Alla inlägg under januari 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 januari 2016 19:11

Det har försports att programmet, eller programserien,  "Opinion live" har setts dagens ljus i den licensfinansierade svenska s.k public service-televisionen.


Den yrvakne vännen av ordning frågar sig då:


- "live" torde vara engelska. Adjektiv? Verb? Den transitiva eller den intransitiva varianten?


- om "live" är engelska, torde också "opinion" vara engelska. Eller har "live" upptagits som ett ord i svenskan? Om så, menar man då det svenska ordet "opinion". Notera: opinion(en) ej = opinion (sv)


Förvirring råder bland många. Eller några. Eller någon. Eller kanske bara hos undertecknad.


-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 januari 2016 12:20

Seminarium: Behövs svenskan i svensk skola?

 

Engelska används som undervisningsspråk inte bara inom högskolan utan också i växande utsträckning inom grund- och gymnasieskolan i Sverige. På grund av friskolereformen 1992 blev det bland annat möjligt att starta friskolor med engelska som undervisningsspråk. En grundskola får ha upp till 50 procent engelska enligt dagens skolförordningar, ett gymnasium upp till  90 procent (allt utom svenskämnet).


Vilka konsekvenser får engelskspråkig undervisning för svenskans ställning överhuvudtaget i Sverige? Hur påverkas elevernas svenska? Blir elevernas kunskaper i engelska avsevärt bättre än om de lär sig engelska som främmande språk på sedvanligt sätt?


En debattpanel bestående av Anders Q Björkman, Maria Lim Falk, Olle Josephson och Olle Käll diskuterar engelskans roll som undervisningsspråk i svenskt skolväsende. Anders Q Björkman är biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet; Maria Lim Falk, forskare vid Svenska Akademien; Olle Josephson, professor i nordiska språk och f.d chef på Språkrådet; och Olle Käll, gymnasielärare och styrelseledamot i Språkförsvaret. Debatten förs mellan paneldeltagarna och mellan panelen och publiken.


I samband med seminariet utdelas också Språkförsvarets pris och Årets anglofån.


Plats: Beskowsalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Tid: lördagen den 23 januari kl. 12.30 – 15.00 Inträde: 50 kr.


Nätverket Språkförsvaret

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 januari 2016 08:39


Reklambyrån iGoMoon söker via Arbetsförmedlingen en ”native Swedish speaker” i en annons helt på engelska.

Det är ett svenskägt företag placerat i Sverige, och vars kunder till 80 procent finns i Skandinavien. Och de sökande ska alltså ha svenska som modersmål. Inte förvånande ska man också behärska flytande engelska.


Det finns en lång rad med krav som den sökande ska uppfylla, bl a ”extraordinary writing skills” - ett krav som upprepas senare i listan, då man ska ha ”flawless writing skills” i svenska. Men hur är det med språkskickligheten hos dem som ligger bakom annonsen? Den är ett typexempel på språkligt snömos och tomma floskler, enligt min mening. Och hur är det med kunskaperna i engelska? ”You should be able to critical thinking and questioning skills...”- det skulle nog få en lärare i engelska att ta fram rödpennan.


Bluddriga och intetsägande fraser och floskler går att åstadkomma både på svenska och engelska. Men bland många svenskar, inte minst i företagsvärlden, finns det en föreställning om att det automatiskt låter bättre på det internationella högstatusspråket. Det är tyvärr fel – tomma floskler är lika tomma på engelska.


Det är nog inte att undra på att den svenska reklamen ser ut som den gör, med sådana här aktörer. Annonsen avslöjar både ett upphöjande av engelska språket i helt omotiverade sammanhang och undermåliga ”writing skills”. Anglofåneri är ordet!


Susanne L-A


(Denna  nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 19 januari 2016 11:57

Älvdalens kommun storsatsar på älvdalskan, kommunens tredje språk efter svenska och samiska.


Till hösten ska den hett efterlängtade älvdalsspråkiga förskoleavdelningen förhoppningsvis starta. Ett formellt beslut i kommunstyrelsen är det enda som fattas, men politisk enighet finns. Förskolepersonal går högskoleutbildning om tvåspråkighet – som ju är aktuell också för flyktingbarnen – och i februari får all förskolepersonal en halvdag om älvdalska språket med världens mest kunniga när det gäller älvdalska.

  

Dessutom blir det en seminariedag för politiker och tjänstemän och en kväll för allmänheten med världens största experter vad det gäller älvdalska i samma veva.


Älvdalens kommun tycks alltså nu äntligen ta älvdalska språket på allvar.


Vid fullmäktigemötet i december fick kommunalrådet ängsliga frågor från tre älvdalingar. De ville höra politikernas inställning till den planerade förskoleavdelningen efter rykten om att den inte skulle bli av.  


Kommunalrådet Peter Egardt försäkrade de oroliga älvdalingarna att han vill att det ska bli av. Och han fick medhåll av samtliga andra partier som ”till 100 procent ställde sig bakom” detta.


Peter Egardt (S) förklarade att det är ”nu eller aldrig” om man ska kunna rädda älvdalskan från att dö ut. Han sa också att det här med att få in älvdalskan på allvar i förskolan är en början som är oerhört viktig.


9-10 februari anordnar kommunen nu, med hjälp av Ulum Dalska, en föreläsningsdag för all förskolepersonal. Vikten av att bevara älvdalskan och hur det kan göras behandlas bland annat.  


Föreläsarna under dessa två dagar är de i Älvdalen så välkända Bengt Åkerberg, Gunnar Nyström, Lars Steensland och Yair Sapir, fyra av världens mest kunniga när det gäller älvdalska.  


På tisdagkvällen, den 9 februari, blir det också ett möte för allmänheten i församlingshemmet Brittgården. Där kommer de fyra språkforskarna samt Henrik Rosenkvist, från Göteborgs universitet, att medverka med korta anföranden och svara på frågor från allmänheten när det gäller hur man ska kunna rädda det älvdalska språket från att dö ut och varför man ska göra det.  


Dagen innan, måndag den 8 februari, blir det undervisning för tjänstemän och politiker.


Då kommer tre kända språkforskare att delta. Øystein A. Vangsnes professor vid Tromsö universitet  är den förste av föreläsarna. Hans föredrag ska handla om effekten av att ha två språk eller två dialekter.


Den andre är Lars Joar Halonen, rektor för en samiskspråkig förskola i Lavangens kommun i Norge. ”Praktiskt språkbadsarbete” ska han prata om.


 Den tredje föreläsaren är den i Älvdalen lite mer bekante Henrik Rosenkvist. Han har, tillsammans med bland andra professor Vangsnes, skrivit en bok på engelska om älvdalska. En bok som sålts till över 3000 forskningsbibliotek i världen. Henrik Rosenkvist är lektor vid Göteborgs universitet och en gammal älvdalsvän. Han medverkar också i radioprogrammet Språket i P1.


Han kommer att berätta om de administrativa och juridiska aspekterna på älvdalska i förskolan och menar bland annat att det finns gott stöd i lagar och regler för att föra in älvdalska i skolan.  


- Jag hoppas nu verkligen att den förskoleavdelning som många småbarnsföräldrar vill ha ska komma igång senast i höst, säger kommunalrådet Peter Egardt inför storsatsningen.


- För oss i Älvdalen är språket mycket viktigt bland annat för att mycket av vår kultur hänger ihop med språket, liksom för alla andra språk.


- Ingen annanstans i världen talas vårt språk. Det gör oss stolta och det är också ett skäl att bevara språket, liksom forskarvärldens stora intresse för det. Sverige och världen blir fattigare om älvdalskan försvinner.


- Har vi inte en skyldighet mot såväl tidigare som kommande generationer att bevara älvdalskan ? Jag anser att kommunen inte passivt ska se på när älvdalskan försvinner, utan vi ska försöka hjälpa språket att överleva, säger Peter Egardt.


- Jag tror att vi just nu är inne i en period där det står och väger. Väntar vi tio år till är förmodligen många av de äldre som idag kan prata genuin älvdalska borta och då kan det vara kört.  Därför måste vi agera nu medan det fortfarande finns möjligheter.


- En sidoeffekt av att älvdalskan överlever som levande språk  är också att den lockar människor till Älvdalen inte bara från Sverige utan också från andra delar av världen. Och det är viktigt för oss av ekonomiska skäl att få besökare till vår kommun som uppskattar vår kultur och natur.


Björn Rehnström

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 januari 2016 11:42

Vi i Sundbyberg (16/1 – 22/1) berättar i en notis:


”Ett företag i Sundbyberg ska betala en miljösanktionsavgift för att ha brustit i sin säkerhetsinformation. Det handlar om försäljning av desinfektionsmedel där säkerhetsbladet varit skrivet på engelska. Enligt reglerna ska sådan information kunna ges på landets officiella språk. Kemikalieinspektionen har fattat beslutet om att företaget ska betala miljösanktionsavgiften på 5 000 kronor.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 januari 2016 19:59

Det har (i fredags) framgått i nyheterna (1) att det på Wikipedia finns 38 miljoner artiklar, varav 2,4 miljoner är på svenska. Vilket språk som de flesta artiklarna är på har i o f s inte sagts rakt ut – men det är ju så självklart att det inte behöver sägas. I Västerbottens-Kuriren kan man läsa att den svenskspråkiga andelen i själva verket är ännu mer imponerande än vad man i förstone kanske insåg. Ja (inte yes), svenska det näst största språket på Wikipedia!!. Det kan ju bli svårt att i längden hålla denna rent otroliga andraplacering om andra stora språkområden såsom tyska, franska, spanska, kinesiska m fl “kommer loss”. Men fler artiklar på svenska i rent antal kan det ju alltid bli även i framtiden. Det här var väl en glad nyhet för omväxlings skull.


Ulf Parde


1) Dagens Nyheter publicerade också en artikel den 15 januari, som tog upp samma fråga.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 17 januari 2016 13:12

 Skickat: den 13 januari 2016 20:27
Till: 'Info - Oatly AB' <info@oatly.com>
Ämne: SV: Till Oatly


Hej Sofie!


Tackar för ditt svar, att det dröjt litet gör ingenting – det är bättre att du försöker ge en mera utförlig förklaring till det jag undrade över. Jag beklagade ju att jag inte vill utnyttja era produkter på grund av jag blir så störd av marknadsföringen av dem, eftersom jag tycker om både smaken och tanken bakom flera av havreprodukterna. 


Jag förstår dock inte alls din förklaring till språkvalet vid marknadsföringen i Sverige. Eftersom ”språkbruket och de skrivna nyanserna reflekterar vår personlighet” och inte ”går att översätta till många olika språk”, skulle det alltså inte gå att skriva på svenska. Om texterna ursprungligen skrivits på svenska, måste ju en del av de skrivna nyanser som reflekterar er personlighet gå förlorade vid översättningen till engelska, och den svenska marknaden gå miste om det mera nyanserade budskap som redan finns formulerat på svenska.


Om å andra sidan ert reklambudskap formulerats på engelska i original, är jag ändå övertygad om att även om svenskar ”i allmänhet förstår engelska väldigt bra” (eller, i många fall, tror sig förstå), skulle de förstå budskapet bättre i en bra svensk översättning. Jag fruktar att många av mottagarna ändå missar en del av de fina ”skrivna nyanserna” som ni vill uttrycka i den engelska texten. Och det är ren artighet att tilltala svenskar på svenska. Bristen på den artigheten stöter mig alltså väldigt mycket – och jag vet att den inte stöter bara mig! Är det fel av mig att anta att Sverige är en av era viktigare marknader?


Det faktum att ”språkbruket och de skrivna nyanserna reflekterar vår personlighet” kan väl ändå inte innebära att ni tror att er ”personlighet” inte går att uttrycka på något annat språk än engelska? I så fall, vad är det specifikt som gör den så knuten till ett språk, till skillnad från så många andra internationellt verksamma bolags ”personligheter”?? Är det något inneboende i havren? Jag beklagar att denna personlighet, som jag alltså uppskattar vad produktsortimentet beträffar, ska ha så märkliga språkliga begränsningar!


Med vänlig hälsning

Harald Henrysson


Från: Info - Oatly AB [mailto:info@oatly.com]
Skickat: den 13 januari 2016 13:58
Till: Harald Henrysson
Ämne: SV: Till Oatly


Hej Harald,


Tack för ditt insända meddelande. Vi ber om ursäkt för att vi inte har svarat tidigare och det beror på att det är så många som skriver till oss, vilket är fantastiskt roligt, men det ger också en stor arbetsbelastning speciellt efter julhelgerna.


Det är glädjande att du gillar vår produkts innehåll och tanken bakom men jag förstår hur du tänker kring språkvalet och beklagar att du känner dig förolämpad varje gång du ser våra produkter i butiken.


Oatly är ett svenskt varumärke som verkar på en internationell marknad. Språkbruket och de skrivna nyanserna reflekterar vår personlighet, och vi anser inte att det går att översätta till många olika språk. Vi har därför konsekvent valt engelska i vår kommunikation, eftersom det förstås av flest människor. För Sverige specifikt vet vi att svenskar i allmänhet förstår engelska väldigt bra och tror därför att majoriteten av våra konsumenter förstår texten på förpackningarna. Men naturligtvis måste all riktigt viktig information, såsom ingredienser och näringsvärden till exempel, skrivas på respektive lands språk.


