Direktlänk till inlägg 16 januari 2016

Många orsaker till ointresse för tyska språket

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 januari 2016 15:39

Jag håller med Christian Clemens om det han skrev på Aktuella frågor (23/12): "Tyskan blir allt viktigare, men svenskars intresse för att lära sig tyska minskar oroväckande snabbt."


Detta är emellertid ingen nyhet. Mängder av liknande artiklar och analyser om tyska språket har redan skrivits i pressen de senaste åren. Tyvärr har ännu ingenting hänt på detta område.


Varför är vi så ointresserade av tyskan idag? Det finns säkert många olika orsaker.


Det beror inte enbart på tyskundervisningen i skolan, anser jag. Jag ska emellertid inte uppehålla mig vid denna.


En orsak kan vara att vi inte hör så mycket om de tyskspråkiga länderna. Detta gäller även för övriga EU-länder i Europa.


När vi hör eller läser om EU och Europa idag, då handlar det mestadels bara om kriser, katastrofer eller skandaler.


Bara negativt, inget positivt.


Sverige är visserligen medlem i EU, men samtidigt får vi avsevärt mycket mer information och nyheter om amerikansk politik och kultur och amerikansk livsstil än om europeisk; inte minst inom underhållningsbranschen.


Redan på 1980-talet kallade den dåvarande franske kulturministern Jack Lang det amerikanska kultur inflytandet i Europa för kulturimperialism. Hur många tyska eller europeiska tv- filmer har sänts i Sverige under 2015? De är få.


Här dominerar totalt amerikanska och brittiska produktioner och det till nästan 100 procent. Detta gäller även biofilmer.


Nu under julen har jag hört massor av julsånger. Givetvis dominerar också här de amerikanska sångerna.


Jag vet inte hur många gånger jag har hört de numera utnötta White Christmas, Jingle Bells, Let it Snow med flera de senaste veckorna. Jag har hört dem till leda.Till och med de svenska julsångerna håller på att försvinna i mängden.


Däremot har jag inte hört en enda tysk- eller europeisk julsång. Varför?


Dessutom all den enfaldiga amerikaniserade julreklamen i affärerna.


Jag anser emellertid att vi inte bara ska lära oss tyska för att egoistiskt främja Sveriges export och handel med de tyskspråkiga länderna. Att lära sig ett språk innebär också att vi vidgar våra vyer socialt och kulturellt.


Tyskland har och har alltid haft högklassig litteratur. Vi behöver verkligen inte gå ända tillbaka till Goethe eller Schiller.


Landet har idag exempelvis väldigt många duktiga kriminalförfattare, som mycket väl kan mäta sig med dagens svenska.


Tyvärr blir de oftast inte översatta till svenska. Varför?


Detta kan vara några orsaker varför tyska språket håller på att glömmas bort i Sverige på 2000-talet.


En nyårsönskan: Ser fram emot många tyska och europeiska filmer och produktioner på TV och på biograferna under 2016.


C-G Pernbring

 

(Publicerad i Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad  den 11 januari – här med skribentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

16 januari 2016 16:51

Inte hört julsång på tyska? Har man en dator och kan man googla NDR så kan man få in massor av bra tysk kultur, det är bara att ösa på. Youtube hittar Maybebop
och då kan det låta så här:
https://www.youtube.com/watch?v=dGCGJtv4cFE
https://www.youtube.com/watch?v=20U_NwQiZAc
https://www.youtube.com/watch?v=AcI6edlrlgk

 
Ingen bild

Avinor

16 januari 2016 17:00

Hoppfullt är i alla fall att SVT blivit mycket bättre på att köpa in – och marknadsföra! – tyska TV-serier. På senare år har vi fått se "Krigets unga hjärtan" ("Unsere Mütter, unsere Väter"), "Tannbach" och "Weissensee". I dagarna sänds "Deutschland 83".

 
Ingen bild

Hillo

16 januari 2016 17:11

Det finns säkert ännu fler förklaringar till svenskarnas ointresse för tyska språket än de C-G Pernbring räknar upp:

1. Tyskan anses vara ett svårt språk, jämfört med engelskan, vilket naturligtvis är helt fel. Det blir man varse när man har lärt sig mer än bara rudimentär engelska.

Tyskans alla grammatiska regler upplevs inledningsvis som krävande och besvärliga, innan man upptäcker att de faktiskt är till hjälp vid språkinlärningen.

Engelska kan tyckas vara lätt att lära sig, delvis naturligtvis då vi i Sverige har varit "omringade" av engelskan i många många år. Men för att nå en högre språklig nivå än den allra vardagligaste krävs mycket ansträngning och språkligt omdöme.

2. Tyskland och tyskarna har under många år varit extremt lågt värderade i Sverige. Man har kunnat säga vilka oförskämdheter som helst om tyskar och tysk mentalitet utan att det har framkallat annat än instämmande skratt och kommentarer. Naturligtvis en effekt av tiden runt de båda världskrigen.

Detta har dock ändrat sig på senare år, och allt fler framstående personligheter uttalar sig positivt om Tyskland. Ett exempel är Horace Engdahl: "Tyskland är som ett Sverige för vuxna". Så långt behöver man kanske inte gå, men det visar ändå en förändrad syn på denna Sveriges största handelspartner.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 juni 16:16

På ”Läsarnas Expressen” den 24/6 skrev en skribent:   ”Vi har ett språk vi borde värna. Det är ju väldigt konstigt att man har engelska ord för affärer, företag, ja, allt man kan tänka sig. Man borde i stället bejaka svenska spr...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 juni 15:48

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats) ”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder. Klarspråk kommer ut fyra gånger per år. D...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 juni 11:00

Hej!   Fidget spinner, vad är det? En liten snurra som man håller i handen och som lär ha avstressande verkan på personen som håller i den. Kanske bara en modegrej. Vad ska den heta på svenska? Stressnurra, handspinnare, stresspinnare, fippelsnur...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 juni 08:00

Språklagen, som antogs 2009 av en enhällig riksdag, har sina uppenbara brister, vilket Språkförsvaret har framhållit vid upprepade tillfällen. Men som Susanna Karlsson påpekar i ”Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor”   har s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 juni 08:00

Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.   I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se