Alla inlägg under mars 2016

(Rubrik och text hämtad från Institutet för språk ovh folkminnens webbplats)

 

Det språkliga landskapet i Baskien och runt Bellevue marknad. Det är temat för två presentationer som institutet håller i samband med workshopen Språkliga landskap och rum i Göteborg.


Workshopen Språkliga landskap och rum är öppen för alla intresserade och hålls den 8 april i Språkskrapan i Göteborg. Arrangörer är forskningsnätverket Språk och rumslighet och institutionen för svenska språket och institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet.


Under dagen hålls sju olika presentationer på temat. Bland deltagarna finns Joakim Lilljegren och Maria Löfdahl från Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg som talar under rubrikerna ”Historisk språkpolitik i Baskien återspeglad i det språkliga landskapet i Zarautz” och ”Från Bellevue till Halabja. Kontinuitet och föränderlighet i det språkliga landskapet i Bellevue. En socioonomastisk studie”.


Program och mer information

Göteborgs universitet: Språkliga landskap och rum


Läs mer

Inblicken: Skyltar kan säga mer än tusen ord


 


Språkpolitik i gatubilden. En tvåspråkig skylt där baskiskan har en mer framträdande roll än spanskan. Namnet på avsändaren, Zarautz kommun, står bara på baskiska.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Rutan ovan är hämtad från Språktidningens blogg


Mikael Parkvall har nyligen utkommit med boken Sveriges språk i siffror – Vilka språk talas och av hur många?  (Morfem och Språkrådet), varifrån siffrorna är hämtade. I boken förtecknar Mikael Parkvall alla språk som i Sverige bedöms ha minst 500 modersmålstalare. Ovan hittar du de 20 största språken tillsammans med svenskt teckenspråk, de officiella minoritetsspråken och två nordiska varieteter, varav den ena, nämligen älvdalskan, av många betraktas som ett eget språk. Anledningen till att Mikael Parkvall inte särredovisar antalet talare av meänkieli är att han menar att underlaget inte minst av historiska skäl är svårtolkat.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 mars 2016 18:25

Svenska Dagbladet publicerade den 19 mars en artikel av Politiken-journalisten Kim Faber. Artikeln handlar om samarbetet mellan Sverige och Danmark, där den ömsesidiga språkförståelsen är en viktig faktor. Om det egna förhållandet till svenska språket och Sverige skriver han:


”Det är också för att jag förstår och delvis talar svenska. Det har jag lärt mig genom att se på svensk tv. I min barndom i slutet av 60-talet och början av 70-talet sände Danmarks Radio en enda tv-kanal, och den var inte – särskilt inte om man var hysteriskt sportintresserad som jag – något att skriva hem om. Svenskarna däremot sände för det första två tv-kanaler, och för det andra så producerade de mycket – verkligen mycket – bättre sportprogram, som var bemannade av mycket bättre sportjournalister.


Jag tror att det är svårt att överdriva betydelsen av att många danskar och svenskar förstår varandras språk. Det gagnar vilken integrationsprocess som helst att man kan kommunicera utan att tvingas använda sig av ett främmande inslag, som ett tredje språk.


Just det ja: min pappa arbetade för övrigt under många år för ett svenskt företag och körde Volvo, min mamma läste några år i Sverige och spelade Evert Taube-visor på sitt munspel, och min lillasyster bor i Småland.


Är det vanligt att danskar har ett så nära förhållande till Sverige som jag har? Jag tror faktiskt att ganska många har det – inte minst i Köpenhamn. Är svenskarna och danskarna integrerade i Öresundsregionen? Det är svårt att säga. För hur mäter man integration?”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Brake på engelska kan betyda 1) broms, 2) buskage, eller 3) bräken, ormbunke på svenska. Brake är också en ålderdomlig imperfektform av break. Brake i detta sammanhang är antingen en felstavning av break av en reklamskribent, som överskattar sina kunskaper i engelska, eller någon slags ordvits, omöjlig att förstå för den oinvigde.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2016 19:18

 

KappAhl har närmare 400 butiker och cirka 4 000 medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Polen. Det vore intressant att få veta om KappAhl kör med engelskspråkiga rubriker även i de tre andra länderna?


Både Merriam-Websters ordbok och Oxford Dictionaries skriver för övrigt must-have - och inte must have som substantiv.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 mars 2016 19:41

Såväl BBC, en grekisk och en israelisk tidning har noterat denna nyhet. Den grekiska tidningen illustrerar nyheten med en bild på vikingar, som lyfter sina svärd mot skyn. Icke-nordiska massmedier väljer ofta vinklingen att älvdalska skulle vara ett vikingaspråk. Sant är naturligtvis att älvdalskan har bevarat en del språkdrag, som har försvunnit i standardsvenskan  och som gör att älvdalskan skiljer sig lika mycket från denna som isländskan och färöiskan. Samtidigt är det inget stelnat språk; det har genomgått egna förändringar, som heller inte återfinns i standardsvenskan.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ralf Selfjord har tagit fram en robotröst som med ett femtontal repliker på svenska kan hålla igång samtal med envisa telefonförsäljare.


”Det handlar om att slippa ifrån telefonsäljarna och deras envetna malande om produkter och tjänster vi antagligen aldrig själva skulle gå ut och söka efter. Tänk att kunna få en robotsvarare som kunde skilja ut och ta hand om alla säljsamtal...

– Jag har lyckats få roboten att tala med en säljare i sexton minuter. Och det är inte säkert att säljaren förstått att det var en robot i andra änden av linjen när han eller hon tröttnat och lagt på, säger Ralf Selfjord, som på Youtube lagt upp ett stort antal ”samtal”, framtagna enligt den princip som kaliforniern Roger Anderson skapat.”


Läs vidare här!


(Denna nätdfagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I Facebook-gruppen ”Svenska som modermål utomlands” berättar Anna Svensson följande anekdot:


”Senaste året har min 4-åriga son hoppat i sängen, varje kväll och superlycklig. Jag har försökt på alla möjliga vis få honom att sluta, men han hoppar glatt vidare och inte ens studsmattan utomhus är en tillräckligt god treat.


NU fattar jag varför!! Häromkvällen sa jag ’snälla sluta hoppa i sängen’, när han stannar upp och tittar frågande på mig ’du sa ju att jag skulle hoppa i sängen’ och nu förstår jag äntligen, att vårt underbart rika språk med betoningar givit upphov till detta årslånga missförstånd, för att hoppa i SÄNGEN som jag uppmanar till, och HOPPA i sängen är ju absolut inte samma sak.”


Det kanske hade hjälpt om Anna hade använt obestämd form, d.v.s ”hoppa i säng”, även om detta uttryck också är dubbeltydigt, men bara för ungdomar och vuxna. Men man ska heller inte underskatta sonen; han kanske ville missförstå, eftersom det säkert är roligare att hoppa i sängen än att bara hoppa i säng en gång. Partikelverben är problematiska, eller som det heter på Wikipedia: ”Partikelverb är verb i språket som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition. De är vanliga i germanska språk som engelska och svenska. Ett kännetecken är att betoningen ligger på partikeln.” ”Hälsa på” (göra en hälsning) och ”hälsa ” (besöka) betyder ju helt olika saker.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

101 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17
18
19 20
21 22 23 24
25
26 27
28 29 30 31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se