Alla inlägg under mars 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 mars 2016 18:44

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)


I Falun, Luleå, Göteborg och Stockholm kan du fredagen den 18 mars fira Grammatikdagen. Vid tre universitet och högskolor anordnas föreläsningar som är öppna för allmänheten.


För femte året i följd firas nästa fredag den årliga Grammatikdagen. Den här gången ser antalet deltagande universitet ut att bli färre än tidigare. I Stockholm kommer Språkkonsulterna att dela ut ordklasser i morgonrusningen och Uppsala universitet arrangerar föreläsningar enbart för förhandsanmälda gymnasieklasser.


Tre lärosäten bjuder in allmänheten. Det mest omfattande programmet bjuder Göteborgs universitet på. Temat för dagen är talspråk. Bland annat talar Lars-Gunnar Andersson om göteborgskans grammatik, Jenny Öqvist berättar om överklasstockholmska, Yair Sapir skildrar arbetet med att standardisera älvdalskan och Sara Lindbladh talar om diskursmarkörer i italienska.


Luleå tekniska universitet bjuder på en rad föreläsningar med fokus på grammatikundervisning. Högskolan Dalarna i Falun hinner med sex expressföredrag på nittio minuter. Dessutom går det att köpa grammatikbakelser till självkostnadspris.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Häromdagen flög jag till Sturup från Stockholm. Jag trodde jag skulle till flygplatsen i Malmö, en relativt stor stad i det landet Sverige (där svenska talas).


Döm om min förvåning när jag välkomnas till Malmö Ärpårt! Fånigt, pinsamt och dumt. Flygplats heter det!

Lars Göran

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har i resultaten från Världscupen i skidor i vinter sett att SVT på sin textteve har valt engelskspråkig translitterering istället för svensk (se Svenska skrivregler). Åkare som heter Sergej stavas Sergey, och frågan är om det inte bör vara Ustjugov snarare än Ustiugov enligt svensk princip, för en av dessa Sergej (ю = ju/jo ).


Annars är det vanligt att de ryska namnen överhuvudtaget blir styvmoderligt behandlade. Det vanligaste är att e = je och ë = jå inte uppfattas eller helt enkelt ignoreras av dem som har att hantera namnen. Därför får t.ex idrottare heta Elena istället för Jelena, och  Ljogkov, Fjodorov, Semjonov får heta Legkov, Fedorov, Semenov. De här namnen Fjodorov och Semjonov svarar ju mot svenskans ”Fjodorsson” respektive Simonsson. Det blir då förklarligt. I framtiden kommer kanske den store författaren att benämnas och stavas Fedor Dostoyevsky?


Vi har också diakritiska tecken i svenskan. Jag undrar just om vi svenskar skulle tycka ett det är korrekt att exempelvis bli benämnd Jonsson när vi heter Jönsson, eller Ahlberg istället för Åhlberg?


Daniel Jacobson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 mars 2016 15:11

Det blir allt vanligare med s.k dejtingsajter tack vare internet. Men man undrar vilken betydelse språkvalet har på denna dejtingsajt. Är engelskan i detta fall ett instrument för att sålla agnarna från vetet? Är det ett angloamerikanskt  företag som har öppnat en filial i Sverige eller är det svenskar, som har fått för sig att det är något speciellt med engelskan?


Denna text är hämtad från deras startsida:


“THE MATCHMAKERS WANT TO BRING A PERSONAL TOUCH TO THE SINGLES SCENE


by helping singles to explore their relationship potential through fun and diverse activities and theme events. Are you a single who is ready to leave the computer behind a portion of your valuable time and meet other exciting singles in real life? There is something missing on the dating scene which allows unique individual experiences in real life.


The Matchmakers plan to host our events at cozy and elegant locations in Sweden and abroad on a monthly basis. We are going to complement online dating by providing a creative, playful and relaxed atmosphere, allowing chemistry and attraction to flow naturally. The Matchmakers create unique life changing single events.”


Man kan ju alltid skriva till dem på info@thematchmakers.se och be dem berätta mer om sitt språkval.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Observatör

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 mars 2016 20:18

I en artikel på Babbel berättar Luca Lampariello varför han har lärt sig elva olika språk, däribland svenska. Om sitt intresse för svenska språket skriver han:


“Jag hade ganska länge tänkt lära mig ett skandinaviskt språk, när min italienska flickvän köpte en svenskkurs åt mig på min födelsedag. Svenska låter otroligt musikaliskt i mina öron beroende på dess märkliga intonation, men jag fann det ganska svårt att förstå språket i början. 2004 åkte jag till Stockholm för första gången och blev omedelbart betagen av svensk kultur. Jag fortsatte att tala svenska, mest med norrmän, och tittade på filmer och läste böcker – huvudsakligen deckare, eftersom skandinaver är förträffliga på det. Och det bästa av allt? Om man kan svenska, kommer de flesta skandinaver att förstå en, och plötsligt har man tillgång till en fascinerande kultur och tankesätt.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna insändare publicerades i Smålands-Posten den 8/3 – här med skribentens tillstånd.


