Direktlänk till inlägg 14 februari 2016

Vad kallas ord som härmar en egenskap?

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 februari 2016 11:30

Hej!


Får jag ställa en liten fråga? Kanske är det någon inom Språkförsvaret som vet. Det finns ljudhärmande ord t.ex plaska, porla, kvittra osv. Dessa kallas för onomatopoetiska ord. Men vad kallas ord som liksom "härmar" en egenskap istället. Här några exempel: något som är stort och tungt kan vara en koloss, klumpeduns, mastodont eller dunderklump. Man hör på orden att det är något stort. Något som är lätt kan vara en flinga, fjäder, fjun osv.Man hör också skillnaden på motsatsorden tung - lätt, sträv - len. Vissa ords ljudsammansättning gör att vi får en liten aning om vad dessa ord betyder. Jag har försökt finna ut vilka vokaler och konsonanter som finns i ord som t.ex låter stort och tungt och vi ser i exemplen ovan att o och u finns i alla fyra orden. Det är nog ingen slump, även om det finns många undantag, och det är kanske undantagen som gör det intressant. Språket har många uttrycksmöjligheter.


Vänliga hälsningar

Peje

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Observatör

14 februari 2016 15:53

"Koloss" och "mastodont" är tydliga låneord i motsats till "klumpeduns" och "dunderklump". I de två första fallen är det kanske snarare så att du redan vet att de betyder något stort.

 
Ingen bild

Peje

14 februari 2016 18:28

Men tror du inte att orden "koloss" och "mastodont" har lånats in just för att uttalet av orden på något sätt låter tungt. Jag tror inte att man skulle kunna låta ordet "flinga" betyda "koloss" eller att "nippertippa" skulle vara något mycket maskulint. Det stämmer liksom inte ljudmässigt. Detta är bara enligt mitt språköra, och det kan man kanske inte lita på i alla väder.Men språkljuden är ett kolossalt intressant område.

 
Ingen bild

Susanne L.A

16 februari 2016 18:49

Jag blev nyfiken på de båda inlånade ordens etymologi, och det visar sig att båda från början är grekiska. Vad gäller koloss så betyder kolóssos "jättestaty" på grekiska och har så gjort ända sen antiken, så där kan man ju i alla fall inte utesluta att det kan ligga något i Pejes teori. Men knappast när det gäller mastodont, för det var ursprungligen namnet på ett utdött elefantliknande djur som fått sitt namn därför att dess kindtänder, hade "spenliknande knölar" - mastós = spene och odóus = tand. Mastodont betyder alltså egentligen spentand! Men eftersom djuret var elefantliknande - alltså stort - har mastodont kommit att beteckna något stort och klumpigt.

Håller med om att det är intressant med språkljud! :-)

(Källan till uppgifterna är boken "Rena grekiskan" av Ebbe Vilborg.)

 
Ingen bild

Hillo

17 februari 2016 12:10

Och sen finns det folk som tycker att det där med språk är tråkigt. Jag slutar aldrig att fascineras av hur allt (eller mycket) hänger ihop och har såväl oväntade paralleller som länkar över de mest skiftande språkgränserna.

 
Ingen bild

Observatör

17 februari 2016 12:19

Jag undersökte också de både låneordens etymologi. Det kan tilläggas att det var en fransk naturforskare, som i 1800-talets början döpte detta utdöda elefantdjur till mastodon, som Susanne beskriver. När det gäller "kolossal" myntades detta ord av Herodotos, Europas förste historieskrivare, för c:a 2500 år sedan. Han använde det för att beskriva de jättelika statyer som han hade sett på sin rundresa i Egypten. Många av dessa statyer finns som bekant kvar. Eftersom jag inte kan grekiska, kan jag inte uttala mig om vilka associationer ordet "kolossal" ger på grekiska. Men båda orden har tagit sig in i andra europeiska språk för att de betecknar något stort, knappast för att de "låter stort". När det gäller "klumpeduns" och "dunderklump", lönar det sig att gå in på SAOB eller Elof Hellqvist etymologiska ordbok. "Klump" fanns redan i fornsvenskan och betecknar en stor bit; "duns" kan vara ljudhärmande; "dunder" går tillbaka på en indoeuropeisk rot och finns i olika former i flera indoeuropeiska språk. Det kan inte bara beteckna "stort buller" utan även "åska". Notera att orden också är sammansättningar, där det ena ledet kan förstärka det andra.

 
Ingen bild

Peje

18 februari 2016 18:56

Mycket intressant. Vi vet att det finns en hel del ljudhärmande ord, vissla, kvittra etc. Jag har inte släppt tanken på att även andra ord,speciellt ord som står för en egenskap, kan vara "härmande", t.ex klump,sträv, kärv, kal m.fl Jag får helt enkelt fortsätta att lyssna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 aug 12:32

Hej Språkförsvaret, och stort tack för era frågor!    Miljöpartiet har inte politiska förslag inom alla de delfrågor ni tar upp i er enkät. Vi väljer därför att svara samlat, och hoppas att ni genom vår redogörelse får en tydligare bild av hur vi...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 20 aug 08:00

I senaste numret av gratistidningen Botkyrka Direkt står, på sida 14, att byggföretaget Fabege avser att bygga bostäder för 50000 personer i Flemingsberg söder om Stockholm. Det nya området ska, enligt planerna, innehålla 150 olika företag med bortåt...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 19 aug 19:33


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 aug 12:00

I en artikel i Alfa, som utges av Lärarförbundet, intervjuas Bosse Thorén, universitetslektor och fonetiker:   ”Att tala med brytning kan leda till problem, utöver att inte bli förstådd. Brytningen kan dra ner intrycket av hela språkbehärsk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 18 aug 08:00

Den frågan ställde signaturen Viviann i eb insändare till Expressen/Kvp/GT den 15 augusti:   "Varför kan vi inte längre använda svenskan? Vad är det för fel på språket? Detta riktar jag till affärerna som mer och mer övergår till engelskan i sin ...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

109 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
<<< Februari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se