Med anledning av Språkförsvaret hade skrivit ett öppet brev, ”Sänd dokumentärer på originalspråk – sluta dubba till engelska i svensk teve”  till SVT den 31 januari, gjorde programmet Medierna i P1 ett inslag idag, där båda sidor intervjuades.  Inslaget kommer 30.30 in i sändningen och pågår till 34.45

Se också Hillo Nordströms inlägg tidigare idag.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Eftersom denna notis i februarinumret av Grönköpings Veckoblad också har en viss anknytning till den webbomröstning, som pågår just nu i högerspalten, dristar vi oss till att ställa frågan i rubriken:

”Den löst sammansatta gruppen Faktaresistenta nyhetsundvikare i Knisslinge har i ett ilsket formulerat brev till GV:S centralredaktion, med kopia till lokaradion, frågat varför de aldrig får reda på någonting. Hr info.sekr Viking Helmersson har kopplats in som sakkunnig i den utredning som den aktuella frågeställningen påkallar."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Har just lyssnat på en intervju med vår ordförande Per-Åke Lindblom i P1-programmet Medierna. Inslaget behandlade vårt öppna brev till SVT om dubbning till engelska av utländska dokumentärer.

Per-Åkes namn nämndes 4 -5 gånger i inslaget, dels av den intervjuande reportern och dels av en speakerröst. Det anmärkningsvärda i sammanhanget är att han hade försetts med ett nytt efternamn: Lindholm! Vad säger det om kvalitetsmedvetandet i folkets radio?

Jag anser att det är högeligen nonchalant av programledarna att inte ta reda på vad deras intervjuoffer heter.

Hillo Nordström 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Facebookgruppen Språkförsvarets vänner skriver Ulla Weidstam:

”Döm om min stora förvåning, när jag fick se American Apparels skyltning: Vinter-REA, upp till 70 %! Notera alltså: De skriver på SVENSKA! Ganska otippat, fast trevligt att se i dessa SALE-tider! ”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språktidningen efterlyste den 29/1 skojiga namn på svenska öar:

”I Svenskfinland finns Musblötan och Bisaballen. I Sverige finns Fläsket, Tvestjärten och Gåsfeten. Men finns det fler roliga, vackra eller underliga namn på svenska öar? Tipsa oss gärna!

I ett kommande nummer av Språktidningen skriver lingvisten Hartmut Traunmüller om vad som egentligen är en ö. Om du har något favoritnamn bland svenska öar får du gärna skriva det i en kommentar. Det kan vara namn som är dråpliga, konstiga eller fina. En liten motivering blir vi särskilt glada för!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mitt i Solna den 2 februari (sid. 5) innehåller en notis, som handlar om olika smeknamn eller öknamn på Mall of Scandinavia, kort sagt vad gallerian kanske kommer att heta i folkmun:

”Men precis som med andra platser så har gallerian fått smeknamn – och inte bara ett: Mallen, Mallis, Mosit, Moset eller bara kort och gott Mos. Ja, kärt barn har många namn brukar man säga. På nätet vädras åsikterna friskt om vad Mall of Scandinavia bör kallas,

– MoS:et eller moset, för det är väl ett jävla mos som hittat på det, skriver en man i ett språkforum.

– Ordet ’mallen’ känns så konstlat. Vi röstar för att den kallas mos, skriver Fredrik.”

Solnaborna kommer nog att hitta på ett bra namn till slut.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Årets första nummer av bulletinen Klarspråk handlar om informationsdesign.

Att lyckas med att informera om kollektivavtal på ett intresseväckande sätt är en utmaning. Emilia Emtell, tf kommunikationschef på PTK, berättar hur de tog hjälp av filmer och skruvade exempel på livssituationer för att konkretisera fördelarna.

Dessutom i det nya numret:

• Bild och text i samspel är ämnet för krönikan skriven av Yvonne Eriksson, professor i informationsdesign.
• Hur når man ut med statistik? En informativ rubrik eller s.k visualisering (bilder, diagram, kartor) kan vara lösningen, skriver Jonas Olofsson och Stefan Svanström från SCB.
• Ny bok från Språkrådet ”Sveriges språk i siffror” av Mikael Parkvall (Morfem 2015).
• Vad är syftet med språkgranskning? Är målet att uppnå bättre texter? Eller bättre skribenter? Eller både och? Andreas Nord, språkkonsult och docent, har undersökt olika former av språkgranskning.
• Emoji, smiley? Vad kallar vi känsloikonerna? Och hur böjs orden? Sunna Nygård, språkvårdare vid Språkrådet, diskuterar detta i Språkfrågan.

Läs det senaste numret av Klarspråk.

PS Glöm inte att nominera bidrag till Klarspråkskristallen! Årets tema är klarspråk i e-tjänster. Nomineringarna ska vara inne senast på måndag den 8 februari.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Hej Språkförsvarare!

Som ni säkert lagt märke till ägnar sig för närvarande flygbolaget SAS åt att massivt lägga ut annonser på engelska, både på nätet och i den fysiska världen. Men i exempelvis Danmark annonserar SAS på danska! Varför duger då inte svenska i Sverige? Svenska staten äger faktiskt SAS ännu mer än vad danska staten gör! Dessutom har vi ju i Sverige en språklag som föreskriver att "det allmänna" ska använda och främja svenska språket. Är inte SAS verksamhet i Sverige att betrakta som "det allmänna"?

Värsta konkurrenten Norwegian däremot, har förstått att sin svenska kundkrets når de mera omedelbart och direkt med annonser på just svenska språket. Så följaktligen är Norwegians annonser i Sverige på svenska. Och i Danmark på danska! Jag antar - på goda grunder - att deras annonser på hemmaplan är formulerade på norska - och så borde det förstås vara också med SAS annonser. Eller vad tycker ni alla språkförsvarare? Framför era synpunkter direkt till SAS!

Att skicka mejl till SAS är däremot inte lätt. Det är svårt att hitta en mejladress. Ett annat sätt däremot, är att framföra synpunkterna i SAS egen chatt, som har generösa öppettider.

Gå in på SAS hemsida. Skrolla ner till understa raden och klicka på Kontakt. Klicka på "Kan jag få chatta med SAS?" Då får du upp en ruta, och en köplats. Ett tips: Skriv i förväg din synpunkt i exempelvis en blank fil, och klipp in den när din tur kommer, och be SAS-personen att vidarebefordra din synpunkt till Marknadsavdelningen.

Om vi blir många bör vi kunna påverka ...

Bertil Göransson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)