Alla inlägg den 19 mars 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2016 16:23

Det senaste numret av Språknytt innehåller intressant information om det norska Språkrådets aktiva språkpolitik.


I artikeln ”Norsk på klar førsteplass” berättar Åse Wetås, direktör på Språkrådet:


”Hovudkonklusjonen er at norske bedrifter følgjer parolen i språkplakaten for næringslivet, som Næringslivets Hovudorganisasjon og Språkrådet står bak: ’Bruk norsk når du kan, og engelsk når du må.

Det viser seg nemleg at norsk er det språket som är klart mest brukt i bedriftene. Det er både leiarar og tillitsvalde samde om.”


Språkrådet samarbetar också med Norges Handelshøjskole för att få till stånd en mer förnuftig fördelning av engelska och norska i den högre utbildningen. De högskolor i Norden som annars mest brukar släppa fram engelskan på bekostnad av nationalspråken är just handelshögskolorna.


För övrigt är nr 1/2016 av Språknytt ett fullmatat och mycket intressant nummer. Språkförsvaret länkar till inte mindre än åtta artiklar i detta nummer.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 19 mars 2016 14:56

(Texten är hämtad från TNC-Aktuellt nr 1/2016. Texten har redigerats på någon punkt)


Den 2 februari hölls en hearing på Näringsdepartementet om utredningen om det offentliga terminologiarbetet i Sverige. Syftet med hearingen var att i samtalsform samla in synpunkter på den promemoria som utredaren skrivit.


På hearingen som representanter för Närings- och Kulturdepartementen och utredare Ingrid Strömberg hade bjudit in till, deltog förutom TNC och Institutet för språk och folkminnen även en rad andra organisationer med intressen inom terminologiområdet: Svenska Akademien, Teknikföretagen, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, Swedish Standards Institute, Fodina Language Technology, Socialstyrelsen, Sveriges Ingenjörer, Sveriges Facköversättare SFÖ och Utrikesdepartementet.


Hearingen inleddes med att utredaren sammanfattade sitt uppdrag och sina observationer:


• Terminologi är viktigt.

• TNC är erkänt men för okänt.

• TNC har begränsad räckvidd.

• Styrningen av det offentliga terminologiarbetet är svag, både från ägare och staten.

• TNC är beroende av stöd.

• Institutet för språk och folkminnen arbetar med terminologi, men inte på svenska.

• Myndigheterna prioriterar inte terminologiarbete och deras uppdrag att följa paragraf 12 är för otydligt.


Utredaren resonerade sedan helt kort om språkvård, domänförlust och it-utvecklingens behov av terminologi. Förslagen i utredningen sammanfattade hon sedan så här.


• Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen ska få ett övergripande ansvar för att följa upp terminologiarbetet i Sverige.

• TNCs uppdrag ska preciseras.

• Myndigheterna ska få tydligare riktlinjer för sitt terminologiarbete.

• TNC är ett viktigt kompetenscentrum.


Efter det var ordet fritt, och många perspektiv och åsikter kom fram. Några röster i sammanfattning:


”TNC bedriver inte språkvård i största allmänhet. Terminologi är kunskapsstrukturering och ’vanlig’ språkvård något annat. I terminologiarbete är den effektiva kommunikationen i centrum snarare än svenska språket. Det finns därför risker med att Kulturdepartementet och Institutet för språk och folkminnen tar över terminologifrågorna eftersom terminologifrågor är näringslivsfrågor, inte kulturfrågor. Det finns också risk att terminologifrågorna drunknar på Institutet för språk och folkminnen eftersom terminologi och språkvård har så olika utgångspunkter. Val av termer är bara en liten del av terminologiarbetet. Kunskapsstrukturering är 75 % av terminologiarbetet.”


”Det är märkligt att dela upp terminologiarbete i kategorierna offentligt och näringslivsinriktat. Terminologi och fackspråk bör i stället delas in efter fackområde, och inom ett fackområde verkar ofta både det offentliga och det privata näringslivet. Näringslivet drar alltså nytta av det offentliga terminologiarbetet. Det som görs inom myndigheterna påverkar och skapar förutsättningar för näringslivet.”


”Det är bra att ge myndigheter tydligare riktlinjer för deras terminologiarbete. Det är svårt för en myndighet att bedöma hur man ska göra för att uppfylla språklagen och vad som ska finnas på plats för att kunna hävda att man uppfyller paragraf 12. Många myndigheter behöver också förstå vad som är nyttan med terminologiarbete.” 3


”TNC är ett kompetenscentrum i dag, och kunskaps- och metodutveckling finns inte någon annanstans i Sverige. Den rollen kan bara fyllas om det finns medel för det.”


”TNC är unikt: det är ett företag, en myndighetsavdelning och ett universitet i ett och en del av infrastrukturen i Sverige. Det är en styrka att verksamheten hålls ihop.”


”Det är en svag koppling mellan utredningens fakta, analys och förslag. Hur uppnår man mer effektivitet, ändamålsenlighet och långsiktighet genom att splittra kompetensen på flera aktörer? Det är svårt att se att det blir effektivare om terminologiverksamheten flyttas till Språkrådet. Och om uppdrag och resurser flyttas till Språkrådet så måste dessa resurser öronmärkas så att de verkligen används för terminologiverksamhet. Resurserna får inte dras ner. Språkrådet behöver ett helt annat uppdrag om de ska få den här verksamheten till sig, resurser att bygga kompetens för att styra verksamheten.”


”Det är således mycket kvar som behöver redas ut. Promemorian är för svag för att tjäna som beslutsunderlag.”


Mötet avslutades med att hearingens ordförande, Kristina Nordin från Näringsdepartementet, tackade för att alla kommit och framfört sina synpunkter. Hon sa att synpunkterna var viktiga för att rätt beslut ska kunna fattas. Kristina Nordin ville inte lova något om tidpunkt för beslut, men sa att ambitionen är att ge besked under hösten. Detta ska inte dras i långbänk.


Det fanns även möjlighet att efter hearingen lämna in skriftliga yttranden om utredningens promemoria. Läs TNCs och andra organisationers och personers yttranden här.


Karin Dellby

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se