Alla inlägg under mars 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 mars 2016 20:27

Stefan Löfven talade engelska i EU-parlamentet idag – se denna videoinspelning.


Varför gjorde han det egentligen? EU-parlamentet är förmodligen den institution i världen som har de mest omfattande och bästa simultantolkningsresurserna. EU har nämligen 24 officiella språk, som alltså är jämbördiga. Det finns 330 ordinarie tolkar och dessutom frilansare som extra resurs.


Varför talade Stefan Löfven egentligen engelska? Talar Stefan Löfven bättre engelska än svenska? Självklart inte.


Trodde han att han inte skulle behöva tolkas för att han talade på engelska? Det är inget krav att en ledamot i EU-parlamentet ska behärska engelska. En litauer, som bara behärskar litauiska, har rätt att begära tolkning till litauiska. Det var säkert många parlamentsledamöter som såg till att Löfvens anförande tolkades från engelska, kanske speciellt de ledamöter som satt och pulade med sina mobiltelefoner i stället för att rikta blicken mot Löfven.


Underlättade han för konferenstolkarna?  Nej, faktum är konferenstolkarna föredrar att talarna använder sina modersmål i stället för engelska som andra språk, eftersom det försvårar tolkningen. Talarna är ofta inte medvetna om sina språkliga brister och inser inte att eventuell brytning eller icke-idiomatiska uttryck och felaktiga satskonstruktioner kan ställa till med problem vid översättning.  Jag tror heller inte att parlamentsledamöter från de brittiska öarna går upp i EU-parlamentets talarstol och talar bred cockney, newcastledialekt eller skotsk engelska.


Stefan Löfven fortsätter på samma stig som Göran Persson, Margot Wallström och Anders Borg beträdde, nämligen att hellre tala engelska i onödan i EU-sammanhang än att använda svenska. Ville han i likhet med sina föregångare bevisa något? Vad då? Svenska ska vara ett officiellt språk i EU i praktisk handling, inte bara på pappret.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 mars 2016 15:35

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Årets Språkrådsdag hålls torsdagen den 28 april. Temat för konferensen är ”språk som möts”.

2015 var temat

Språkrådsdagen 2015 hade temat "inkluderande språk".


Några av dagens föreläsningar:


Emanuel Bylundlänk till annan webbplats: Språk främjar hjärnan
Tvåspråkighetens effekter för individens språkliga och kognitiva utveckling har varit föremål för vilda spekulationer. Ny forskning visar emellertid att tvåspråkigas ständiga jonglerande mellan två språk kan ha flertalet positiva sideffekter, som ökad selektiv uppmärksamhet och senareläggande av demens.


Ingela Tykessonlänk till annan webbplats och Linda Kahlinlänk till annan webbplats: Svenska som arbetsspråk på en internationaliserad arbetsmarknad
Dagens globala ekonomi medför att fler och fler människor måste lära sig nya språk för att kommunicera i yrkeslivet. Vi ger exempel från två yrkesgrupper som får lära sig svenska i utlandet. Det ena är från Chisinau i Moldavien, dit svenska färdtjänstanvändare kopplas för att boka resor. Det andra exemplet handlar om läkare som intensivutbildas i svenska i Polen, innan de börjar arbeta i Sverige.


Jarmo Lainiolänk till annan webbplats: Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan
Förståelsen för språks roll när det gäller flerspråkiga elevers möjligheter att nå studieframgång är inte är tillräckligt förankrad i svensk utbildningspolitik och praxis. Det visar uppföljningen av ett EU-projekt om flerspråkiga elevers studiesituation i åtta europeiska länder.


Mikael Parkvall: Upptäcksresande i kontaktspråk
I vissa fall när folkgrupper möts uppstår pidginspråk. Dessa språk försvinner dock ofta innan någon av de närvarande hinner inse vad som händer. Att försöka förstå pidginiseringsprocessen är därför ofta en fråga om ”språklig arkeologi”.


Dessutom: samtal med översättaren Anna Gustafsson Chen.


Dagen avslutas med att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke delar ut Klarspråkskristallen och Minoritetsspråkspriset. Även Erik Welanders språkvårdspris kommer att delas ut.


Moderator för dagen är Karin Milleslänk till annan webbplats.


Anmäl dig senast den 18 april: anmälningsformulär.


Ett mer detaljerat program kommer att läggas ut här i god tid före konferensen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 mars 2016 12:48

Anmärkning: Historiska museet har tagit initiativ till en utställning med titeln ”History unfolds”.


Till museichef Maria Jansén,


Ang. utställning: History unfolds.


Hej,


med förvåning noterar jag Historiska museets usla ambitioner för språkvård med helt omotiverad inblandning av engelska fraser, rakt av utan kommentarer eller förankring i ett behov av bättre kommunikation i rubriksättning och texter. 

1) Tycker du, att Historiska museet med denna namngivning är ett föredömligt exempel i utställningens tematiska utgångsfråga, nämligen:

"Diskussionen om hur historia och kulturarv skapas och används är viktigare än på mycket länge, i Sverige och i ett globalt perspektiv”.

2) Jag står gärna till tjänst med förslag till svenska namn. 

3) Såvitt jag förstår, så lyder Historiska museet som myndighet under kravet att följa den av riksdagen antagna språklagen i anda och handling. Varför gör ni inte detta?


MVH


Lars Fredriksson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 mars 2016 13:10

Efter Språkförsvarets seminarium "Behövs svenskan i svensk skola?" den 23 januari intervjuades Olle Käll, styrelselseledamot i Språkförsvaret och en av inledarna på seminariet, i Gymnasieläraren nr 1/2016. På frågan "Varför är det så viktigt att undervisa på svenska?", svarade Olle Käll:


"- Därför att elever med svenska som modersmål helt enkelt ska kunna använda det språk som de är bäst på. Att lära sig saker i skolan är redan en tillräckligt svår process och då ska man inte behöva göra det på engelska.

- I dag är det tillåtet med upp till till 90 procent engelska på gymnasiet, i alla fall ämnen utom svenska. Det är alldeles för mycket för en skola som ska betona det sammanhållande kittet i samhället, nämligen svenskan."


Läs också Olle Källs inledning på seminariet!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Hej!
 
Hörde på radio hur två svenska kvinnor, bosatta i USA kommenterade primärvalen. Båda använde amerikanska R, tjocka L samt pausljudet aaaa mellan meningarna, det som i svenskan kan låta som ääää. Ibland kan man höra andra svenskar, som också bott i USA rätt länge, tala svenska utan minsta tecken på amerikanisering. Hur kan man förklara denna skillnad? En gissning är frekvensen av umgänge med andra svenskar, men finns det fler orsaker?
 
Hälsning från
Ingvar
Katrineholm


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Sspråkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 mars 2016 13:38

Igår publicerade Svenska Dagbladet en artikel, ”Stavning inget att leka med”, av Olle Josephson som handlar om stavningsreformernas villkor. I skrivande stund går det inte att länka till artikeln, men vi saxar ändå ett utdrag från artikeln i väntan på att artikeln kan nås även av icke-prenumeranter.

 

”Nyligen rapporterades på dessa sidor om en ifrågasatt fransk stavningsreform (SvD, den 22 februari). En tysk reform kapsejsade i början av 2000-talet. Svensk stavning reformerades senast 1906, mycket marginellt, i en ljummen kompromiss. Vår tid är flerspråkighetens, språkblandningens och den globaliserade engelskans. Men det är inte tid för stavningsreformer.


Det innebär inte att stavningsreglerna är fullkomliga i väletablerade språk som engelska, franska, tyska eller svenska. Tvärtom – de blir sämre med åren. I allt skiftspråk som använder någon form av ljudåtergivande alfabet måste det finnas ett samband mellan uttal och stavning. Och uttal förändras. Ju fler århundraden det gått sedan stavningen lades fast, desto mer ökar klyftan mellan stavning och uttal. När stavningen fixerades i engelskan på 1600-talet speglade inte bokstavsföljden ough tolv olika uttal.


Svensk stavning är något mer uttalsnära, kanske därför att den reglerades senare. År 1801 gav Svenska Akademien ut ”Afhandling om svenska stafsättet”, med skalden och upplysningsmannen Leopold som författare. Därmed sattes en åtminstone tillfällig punkt för nästan tvåhundra års stavningsdebatt.


Två principer styr stavningen i svenskan, liksom i många andra språk, ljudenligheten och samhörigheten (se ruta härintill). Dessutom finns särskilda regler för dubbelteckning. Men till detta kommer en tredje princip som raserar det mesta: följsamhet mot etablerat bruk.


Nästan alla stavningsreformer går ut på att reducera brukets betydelse till förmån för systemkonsekvens enligt de två grundprinciperna. Leopold avslutade sin stavningslära med en lista på 1 400 lånord, främst franska, där han föreslog svensk stavning: fauteuil, bureau och portrait skulle bytas mot ljudenliga fåtölj, byrå och porträtt. Det tog 40 år att etablera; ingen lieutenant ville bli löjtnant.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 mars 2016 12:44

Reklambyrån Endmark i Köln är känd för sina rundfrågor om engelska reklamfraser (”Komm rein und finde wieder heraus!“) 1). I år utfrågade Endmark över 12 000 personer. Resultat: Omkring hälften av de tillfrågade förstod reklamfraser på engelska felaktigt eller inte alls. I åldersgruppen 18 – 44-åriga visste 39 procent ”överhuvudtaget inte” vad det gällde; av de som var över 45 år var det t.o.m 59 procent. Dessutom var majoriteten av deltagarna i enkäten inte i närheten av att kunna översätta avsändarens budskap. Bayer AG:s slogan ”Science For A Better Life“ förstod inte ens hälften av de tillfrågade. De övriga trodde att det betydde ”Zukünftig für ein besseres Leben“ 2) eller ” Chance auf ein besseres Leben“ 3).


Läs vidare i Wirtschafts Woche eller i Horizont!


Reklambranschen verkar inte vägledas av några vetenskapliga undersökningar vad gäller budskapens eventuella genomslag utan snarare av ett flockbeteende.  Eller så ser vissa reklammakare engelskan bara som någon slags garnityr.


Observatör

 

1) De flesta tillfrågade tyskar översatte i en tidigare undersökning reklamfrasen ”Come in and find out” med ”Komm rein und finde wieder heraus!“, d.v.s kom in och hitta ut igen.

2) ”Zukünftig” betyder framtida, (till)kommande eller blivande.

3) Chans på ett bättre liv

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

En person som lever i en annan språklig miljö än den egna får ofta svårt att hålla förstaspråket rent. Så ock professionella journalister. Läser med viss förvåning  i dagens SvD (den 4/3) hur Erik Bergin meddelar att Bernie Sanders i sin kampanj tappat "momentum".

Detta är ett ganska vanligt uttryck, speciellt i amerikansk engelska, så det är förståeligt att det har tagit sig in i hans språk. Men inte ursäktligt. Det finns ju bra uttryck på svenska som beskriver samma fenomen. T.ex skulle man kunna skriva att Sanders tappat styrfart.

Exemplet visar hur engelskan på många fronter bryter sig in (eller "brottar sig in" som mitt fyraåriga barnbarn skulle säga). Media har ett stort ansvar för det svenska språket. Korrekturläsare är ett utdött släkte, men de behövs uppenbarligen fortfarande.

Lars Göran Asmundsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards