Direktlänk till inlägg 13 januari 2016

Varför vet så många svenskar så lite om övriga Norden, särskilt Finland?

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 13 jan 19:57

I en ledare i förrgår tar Dagens Nyheter upp frågan om den nordiska språkliga, kulturella och historiska gemenskapen. Detta föranleddes av den uppståndelse som en intervju med en finländsk juniorishockeyspelare av en Aftonbladetjournalist efter VM-guldet hade väckt. Intervjun genomfördes helt och hållet på svenska. Journalisten ställde bland annat frågan: ”Har dina föräldrar bott i Sverige?”. Många, särskilt i Svenskfinland, uppfattade att journalisten inte kände till att det sedan gammalt finns en svenskspråkig minoritet i Finland. Själv menar dock journalisten att han ställde frågan i pedagogiskt syfte i vetskap om att många svenskar inte känner till att svenska är det andra nationalspråket i Finland. I efterhand diskuterades på Svenska Yles webbplats varför så många rikssvenskar inte känner till den finlandssvenska minoriteten; historikerna Dick Harrison  och Henrik Meinander  intervjuades. Språkförsvaret har däremot följt den finlandssvenska språkdebatten sedan nätverkets bildande 2005.



Dagens Nyheters ledare, ”Gör slut på grannfejden”, vidgar perspektivet något:


”Att de nordiska länderna glider isär beror väl framförallt på en allmän globalisering, där vi är mer intresserade av den anglosaxiska världen på bekostnad av den nordeuropeiska. En orsak  finns förmodligen också i invandringen, där nya nordbor kanske inte alls förstår vad de skulle ha gemensamt med de länder som råkar lägga intill.


Skolan har ett stort ansvar. Tidigare läste svenska skolbarn inte bara mer historia, det fanns också en tonvikt på Nordens geografi och inte minst dess språk. Vad gäller det sistnämnda  märks en klar skillnad på bara ett par generationer. Det var inte länge sedan som svenskar, norrmän och danskar kunde tala ganska obehindrat med varandra på en sorts skandinavisk. Hos dagens unga är det mer regel än undantag att gripa till engelskan.”


Globaliseringen, som har understött den angloamerikanska kulturens och engelskans frammarsch, är naturligtvis en förklaring. Men globalisering är inget mystiskt fenomen; den är framförallt ett uttryck för kommunikationernas snabba utveckling efter andra världskriget. Det gäller flyget, telekommunikationerna i allmänhet, satellit-tv och internet i synnerhet. Detta har gynnat det språk, som har talats i den hittills starkaste supermakten. Engelskan är internets och datavärldens huvudspråk; engelskan har också en mycket stark ställning vad gäller film, bokutgivning, tidningar, flygplatser och luftfartstrafik, internationell handel och akademiska konferenser, vetenskap och teknik, medicin, sport, populärmusik och reklam. Det är inte fråga om att ”vi är mer intresserade av den anglosaxiska världen” nuförtiden: vilka ”vi” förresten? Dessutom har det Sveriges EU-inträde, liksom Danmarks och Finlands, delvis ersatt intresset för de nordiska grannländerna till förmån för den europeiska scenen, där engelskans ställning paradoxalt stärkts genom utvidgningen.


Särskilt Dick Harrison pekar i den nämnda intervjun på skolans roll vad gäller kunskaperna om Finlands historia. Historieämnet i svensk skola har successivt urlakats. På den punkten har han rätt. Sak samma med undervisningen i svenskämnet. Redan 2008 antog Språkförsvarets dåvarande ledning ett uttalande, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen”, som föreslog en rad åtgärder för att stärka grannspråksundervisningen och därmed den nordiska språkgemenskapen.  En bestämd utveckling är inte alls ödesbunden; den kan styras, regleras och påverkas förutsatt att stasmakterna försöker analysera och förutse utvecklingen.


För övrigt att är det naturligtvis inte så att norska och svenska ungdomar behöver tillgripa engelska för att kommunicera med varandra. Problemet finns framförallt mellan svenska och danska ungdomar, eftersom danskt och svenskt talspråk glidit isär. Men problemet är inte större än att vederbörande efter kortare tid på plats kan förstå danska eller svenska utan att överhuvudtaget ha bedrivit några reguljära studier.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 sept 08:00

Älvdalskan, som i flera avseenden skiljer sig lika mycket från rikssvenskan som isländskan, kämpar idag för sin överlevnad. Överlevnaden skulle underlättas om älvdalskan blev erkänt som landsdels- eller minoritetsspråk av Sveriges riksdag. Språket ha...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 sept 08:00

Från tidigare vet vi att älvdalskan som språk inte bara väcker intresse inom Norden. På Älvdalen kommuns webbplats berättar Björn Rehnström om Petra Lantorova från Tjeckien och Maria Cindea från Rumänien. Den förra planerar att skriva en masteruppsat...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 sept 08:00

På Södermalm finns tydligen ett Activage Center, som vänder sig till äldre eller aktiva seniorer, om man så vill. Företaget berättar i reklamen att ”vi är experter på den äldre kroppen och hur du tränar på ett tryggt, säkert och roligt sätt &nd...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 sept 08:00

Institutet för språk och folkminnen presenterade Svenskt ortnamnslexikon i en notis den 23 september och skrev inledningsvis:   ”Varför heter sjön Siljan? Vad betyder ortnamnen Ramlösa, Njutånger och Korpilombolo? Nu finns boken Svenskt ort...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 sept 08:00


  Tvåspråkig skylt på italienska och ladinska i norra Italien. Ladinska är ett av många minoritetsspråk i Italien, som liksom italienska utgår från latinet. Det talas av ungefär 30 000 människor.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket S...

Presentation

Omröstning

Vilket är det bästa ersättningsordet för "big bang"?
 stora knallen
 stora smällen
 urknallen
 ursmällen
 stora pangen

Fråga mig

98 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se