Alla inlägg den 31 januari 2016
I dagens Svenska Dagbladet berättar Per Söderström, kvalitetsredaktör på Svenska Dagblader, att en läsare har reagerat på ordet ”explainer”. Han skriver:
”’Varför använda ordet explainer? Det borde väl helt enkelt stå SvD förklarar.’ Det påpekar en läsare som noterat en bild med hänvisning svd.se där Syrienkriget förklaras på två minuter. Jo, det är bara att hålla med och byta till svenska nästa gång.”
”Explainer” är nämligen en branschterm, eller yrkesjargong om man så vill, för en kort videofilm eller rörlig grafik som förklarar ett visst ämne.
Per Söderström skriver också:
”Häromveckan fick SvD:s biträdande kulturchef Anders Q Björkman Språkförsvarets pris 2015 för att ’ha gisslat tröttsamma nutida anglicismer i flera artiklar’. I samband med det lanserade Björkman alternativet förkarla till nyordslistans mansplaining, det vill säga när män förklarar något för kvinnor. Vi kanske kan göra något liknande med explainer. Någon som har ett förslag?”
Inlåning från ett högstatusspråk till ett annat språk dikteras inte alltid av behovet av ett nytt ord på inlåningsspråket. Det är snarare fråga om att man tillmäter högstatusspråket extraordinära kvaliteter och samtidigt förringar det egna språket. Så var det med inlåningen från franskan på 1600- och 1700-talet – så är det med inlåningen från engelskan idag. Den viktigaste skillnaden är att det tog tid för de franska låneorden att sprida och etablera sig i det svenska språket. De flesta hann försvenskas under denna process. I dag är spridningen av ograverade engelska låneord ett ögonblicks verk i svenska språket tack vare etermedia, radio, tv och internet.
Tas ett engelsk låneord in ograverat i svenskan uppstår både uttals- och stavningsproblem. Ta till exempel crowdsourcing – det är betydligt enklare att både uttala och stava till gräsrotsfinansiering. Därför måste man alltid först fråga sig om det engelska ordet verkligen behövs. Ordet explainer inbjuder till både uttals- (svenskt eller engelskt uttal?) och stavningsproblem. Nästa steg är att föreslå ett ersättningsord. Misslyckas man med att föreslå ett ersättningsord, kan ordet försvenskas. Blogg och blogga är utmärkta exempel på försvenskningar. Det engelska ordet blog har tagit sig in i många språk, eftersom det är lätt att uttala och anpassa till det egna språket. Dessutom myntades ordet först på engelska (ursprungligen web log). Naturligtvis måste man i vissa fall kapitulera och ta in det engelska ordet ograverat, i varje fall i skrift.
Språkförsvaret har en sektion ”Säg hellre”, som just innehåller förslag till ersättningsord. Vi skriver in ordet explainer och lämnar rutan för ersättningsord tom tills vidare i väntan på kreativa förslag på ersättningsord…
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Öppet brev/pressmeddelande från Språkförsvaret)
Sveriges Television AB-SVT
105 10 Stockholm
Nu har serien Förintelsen – historiens värsta brott börjat sändas i Kunskapskanalen. En viktig serie i angeläget ämne. Men fast serien är fransk får svenska tevetittare bara uppleva den med engelsk speakertext. Det är både tråkigt och onödigt.
Begripligheten ökar knappast nämnvärt av att man sänder en engelskdubbad version, eftersom tittaren ju ändå har den svenska texten. Däremot kommer man längre ifrån originalet. Det är också tråkigt att nästan aldrig få höra något annat än engelska i rutan. I detta fall förtar den engelska speakern i viss mån också autenticiteten, eftersom Frankrike genom den tyska ockupationen var påtagligt drabbat av förintelsen, vilket inget engelskspråkigt land på samma sätt var.
Detta är tyvärr långtifrån det enda exemplet på när dokumentärer från olika länder förses med engelsk speakertext i svensk television. Tidigare denna vinter har SVT sänt den tyska dokumentären Rhens vilda natur. Fast det var en tysk dokumentär om natur i Tyskland sändes den med engelsk speaker. Andra färska exempel är Livet som diktator, fransk dokumentär med engelsk speaker och Perus extrema natur, samma sak.
Att dokumentärer presenteras på engelska vid mässor där program säljs, är naturligt. I samband med att SVT köper programmen borde det dock rimligen vara en enkel sak att få dem levererade på originalspråk.
För tittaren representerar originalspråket ett mervärde, dels just för att det är närmare originalet och i många fall upplevs som mer autentiskt, dels för att det rent allmänt ger en bredare bild av världen att få möta många olika språk. Det görs väldigt många bra program i engelsktalande länder, men det är inget skäl i sig för att program från andra länder också ska visas på engelska i svensk teve. En television i allmänhetens tjänst bör kunna manifestera öppenhet för andra språk och kulturer. Att sända dokumentärer på icke-engelska originalspråk är en del av vägen för att nå dit.
Språkförsvarets styrelse
Nätverket Språkförsvaret
http://www.språkförsvaret.se/sf/
http://www.sprakforsvaret.se/sf/
E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 | 14 |
15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"