills varit Näringsdepartementets enda avsikt med utredningen. Inte att säkerställa att svensk terminologi används, utvecklas och tillgängliggörs på ett professionellt sätt.”

Christer Furberg:

”Jag vill bara protestera kraftigt mot Ingrid Strömbergs (feldaterade) förslag om att begränsa TNC:s uppdrag. Som professionell teknikinformatör och översättare kan jag inte nog understryka vikten av en korrekt terminologi. Institutionen för språk och fornminnen är också en värdefull institution, men de har inte kompetensen att överta TNC:s funktion. Gör om och gör rätt, som det så populärt heter!"

Agneta Hallin/pensionär:

”Enligt mitt förmenande bör ypperliga TNC förstärkas och inte försvagas. Läggs delar av verksamheten på andra håll riskeras en för hela samhället mycket nyttig och speciell kompetens försvagas."

Rikard Lövström:

”Därför tror jag att utredningen slutsats att avgränsa uppdraget och dra ner på centralt, statligt stöd är felaktigt… Jag menar att Terminologicentrum därför bör utöka sin verksamhet och bistå i utvecklingen av begreppssystem i olika samhällssektorer för att IT-systemen ska kunna hantera information effektivt. Detta behov ökar dag för dag och behovet av terminologisk kompetens likaså.”

Helena Palm/Tidigare anställd på TNC:

”Jag förordar därför i stället ett oförändrat eller till och med utökat statsbidrag kombinerat med preciserade uppdrag och en tydligare, mera infrastrukturell roll för TNC. Jag tror att det skulle gagna samhället väl och dessutom öppna fler ögon för nyttan med terminologiarbete – och därmed ytterligare öka efterfrågan.”

Peter A. Sjögren/Tidigare v. ordf. i Svenska Språknämnden, huvudredaktör i Nationalencyklopedin och huvudförfattare i Bonniers svenska ordbok: