Den 15 februari offentliggjorde Manne Fagerlind projektet på sin blogg:

”I dag sparkar jag igång Projekt Grodslakt här på min blogg. Jag har velat göra det länge men dragit mig för det, dels av lättja, men dels för att det kommer att missuppfattas av många – jag kommer att framstå som en jobbig besserwisser som bara hackar på folk. Och det är jag kanske i viss mån, men det är inte därför som jag gör det här.

Målet med Projekt Grodslakt är inte att lansera grodan som köttdjur, utan om att höja kvaliteten på översättningar från engelska till svenska. Det handlar alltså om översättningsgrodor, inte om riktiga amfibier.”

Det ska bli intressant att följa hans blogg och speciellt detta projekt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

21/2 2016

Svar till Näringsdepartementets promemoria ”Uppdrag om offentlig terminologi” av den 15 januari 2016

Näringsdepartementet publicerade den 15 januari en promemoria rörande terminologiarbetets organisatoriska ramar i Sverige. Denna promemoria är ett resultat av en ensamutredares verk.

Det finns idag ett fungerande centrum för terminologiverksamheten i Sverige, nämligen  Terminologicentrum (TNC).  Promemorian föreslår att såväl delar av TNC:s ansvar skall överföras till Institutet för språk och folkminnen och styrningen till Kulturdepartementet som att statsbidraget till TNC ska skäras ner, vilket får konsekvenser för antalet tjänster på TNC.

Det är mycket svårt att förstå vad promemorians kritik av TNC:s verksamhet egentligen går ut på. I promemorian heter det att TNC att uppfattar sig inte ha något ansvar för samordningen mellan myndigheter. Detta kan inte stämma, eftersom samordning är själva grunden för allt terminologiarbete.  I de nordiska grannländerna har olika lärosäten huvudansvaret för terminologilära som vetenskaplig disciplin. Den utbildning i terminologilära och terminologisk metod som idag eventuellt förekommer vid svenska lärosäten sköts antingen direkt av TNC eller i samarbete med TNC. Påståendet att TNC skulle sakna förankring i forskningen är också märkligt.  TNC samarbetar med de nordiska lärosäten, som bedriver forskning om terminologi, och deltar oftast på samma konferenser.

Promemorian föreslår att TNC:s uppdrag skall begränsas och att viss verksamhet skall överföras till Institutet för språk och folkminnen. TNC:s resurser skall halveras. Förslaget att Institutet för språk och folkminnen skall ges ett större ansvar för terminologiverksamheten i Sverige är en byråkratisk skenlösning.

Institutet för språk och folkminnen saknar en specialiserad kompetens i terminologiarbete. Den form av språkrådgivning som Språkrådet inom Institutet för språk och folkminnen ger skiljer sig alltför mycket från den terminologiverksamhet som TNC bedriver. Det betyder att det måste byggas upp en ny kompetens inom Språkrådet. Varifrån skall den hämtas, om inte från TNC? Utredarens förhoppning att ISOF/Språkrådet borde kunna ”förbättra förutsättningar för att stärka kunskapsutvecklingen för den svenska terminologiverksamheten” (sid. 23 i promemorian) är därför enbart from. Det finns heller inget skäl att anta att ett byte av huvudman, från Näringsdepartementet till Kulturdepartementet, skulle medföra några som helst förbättringar för den övergripande terminologiverksamheten i Sverige. Redan idag förekommer det ett praktiskt samarbete mellan Språkrådet och TNC, en ”de-facto-lösning” som utredaren beskriver som problematisk. Men detta samarbete är inarbetat och löper tämligen friktionsfritt, såvitt vi förstår.

TNC har sedan länge fungerat som ett centrum för terminologiarbetet i Sverige, dels genom det faktiska arbete som TNC har bedrivit och som rönt bred uppskattning, och dels genom den upplysningsverksamhet angående nyttan av terminologiarbete som TNC bedrivit. Utredaren har misslyckats med att lämna konkreta och handfasta förslag på ”hur infrastrukturen för svensk terminologi kan organiseras”.  Förslaget riskerar, om det blir verklighet, att allvarligt skada terminologiarbetet i Sverige i allmänhet och TNC:s verksamhet i synnerhet. Frågan är om inte utredningens verkliga syfte har varit att i efterhand försöka legitimera den drastiska nedskärning i statsbidraget, som Näringsdepartementet föreslog hösten 2014. I stället borde utredaren ha föreslagit att än större resurser skulle anslås till TNC.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Med anledning av Umberto Ecos bortgång skriver Lisa Irenius idag i Svenska Dagbladet om att Eco inte såg den språkliga mångfalden i Europa som något avgörande hinder för europeisk gemenskap.

”Ibland annat boken ’La ricerca della lingua perfetta nella cultura europea’ (2006), om jakten på det perfekta språket i europeisk kultur, fördjupade sig Eco i frågan om Europa och språken och den fåfänga jakten på ett enhetligt europeiskt språk. I hans ögon har dock den språkliga mångfalden inte varit något avgörande hinder för europeisk gemenskap. ’Översättning är Europas språk’, lyder ett av de mer berömda Eco-citaten. Men det är också möjligt att lära sig förstår vad andra européer menar även om man egentligen inte kan språket, enligt Eco – om man lär sig lyssna på rätt sätt.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I ett inlägg på bloggen Lindelof.nu vänder sig Ulf Nilsson mot att kulturnämnden i Växjö kommun har gett ett lokalt konststråk ett engelskt namn liksom att en stay getts namnet ”Pissed Elin”:

"Här, runt Växjösjön, i centrala Växjö, längs ett mycket populärt cykel- och gångstråk, finns idag ett antal konstverk utplacerade. Idén är utmärkt men felet är att det officiella namnet är Växjö Art Site och inte Växjö konststråk. Nu förs en debatt om en staty som ska minna om Elin Wägner och den ska heta ”Pissed Elin”. Mycket kritik har kommit om det är rätt sätt att gestalta Elin, men jag vänder mig mot att svenska företeelser ska ha engelska namn…”

Läs insändaren här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Brevet riktades ursprungligen den 19 februari till två skribenter på Dagens Nyheter.

Hej,

det hederliga ordet "arbete" förvaltas och förvanskas dagligen i politikertal, högskolors handlingsprogram och andra myndigheters yttranden. Ett allt mer pompöst, uppblåst språk kommer till uttryck i ord som planeringsarbete, redovisningsarbete, kommunikationsarbete etc., som ibland bildar nya monsterord som kvalitetsredovisningsarbete. Förfärligt!

DN har nu uppenbarligen också öppnat dörrarna för detta pamppladder. Jag förstår att det inte är lätt för journalister att bryta ner ett förvaltningsspråk till bra svenska, när det t ex. i Hellmark Knutssons tal kryllar av tomma begrepp som utvecklingsarbete, kvalitetsgranskning etc. Men gårdagens välbehövliga artikel "Regeringen måste dra tillbaka förslag" hade blivit bättre om Hellmark Knutssons språk hade kritiskt granskats. Mig veterligen har ingen hittills gjort det.

En tråkig höjdpunkt blev dock "att prioritera och effektivisera återvändandearbetet" i "Miljoner till polisen och Migrationsverket i vår".

Varför använder ni byråkratspråk när ni kan skriva bra och förståelig svenska?

Vänlig hälsning

Frank-Michael Kirsch

än så länge trogen DN-läsare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Expressen rapporterar:

”Jennie Wilson, 34, upptäckte den – och nu återkallar matvarukedjan produkten med felet.

– Man borde kanske granska det lite noggrannare innan det går ut i butik, säger hon.

Det var på Ica Nära Fränsta i Ånge som Jennie Wilson, 34, upptäckte den pinsamma språkmissen.

– Jag hajade till lite, berättar hon.

På en av deras ljuslyktor stod nämligen ett fint budskap om att ett leende är det vackraste man kan bära – men på engelska. Det var bara det att den som gjorde den engelska översättningen begick ett ganska pinsamt språkligt misstag.

’A smile is the prettiest thing you can were", stod det – i stället för att använda det korrekta ordet ’wear’.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Igår berättade Viktor Barth-Kron i Dagens Nyheter att lokaltidningen Vårt Kungsholmen hade anordnat en omröstning bland läsarna angående lämpligt namn på en plats på Kungsholmen i Stockholm. Det gällde platsen vid Preemmacken mitt på Norr Mälarstrand, nedanför Kungsholmstorg.  I omröstningen vann förslagen ”Kungsholmskajen” och ”Norr Mälarkajen”.

Viktor Barth-Kron menar att båda namnen är fantasilösa och vaga. Det finns massor av kajer på Kungsholmen och omkring hälften av Norr Mälarstrand är en kaj. Viktor Barth-Kron menar att man borde uppkalla kajtorget efter en historisk aktör som spelat stor roll i Stadshuspolitiken några hundra meter bort. Den personen bör ha utmärkt sig genom ”att inte minst lägga sig i det lilla. Som aldrig varit rädd för att ta sig vatten över huvudet eller att segla iväg.” Undrar vem det kan vara. Personen är knappast beredd att framträda.

Vi nöjer oss med att konstatera att kungsholmsborna åtminstone är på rätt väg, eftersom endast namn på svenska tycks vara aktuella. Det slutliga avgörandet överlåtes därmed med förtroende till kungsholmsborna själva.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag brukar alltid läsa Rocky, Martin Kellermans seriestripp (1) i DN Kultur. Idag åkte Rocky förbi Mall of Scandinavia i Solna. Han sitter ensam i bilen och för en inre monolog eller talar högt för sig själv. Det hör man dock inte.

I första serierutan tänker han:

”Ja, här köar mallgrodorna för att malla sig i världens största malleria.”

I nästa ruta tänker han vidare:

”David Attenbög borde göra ett program om mallgrodan.”

Sedan övergår han till att tala högt eller t.o.m sjunga för sig själv:

”The mall frog lives its whool life inside the malleria.”

Observanta läsare av denna nätdagbok har säkert sett att flera alternativa namnförslag på Mall of Scandinavia har lanserats I denna nätdagbok, bl.a malleria. Nu spekulerar jag bara: Antingen läser Rocky denna nätdagbok eller så är Rocky en s.k tvillingsjäl.

Observatör

1)     Seriestripp – bildrad i tecknad serie.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)