Alla inlägg under mars 2016

Nu har Melodifestivalen till och med hamnat på ledarsidorna. Den kände chefredaktören och debattören Göran Greider skriver i en ledarartikel att han är utled på Melodifestivalen och att:  ”Detta är ett evenemang för barn”. Greider undrar också hur Melodifestivalen kan bli så viktig att den dag efter dag avhandlas i medierna.


Jag instämmer helt och hållet med Göran Greider.


Som sagt varje år vid den här tiden drabbas Sverige alltid av den vanliga ”Melloeufurin”. Däremot upplevde undertecknad, lördagen den 13 februari, i stället en fantastisk Eurovisionskväll på italienska. Detta evenemang var även för vuxna, kan tilläggas.


Jag har verkligen ingen lust att följa de identitetslösa ”Mellotävlingarna” på SVT. Därför zappade jag till italienska tv-kanalen Rai 1 (Uno) där man samtidigt sände den italienska uttagningen till årets Eurovisionstävling.


Den hade allt: Alla 16 finallåtar sjöngs givetvis på modersmålet, italienska. Inte en enda sång sjöngs på engelska. Det förekom ingen ”playback- eller singbackmusik” under kvällen. I stället ackompanjerades samtliga bidrag av stor orkester med stråksektion, kör och dirigent. Det är verkligen skillnad mellan ”livemusik” och ”ihålig playbackmusik”. Det hörs tydligt.


Festivalscenen hade en proper och ändamålsenlig design och det förekom inget irriterande och blixtrande strålkastarljus på scenen. Klädkod denna kväll: Aftonklädsel gällde tydligen för båda artister och åskådare i salongen.


Vinnare blev egentligen musikgruppen Stadio, med de avstod sin ESC-plats. Italien kommer istället att representeras i Stockholm av tvåan i tävlingen signorina Fransesca Michielin.


Sammanfattningsvis: Det blev en helkväll med italiensk skönsång och inte minst italiensk identitet.


C-G Pernbring


(Insändaren tidigare publicerad i Dala-Demokraten den 26/2, Skånska Dagbladet den 3/3 och Helsingborgs Dagblad den 6/3 – här med skribentens tillåtelse.)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den som besökte Språkförsvarets seminarium om engelskan i svensk undervisning den 23 januari i år och hörde SvDs bitr kulturchef Anders Q Björkman föreslå ett ersättningsord för "mansplaina" kunde få en "déja-vu"-upplevelse genom att läsa gårdagens serie "Sverige" i samma tidning.


Där har nämligen statsminister-karikatyren anammat förslaget och FÖRKARLAR saker och ting för Wallström-figuren. OBS! Endast i papperstidningen.


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 mars 2016 12:06

I en artikel i Svenska Dagbladet i fredags, som egentligen handlar om en italiensk författare, omnämns också den språkliga likriktningspolitik som Mussolinis fascistiska regim bedrev:


”Pennachi använder ett mustigt talspråk skrivet på den venetianska dialekt som de inflyttade förde med sig. Den fascistiska regimen förde en hård kamp mot dialekterna. I skolorna skulle barnen tala riksspråket, vilket många (de flesta) av dem aldrig hade hört innan de började skolan. Målsättningen var att dialekterna skulle utrotas men det projektet lyckades man inte med, resultatet blev i stället en tvåspråkighet som än idag lever kvar i de regioner där dialekterna är markant skilda från riksitalienskan. I Agro Pontino lyckades man behålla sin venetianska dialekt levande. Till detta bidrag säkerligen en viss isolering, männen var jordbrukare, kvinnorna arbetade i hemmen och hade hand om barnen.”


De flesta stater i Europa understödde det nationella standardspråkets expansion på bekostnad av dialekterna t.o.m efter andra världskriget, men det skedde med olika metoder. Målet att utrota dialekterna behöver inte ens ställas explicit, eftersom standardspråket används i skrift och i radio och tv, som når alla medborgare i ett givet land. Det betyder att standardspråket har ett stort försteg och att det sker en utjämning på standardspråkets villkor.


Frågan är om inte Italien idag uppvisar en större tolerans för dialektal mångfald och minoritetsspråk än Sverige. Enligt en lag från 1999 erkändes exempelvis tolv minoritetsspråk i Italien. Av dessa utgår frankoprovensalska, franska, friuliska, katalanska, ladinska, occitanska och sardiska – liksom italienskan – från latinet.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2016 16:23

Det senaste numret av Språknytt innehåller intressant information om det norska Språkrådets aktiva språkpolitik.


I artikeln ”Norsk på klar førsteplass” berättar Åse Wetås, direktör på Språkrådet:


”Hovudkonklusjonen er at norske bedrifter følgjer parolen i språkplakaten for næringslivet, som Næringslivets Hovudorganisasjon og Språkrådet står bak: ’Bruk norsk når du kan, og engelsk når du må.

Det viser seg nemleg at norsk er det språket som är klart mest brukt i bedriftene. Det er både leiarar og tillitsvalde samde om.”


Språkrådet samarbetar också med Norges Handelshøjskole för att få till stånd en mer förnuftig fördelning av engelska och norska i den högre utbildningen. De högskolor i Norden som annars mest brukar släppa fram engelskan på bekostnad av nationalspråken är just handelshögskolorna.


För övrigt är nr 1/2016 av Språknytt ett fullmatat och mycket intressant nummer. Språkförsvaret länkar till inte mindre än åtta artiklar i detta nummer.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2016 14:56

(Texten är hämtad från TNC-Aktuellt nr 1/2016. Texten har redigerats på någon punkt)


Den 2 februari hölls en hearing på Näringsdepartementet om utredningen om det offentliga terminologiarbetet i Sverige. Syftet med hearingen var att i samtalsform samla in synpunkter på den promemoria som utredaren skrivit.


På hearingen som representanter för Närings- och Kulturdepartementen och utredare Ingrid Strömberg hade bjudit in till, deltog förutom TNC och Institutet för språk och folkminnen även en rad andra organisationer med intressen inom terminologiområdet: Svenska Akademien, Teknikföretagen, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, Swedish Standards Institute, Fodina Language Technology, Socialstyrelsen, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Facköversättare SFÖ och Utrikesdepartementet.


Hearingen inleddes med att utredaren sammanfattade sitt uppdrag och sina observationer:


• Terminologi är viktigt.

• TNC är erkänt men för okänt.

• TNC har begränsad räckvidd.

• Styrningen av det offentliga terminologiarbetet är svag, både från ägare och staten.

• TNC är beroende av stöd.

• Institutet för språk och folkminnen arbetar med terminologi, men inte på svenska.

• Myndigheterna prioriterar inte terminologiarbete och deras uppdrag att följa paragraf 12 är för otydligt.


Utredaren resonerade sedan helt kort om språkvård, domänförlust och it-utvecklingens behov av terminologi. Förslagen i utredningen sammanfattade hon sedan så här.


• Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen ska få ett övergripande ansvar för att följa upp terminologiarbetet i Sverige.

• TNCs uppdrag ska preciseras.

• Myndigheterna ska få tydligare riktlinjer för sitt terminologiarbete.

• TNC är ett viktigt kompetenscentrum.


Efter det var ordet fritt, och många perspektiv och åsikter kom fram. Några röster i sammanfattning:


”TNC bedriver inte språkvård i största allmänhet. Terminologi är kunskapsstrukturering och ’vanlig’ språkvård något annat. I terminologiarbete är den effektiva kommunikationen i centrum snarare än svenska språket. Det finns därför risker med att Kulturdepartementet och Institutet för språk och folkminnen tar över terminologifrågorna eftersom terminologifrågor är näringslivsfrågor, inte kulturfrågor. Det finns också risk att terminologifrågorna drunknar på Institutet för språk och folkminnen eftersom terminologi och språkvård har så olika utgångspunkter. Val av termer är bara en liten del av terminologiarbetet. Kunskapsstrukturering är 75 % av terminologiarbetet.”


”Det är märkligt att dela upp terminologiarbete i kategorierna offentligt och näringslivsinriktat. Terminologi och fackspråk bör i stället delas in efter fackområde, och inom ett fackområde verkar ofta både det offentliga och det privata näringslivet. Näringslivet drar alltså nytta av det offentliga terminologiarbetet. Det som görs inom myndigheterna påverkar och skapar förutsättningar för näringslivet.”


”Det är bra att ge myndigheter tydligare riktlinjer för deras terminologiarbete. Det är svårt för en myndighet att bedöma hur man ska göra för att uppfylla språklagen och vad som ska finnas på plats för att kunna hävda att man uppfyller paragraf 12. Många myndigheter behöver också förstå vad som är nyttan med terminologiarbete.” 3


”TNC är ett kompetenscentrum i dag, och kunskaps- och metodutveckling finns inte någon annanstans i Sverige. Den rollen kan bara fyllas om det finns medel för det.”


”TNC är unikt: det är ett företag, en myndighetsavdelning och ett universitet i ett och en del av infrastrukturen i Sverige. Det är en styrka att verksamheten hålls ihop.”


”Det är en svag koppling mellan utredningens fakta, analys och förslag. Hur uppnår man mer effektivitet, ändamålsenlighet och långsiktighet genom att splittra kompetensen på flera aktörer? Det är svårt att se att det blir effektivare om terminologiverksamheten flyttas till Språkrådet. Och om uppdrag och resurser flyttas till Språkrådet så måste dessa resurser öronmärkas så att de verkligen används för terminologiverksamhet. Resurserna får inte dras ner. Språkrådet behöver ett helt annat uppdrag om de ska få den här verksamheten till sig, resurser att bygga kompetens för att styra verksamheten.”


