Alla inlägg under februari 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 februari 2016 17:07

(Vi är medvetna om att denna text från Magma publiceras i senaste laget, men under alla förhållanden innehåller den information om Magmas senaste pamflett.)

 

Tankesmedjan Magma inbjuder till seminarium om kulturpolitik på svenska

tisdagen den 1 mars kl. 13:00 - 15:00 i Rakesalen, Skillnadsgatan 4 C (5. vån.) i Helsingfors 

 

Vid seminariet presenteras Magmas nya pamflett ”Riktlinjer för en kulturpolitik på svenska” av MM Wivan Nygård-Fagerudd och journalisten Mikael Kosk. Pamfletten kommenteras, på både svenska och finska, av Tuula Lybeck från kultur- och konstpolitiska avdelningen, Undervisnings- och kulturministeriet, Veikko Kunnas från kulturpolitiska avdelningen, Helsingfors stad, författare och medlem i Konstrådet Antti Tuuri, samt folktingssekreterare Markus Österlund


Pamfletten, som utgör en fortsättning på den rapport som Magma publicerade år 2014, håller sig på en konkret nivå och innehåller rekommendationer för en kulturpolitik på svenska. Rekommendationerna är riktade till myndigheter, institutioner och andra aktörer inom kulturfältet. För att det nationella kulturlivet ska fungera mer genomgående på två språk understryker författarna att det svenska i Finland behöver en betydligt aktivare kulturpolitik.


Ett grundligare underlag för slutsatserna och rekommendationerna kan läsas i en längre version av rapporten, som från och med 1.3 finns att ladda ner på www.magma.fi. I den presenterar författarna sin bakgrundsanalys, granskar kulturpolitikens ramar och gör en konkret sektorgenomgång av de olika konstformerna.


Vi ber om Din anmälan senast torsdag 26.2.2016 via det elektroniska anmälningsformuläret


För mer information kontakta Magmas utredningsansvariga Kaisa Kepsu, tfn 040 5448444 kaisa.kepsu@magma.fi


Välkommen! 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2016 13:43

Om engelska låneord tas in ograverade i svenskan, uppstår ofta problem med såväl uttal, stavning som böjningsmönster förutom att det lika ofta är ett symptom på engelskans expansion på svenskans bekostnad. Därför är det viktigt att relativt snabbt att hitta ett svenskt ersättningsord för ett engelskt låneord och dessutom vinna acceptans för ersättningsordet. Idag finns det väl knappast någon i Sverige som säger printer i stället för skrivare eller computer i stället för dator.


Den webbomröstning som initieras idag handlar om det ogenomskinliga låneordet hashtag (#), som dessutom skapar både uttals- och stavningsproblem. Se inledande diskussion i detta inlägg! Det är naturligtvis enklast att ersätta ett onödigt engelskt låneord, om det bara finns en motkandidat på svenska. Ibland råder dock inte detta idealtillstånd utan det finns flera motkandidater som i detta fall med hashtag. Kanske kan en webbomröstning bidra till att några tongivande motkandidater utkristalliseras.


Fler kandidater kan läggas till i omröstningslistan, eftersom den innehåller 20 positioner. Skriv i så fall in förslaget i kommentarsfältet till detta inlägg eller skicka det till sprakforsvaret@yahoo.se!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2016 13:25

Frågan löd: ”Vilket av följande ord från 2015 års nyordslista har störst chans att överleva?”


Totalt röstade 163 personer. Omröstningen pågick perioden 29/12 2015 – 28/2 2016. Resultatet blev följande (i procent):


youtuber21,5
faktaresistens18,4
klittra 8
svajpa 7,4
haffa (ny betydelse) 5,5
delningsekonomi 4,9
robotjournalistik 4,9
transitflykting 4,9
ögonkramp 4,3
dumpstra 4,3
avínvestera 3,7
vithetsnorm 3,7
geoblockering   1,8  
talepunkt 1,8
nyhetsundvikare 1,2
plattfilm 1,2
klickokrati 0,6
mainsplaining 0,6
skuldkvotstak 0,6
trollfabrik 0,6


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)












Av Nätverket Språkförsvaret - 27 februari 2016 12:30

Umberto Eco dog helt nyligen, nämligen den 19 februari. Han föddes den 5 januari 1932 i Alessandria, Piemonte, Italien. Han var en italiensk författare, litteraturvetare, historiker, medeltidsexpert och filosof; professor i semiotik vid det anrika universitetet i Bologna, där han var verksam från 1971, och mellan 1975 och 2007 som professor. Han blev känd för allmänheten med romanen Rosens namn, som också filmatiserades.


Anna Köhler återgav Umberto Ecos skrivregler, eller skrivråd om man så vill, i svensk tolkning på Översättarbloggen redan den 10 juni 2012. Reglerna är självförklarande och underfundiga:


”Det är egentligen Eco själv som har gjort en översättning av urvattnade skrivregler som cirkulerat bland amerikanska näringslivsskribenter. Eller kanske snarare en Eco-ansk bearbetning där själva regeln utgör exemplet.


1. Undvik allitterationer även om ärthjärnor älskar sånt.

2. Använd gärna konjunktiv, dock önskar jag att det vore använt på rätt sätt.

3. Klyschor är gammal skåpmat som bör undvikas.

4. Förkunna ditt budskap medelst de enklaste av sätt.

5. Undvik akronymer & förkortningar etc."



Läs de resterande 35 reglerna här!