Självklart förtjänar Elin Wägner att få en staty rest över sig i sin hembygd. Valet av plats, vid Växjö nya konststråk, är det inget fel på. Men titeln på statyn Pissed Elin gör mig upprörd.


Jag slår upp ordet pissed i mitt utförliga, engelska lexikon och hittar att ordet är markerat som vulgärt och att dess betydelse nummer ett är: packad, asfull.


Varför har konstnären och Växjö Kulturnämnd valt att chikanera Elin Wägner på detta sätt? Min far skulle vända sig i sin grav om han visste att hennes namn är på väg att skändas med denna tarvliga, engelska titel. På fyrtiotalet (förmodligen) mötte han vid ett flertal tillfällen Elin Wägner i handelsboden i Bergs socken, när de bägge var där för att handla.  Han beundrade och hög­aktade i allra högsta grad denna kvinna. Hon var för honom ett enastående fruntimmer. Aldrig att han nämnde att hon skulle vara berusad.


Vad ska engelskspråkiga turister tro när de böjer sig ner och läser Pissed Elin på sockeln? Hur ska de kunna veta att denna nyktert seende och klartänkta kvinna inte var hemfallen åt drycken­skap? Inte kommer de väl i första hand att tänka på piss i betydelsen urinera?

 

Ett råd till Växjö Kulturnämnd: Betänk att ett utländskt ord kan ha flera betydelser. Håll er till svenska, det språk som ni behärskar! Avses det att Elin Wägner var skit­förbannad, så be konstnären att skriva det på ren och skär svenska. Eller Elin urinerar eller kissar om det är det som avses.


Och förresten, varför kalla promenaden för Växjö Art Site? När namnet Växjö konststråk låter så mycket bättre. De flesta som promenerar på denna natursköna plats har väl ändå svenska (småländska) som moders­mål. Varför ringaktar ni så till den grad Vilhelm Mobergs och Pär Lagerkvists kärnfulla och mustiga språk?


Kerstin Johansson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



I senaste numret av Grönköpings Veckoblad berättas det:


”Grönköpings lokala musikkanal, Radio Green Mello, har beslutat att publicera en s.k tio-i-topplista varje vecka. Syftet är att de ungdomar som brukar lyssna skall få en ledstång beträffande vilka preferenser de bör ha, när det gäller populärmusik.”


Tidningen skriver vidare:


”Det titlar som är på svenska har översatts till engelska. Det har nämligen visat sig att titlar på ärans & hjältarnas språk (svenska) blir mer begripliga och därmed förlorar i kvalitet.”


Den titel som placerade sig högst upp var ”I love You”  av Sons of Harred Mothers. Av någon underlig anledning innehåller de övriga nio titlarna också ordet ”love”, men detta kan naturligtvis vara en ren tillfällighet.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 mars 2016 12:12

Historiska museets utställningstitel ”History unfolds” har tidigare kritiserats i denna nätdagbok  - se bl.a Bengt Lidal och Lars Fredriksson – liksom i brev från Bo Alvberger och Lars Nordberg, som ligger i Språkförsvarets brevarkiv. Vi återger Sophie Nymans svar, som flera av brevskrivarna har fått.


Tack för dina synpunkter om namnet på utställningen History Unfolds. Du har tidigare varit i kontakt med Maria Jansén, vår museichef, men då hon är på tjänsteresa svarar jag i hennes ställe såsom ansvarig för Historiska museets publika verksamhet.


I alla våra publika erbjudanden på museet, i såväl utställningsproduktioner, som programverksamhet, visningar och familjeaktiviter, så gör vi noggranna analyser för vilka olika målgrupper som vi ämnar nå av olika typer av arrangemang men också tilltal. Naturligtvis är det så att vi som statlig kulturinstitution ska nå ut brett och till alla, men i dessa tider så är du också säkert väl medveten om betydelsen av att kommunicera med olika grupper på olika sätt och vid olika tidpunkter.


I arbetet med History Unfolds, som är en samtidskonstutställning med utgångspunkt i våra samlingar, har vi vägt in flera aspekter i rubrikvalet. I det här specifika fallet har vi valt att målgruppsanpassa rubriken till en mer samtidkonstintresserad publik men också internationellt orienterad publik då ca 65% av våra besökare kommer från utlandet.


Vi tycker att namnet på utställningen väl beskriver det som den kommer att beröra, nämligen att veckla ut och belysa gömda och glömda berättelser i våra samlingar och ge utrymme för nya tolkningar av desamma. Namnet har landat efter att både ha testat det med såväl externa som interna personer, vi har haft en auktoriserad översättare inkopplad och vi arbetar just i dessa dagar med en underrubrik på svenska som tydligt beskriver utställningens tematik.


Om detta kan vi naturligtvis ha olika synpunkter, men det är ett medvetet val som vi har gjort i just denna produktion.


I dagsläget presenterar vi samtliga utställningar på svenska och engelska, vilket vi kommer fortsätta med. Därtill erbjuder vi audioguider på flera språk, då de allra flesta museimiljöer numera är hyfsat internationella arenor där både besökare från Sverige och annorstädes ryms och ska känna sig välkomna.


 Med vänliga hälsningar och med hopp om en trevlig helg!


 Sophie Nyman

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se