Vi är tacksamma för att du tagit dig tid att skriva till oss med din synpunkter som kommer framföras vidare till vår marknadsavdelning. Jag hoppas att du vill höra av dig igen om du har mer du vill framföra eller fråga oss.


Vänliga hälsningar

Sofie

 

Konsumentkontakt

Oatly AB | Media Evolution City | Stora Varvsgatan 6a | 211 19 Malmö



Skickat: den 25 december 2015 01:18
Till: Info - Oatly AB <info@oatly.com>
Ämne: Till Oatly


Message: Jag vet inte om ni förstår mitt meddelande, eftersom det är skrivet på svenska, men i så fall finns ju Google Översätt att tillgå för en högst ungefärlig översättning.


Meddelandet är följande: Jag har en gång köpt ett par av era produkter, och tyckte mycket om både dem och filosofin bakom dem.


Jag undviker genomgående komjölk, och det finns ju nu lyckligtvis flera alternativ att välja på.


Så länge ni marknadsför era produkter i Sverige enbart på engelska, känner jag mig som svensktalande förolämpad varje gång jag ser paketet, och för att undvika det, kommer jag tyvärr inte att köpa dem, oavsett kvaliteten eller filosofin bakom. Vem vill ständigt känna sig förolämpad? Även svensktalande har väl ett värde som kunder?


Om ni har någon förklaring till språkvalet, är ni välkomna att höra av er (något jag knappast väntar mig). Likaså, meddela gärna om ni skulle överväga att byta språk. I så fall lovar jag att börja tänka på att köpa Oatly igen.


Harald Henrysson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 januari 2016 15:39

Jag håller med Christian Clemens om det han skrev på Aktuella frågor (23/12): "Tyskan blir allt viktigare, men svenskars intresse för att lära sig tyska minskar oroväckande snabbt."


Detta är emellertid ingen nyhet. Mängder av liknande artiklar och analyser om tyska språket har redan skrivits i pressen de senaste åren. Tyvärr har ännu ingenting hänt på detta område.


Varför är vi så ointresserade av tyskan idag? Det finns säkert många olika orsaker.


Det beror inte enbart på tyskundervisningen i skolan, anser jag. Jag ska emellertid inte uppehålla mig vid denna.


En orsak kan vara att vi inte hör så mycket om de tyskspråkiga länderna. Detta gäller även för övriga EU-länder i Europa.


När vi hör eller läser om EU och Europa idag, då handlar det mestadels bara om kriser, katastrofer eller skandaler.


Bara negativt, inget positivt.


Sverige är visserligen medlem i EU, men samtidigt får vi avsevärt mycket mer information och nyheter om amerikansk politik och kultur och amerikansk livsstil än om europeisk; inte minst inom underhållningsbranschen.


Redan på 1980-talet kallade den dåvarande franske kulturministern Jack Lang det amerikanska kultur inflytandet i Europa för kulturimperialism. Hur många tyska eller europeiska tv- filmer har sänts i Sverige under 2015? De är få.


Här dominerar totalt amerikanska och brittiska produktioner och det till nästan 100 procent. Detta gäller även biofilmer.


Nu under julen har jag hört massor av julsånger. Givetvis dominerar också här de amerikanska sångerna.


Jag vet inte hur många gånger jag har hört de numera utnötta White Christmas, Jingle Bells, Let it Snow med flera de senaste veckorna. Jag har hört dem till leda.Till och med de svenska julsångerna håller på att försvinna i mängden.


Däremot har jag inte hört en enda tysk- eller europeisk julsång. Varför?


Dessutom all den enfaldiga amerikaniserade julreklamen i affärerna.


Jag anser emellertid att vi inte bara ska lära oss tyska för att egoistiskt främja Sveriges export och handel med de tyskspråkiga länderna. Att lära sig ett språk innebär också att vi vidgar våra vyer socialt och kulturellt.


Tyskland har och har alltid haft högklassig litteratur. Vi behöver verkligen inte gå ända tillbaka till Goethe eller Schiller.


Landet har idag exempelvis väldigt många duktiga kriminalförfattare, som mycket väl kan mäta sig med dagens svenska.


Tyvärr blir de oftast inte översatta till svenska. Varför?


Detta kan vara några orsaker varför tyska språket håller på att glömmas bort i Sverige på 2000-talet.


En nyårsönskan: Ser fram emot många tyska och europeiska filmer och produktioner på TV och på biograferna under 2016.


C-G Pernbring

 

(Publicerad i Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad  den 11 januari – här med skribentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se