”Det är således mycket kvar som behöver redas ut. Promemorian är för svag för att tjäna som beslutsunderlag.”


Mötet avslutades med att hearingens ordförande, Kristina Nordin från Näringsdepartementet, tackade för att alla kommit och framfört sina synpunkter. Hon sa att synpunkterna var viktiga för att rätt beslut ska kunna fattas. Kristina Nordin ville inte lova något om tidpunkt för beslut, men sa att ambitionen är att ge besked under hösten. Detta ska inte dras i långbänk.


Det fanns även möjlighet att efter hearingen lämna in skriftliga yttranden om utredningens promemoria. Läs TNCs och andra organisationers och personers yttranden här.


Karin Dellby

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 mars 2016 12:11

Reklambranschen är ett drivhus för introducerandet av anglicismer. I senaste numret av Jajja Magazine kan man läsa följande:


”Alla större mediehus i Sverige satsar på Native advertising. Annonsblockerare och mobilanvändandet driver på utvecklingen.


Native advertising, att publicera annonsinnehåll som är en naturlig del av det redaktionella innehållet, håller på att utvecklas till ett viktigt format i en miljö där närmare 40 procent av användarna utnyttjar annonsblockerare. Schibsted, Bonnier, Egmont, Idg, Mittmedia och Aller Media. Alla stora mediehus samt många mindre uppstickare erbjuder idag native advertising. När mediehusen tappar sina pappersintäkter har native advertising blivit en möjlighet att skapa nya intäkter som är säkra från annonsblockerare.


Schibsteds nyhetsapp Omni är det mediaföretag som lyckats bäst med native i Sverige. De har idag 50 procent av sina annonsintäkter från native advertising, vilket är mycket högt även internationellt, enligt Josefine Kvarnström, chef för Schibsted Content Marketing Studio.”


Det första problemet är naturligtvis hur ordet ska uttalas – på engelska eller svenska? Näjtiv ädvertajsing eller som det stavas? Det andra problemet är vad ”native” egentligen betyder. Enligt min engelsk-svenska ordbok har det sju olika betydelser som adjektiv och tre olika betydelser som substantiv.


Detta brukade tidigare kallas för produktplacering, exempelvis i filmer. Huvudrollsinnehavaren kör omkring i en Volvo och filmproducenten får betalt av Volvo för det, vilket delfinansierar filmen. Annars kan man väl bara kalla fenomenet för smygreklam, eftersom det är vad det är frågan om?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 mars 2016 13:15

Den första september i år ska minst en förskoleavdelning startas där personalen bara pratar älvdalska, d.v.s dalskar, med barnen. Älvdalens kommunstyrelse fattade enhälligt detta beslut i tisdags.


Det är mycket viktigt att politikerna i Älvdalens kommun har beslutat att införa förskoleavdelningar på älvdalska. Det har stor betydelse för älvdalskans bevarande, för älvdalingarnas självkänsla och bidrar också till att sätta Älvdalen på språkkartan, till båtnad för exempelvis turism, forskning och studiebesök.


Nästa steg är att älvdalska erkänns som landsdelsspråk – se också Språkförsvarets pressmeddelande från i höstas. Den som vill läsa mer om älvdalskan kan läsa mer i denna sektion på Språkförsvarets webbplats eller gå direkt till Ulum Dalskas webbplats.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 mars 2016 12:43

Från min spanska utsiktspunkt vill jag gärna dela med mig lite information om hur engelska språkets dominans balanseras i den spanskspråkiga världen.


I Puerto Rico, som är en del av USA men med en helt egen juridisk anknytning, talas naturligtvis engelska. Men känslan för det spanska modersmålet är oerhört stark. Endast 20 % av befolkningen är genuint tvåspråkig, resten talar huvudsakligen spanska och kämpar hårt för att behålla och värna sitt modersmål.

Anledningen till att det just i dag är värt att påtala detta, är att i dag  (den 15 mars 2016) inleddes i Puerto Rico den sjunde Kongressen för det spanska språket (Congreso Internacional de la Lengua Española). Denna begivenhet samlar högt renommerade deltagare från hela den spanskspråkiga världen. Spanskan har visserligen fler modersmålstalare än engelskan och kan därför inte jämföras med svenskan i relation till engelskan, men intressant för oss är hur man i denna del av USA så medvetet och hårdnackat hävdar modersmålets värde och betydelse gentemot  engelskans dominans.  Affärer gör man på engelska, men lever gör man på spanska.

Att den här samlingen av språkvårdare, författare, akademiledamöter, nobelpristagare etc. tillmäts stor betydelse illustreras av att det var kungen av Spanien som invigde den. (Mot bakgrund av den rådande parlamentariska krisen i Spanien har kungen ställt in i princip alla planerade utlandsresor. Utom just denna.) Att kongressen i år förlagts till Puerto Rico är naturligtvis ingen slump, utan en medveten språkpolitisk manifestation.

Lars Göran Asmundsson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se