I Facebook-gruppen ”Svenska som modermål utomlands” berättar Anna Svensson följande anekdot:

”Senaste året har min 4-åriga son hoppat i sängen, varje kväll och superlycklig. Jag har försökt på alla möjliga vis få honom att sluta, men han hoppar glatt vidare och inte ens studsmattan utomhus är en tillräckligt god treat.

NU fattar jag varför!! Häromkvällen sa jag ’snälla sluta hoppa i sängen’, när han stannar upp och tittar frågande på mig ’du sa ju att jag skulle hoppa i sängen’ och nu förstår jag äntligen, att vårt underbart rika språk med betoningar givit upphov till detta årslånga missförstånd, för att hoppa i SÄNGEN som jag uppmanar till, och HOPPA i sängen är ju absolut inte samma sak.”

Det kanske hade hjälpt om Anna hade använt obestämd form, d.v.s ”hoppa i säng”, även om detta uttryck också är dubbeltydigt, men bara för ungdomar och vuxna. Men man ska heller inte underskatta sonen; han kanske ville missförstå, eftersom det säkert är roligare att hoppa i sängen än att bara hoppa i säng en gång. Partikelverben är problematiska, eller som det heter på Wikipedia: ”Partikelverb är verb i språket som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition. De är vanliga i germanska språk som engelska och svenska. Ett kännetecken är att betoningen ligger på partikeln.” ”Hälsa på” (göra en hälsning) och ”hälsa på” (besöka) betyder ju helt olika saker.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

cwz

23 mars 2016 18:52

Betoningen är också viktig när det gäller ord som stavas likadant men har olika accenter, t.ex anden (av and resp ande), tomten (hustomt resp jultomte), regel, dragen, buren osv. Jag tror att den grava accenten i hög grad bidrar till svenskans varierande språkmelodi. Den finns även i norskan, åländskan och några finlandssvenska dialekter. Jag har inte lyckats luska ut om den även finns i danskan, men jag tycker att danskar uttalar Malmö med en accent som låter mer som grav accent än akut accent.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...