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 februari 2016 11:08

Bra översättningar på film och TV har blivit en bristvara. Vad en film har för översättning handlar till stor del om vilket bolag som distribuerar filmen, men riktigt bra översättningar görs knappt alls numera. I stället får vi för det mesta halvdana till riktigt usla översättningar.


Och dessutom tycks nästan ingen uppmärksamma detta. Det finns i princip inte en enda filmrecensent som nämner ett ord om den svenska översättningen, vare sig den är bra eller dålig, och tittarna verkar inte heller ta saken på så stort allvar. Detta är beklämmande.


En stor bidragande orsak till de dåliga översättningarna är naturligtvis att översättarna får dåligt betalt och att det skall gå fort. Distributörerna har också olika höga krav på hur filmerna skall översättas. Ibland behöver texten knappt gå att hinna läsa, medan det i andra fall kan vara för lite text på för lång tid, vilket också kan vara irriterande. Men sådant är trots allt bagateller i jämförelse med själva översättningens kvalitet. Och översättarna har alltså kort om tid på sig, och finner det väl bekvämast att svänga ihop något halvdant, emedan man inte får betalt utifrån kvaliteten på den färdiga produkten. Jag utesluter inte att det även kan ha med kompetens att göra. Och där kanske bolagen är att lasta, för att de anlitar inkompetenta översättare. Jag vill på intet sätt klandra översättarna, men faktum är att de i mitt tycke inte lyckas med sitt arbete, vad orsaken än vara må.


Problemet verkar ha funnits, och ökat i styrka, i en 15-20 år. Film- och TV-översättningar som är äldre än så (vilka förresten börjar bli ovanliga nu, eftersom det tyvärr nyöversätts i hög grad, både av TV och av DVD-distributörer) är för det mesta ypperliga, vilket ju måste innebära att arbetsvillkoren har förändrats rätt mycket. Hur skulle annars våra översättare ha så förlorat känslan för sitt modersmål?


Det jag menar är i första hand inte att det kryllar av direkta felöversättningar, utan att översättningarna är allmänt dåliga. Livlösa, torftiga, onaturliga, o-idiomatiska och icke-kongeniala. Och det är alltså genomsnittsnivån som har sjunkit, och fast det nu som förr görs både bättre och sämre översättningar, så är de i dag sällan eller aldrig så lysande som de oftast var förr.


Jag kontaktade Universal, som brukar ha de uslaste översättningarna (tyvärr, för de har bra filmer), men det verkar inte ha hjälpt. Den senaste Universal-filmen jag såg (Hail, Caesar!) hade också så där bedrövlig översättning (tyvärr, för trailerns översättning såg lovande ut).


Problemet med dåliga översättningar gäller väl för all del även böcker, om än inte i lika hög grad, förmodligen beroende på att dessa översättare har något generösare arbetsvillkor. Och litteraturkritiker nämner ju faktiskt översättningen ibland. Varför skulle filmöversättningar vara mindre viktiga?


Som sagt, ett förbisett problem som jag anser verkligen förtjänar att tas upp. Kom gärna med synpunkter!


Andreas Eriksson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 februari 2016 11:08

Hej!


Av alla engelska ord som invaderat svenskan är det ett som stör mig mer än de flesta därför att det fonetiskt passar särdeles illa i en svensk omgivning. Jag tänker på hashtag, där den första stavelsen för all del liknar härs i härs och tvärs (men inte hässja!), men där den andra sitter som en tagg i svenskans fonetik/fonologi. Finns det ingen som kan försvenska uttrycket, både ljudbild och skriftbild? Jag föreslår att Språkförsvaret utlyser en tävling för att få fram ett svenskt alternativ.


Med tack för allt positivt som Språkförsvaret åstadkommer!


Bengt

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2016 18:20

Anders Svensson har också kommenterat promemorian i Språktidningens blogg. Han citerar såväl TNC:s yttrande som Språkförsvarets svar. Apropå påståendet att TNC är alltför beroende av statsbidrag, skriver han:


”Även Ingrid Strömberg anser att TNC som ett aktiebolag är för beroende av statliga bidrag. I dag består drygt hälften av TNC:s intäkter av just bidrag. Men hon lyfter också fram vad hon anser är brister med TNC:s arbete…


En del av de påståenden som görs i utredningen förefaller märkliga eller till och med felaktiga. TNC är långt ifrån det enda aktiebolaget i Sverige som till stor del finansieras av statliga bidrag. Om principen skulle tillämpas konsekvent borde regeringen rimligtvis strypa bidragen till exempelvis Dramaten och Kungliga Operan.”


Svenska språket måste få kosta.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2016 11:11

Eftersom engelskspråkiga filmtitlar inte översätts till svenska uppstår ibland fenomenet att orden i titeln ser likadana ut som svenska ord med helt annan betydelse, vilket kan leda till problem.


Just fallet "Schindler's List" innebär dock inget allvarligt problem, ty det går att kalla filmen för "Schindlers list" på svenska utan att någonting blir galet, fast det inte syftar på samma sak.


Värre är det med filmer som "Taken" (också med Liam Neeson) och "Stolen" (med Nicolas Cage). Den sistnämnda har jag sett, och jag begrep aldrig vilken stol det handlade om.


Alltså går det att skilja på äkta fall av "Schindler's List"-fenomenet, där titeln alltså blir något annat men som ändå fungerar som titeln på filmen; och det andra ("Stolen"/"Taken"-fenomenet), där titeln blir helt åt skogen.


Det förra misstänker jag är tämligen sällsynt, medan det senare bör förekomma i något ymnigare mått.


Är det någon som har fler exempel på någotdera fenomenet?


Andreas Eriksson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
<<< Februari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards