I Facebook-gruppen ”Svenska som modermål utomlands” berättar Anna Svensson följande anekdot:

”Senaste året har min 4-åriga son hoppat i sängen, varje kväll och superlycklig. Jag har försökt på alla möjliga vis få honom att sluta, men han hoppar glatt vidare och inte ens studsmattan utomhus är en tillräckligt god treat.

NU fattar jag varför!! Häromkvällen sa jag ’snälla sluta hoppa i sängen’, när han stannar upp och tittar frågande på mig ’du sa ju att jag skulle hoppa i sängen’ och nu förstår jag äntligen, att vårt underbart rika språk med betoningar givit upphov till detta årslånga missförstånd, för att hoppa i SÄNGEN som jag uppmanar till, och HOPPA i sängen är ju absolut inte samma sak.”

Det kanske hade hjälpt om Anna hade använt obestämd form, d.v.s ”hoppa i säng”, även om detta uttryck också är dubbeltydigt, men bara för ungdomar och vuxna. Men man ska heller inte underskatta sonen; han kanske ville missförstå, eftersom det säkert är roligare att hoppa i sängen än att bara hoppa i säng en gång. Partikelverben är problematiska, eller som det heter på Wikipedia: ”Partikelverb är verb i språket som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition. De är vanliga i germanska språk som engelska och svenska. Ett kännetecken är att betoningen ligger på partikeln.” ”Hälsa på” (göra en hälsning) och ”hälsa på” (besöka) betyder ju helt olika saker.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)