Direktlänk till inlägg 13 januari 2016

Varför vet så många svenskar så lite om övriga Norden, särskilt Finland?

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 januari 2016 19:57

I en ledare i förrgår tar Dagens Nyheter upp frågan om den nordiska språkliga, kulturella och historiska gemenskapen. Detta föranleddes av den uppståndelse som en intervju med en finländsk juniorishockeyspelare av en Aftonbladetjournalist efter VM-guldet hade väckt. Intervjun genomfördes helt och hållet på svenska. Journalisten ställde bland annat frågan: ”Har dina föräldrar bott i Sverige?”. Många, särskilt i Svenskfinland, uppfattade att journalisten inte kände till att det sedan gammalt finns en svenskspråkig minoritet i Finland. Själv menar dock journalisten att han ställde frågan i pedagogiskt syfte i vetskap om att många svenskar inte känner till att svenska är det andra nationalspråket i Finland. I efterhand diskuterades på Svenska Yles webbplats varför så många rikssvenskar inte känner till den finlandssvenska minoriteten; historikerna Dick Harrison  och Henrik Meinander  intervjuades. Språkförsvaret har däremot följt den finlandssvenska språkdebatten sedan nätverkets bildande 2005.



Dagens Nyheters ledare, ”Gör slut på grannfejden”, vidgar perspektivet något:


”Att de nordiska länderna glider isär beror väl framförallt på en allmän globalisering, där vi är mer intresserade av den anglosaxiska världen på bekostnad av den nordeuropeiska. En orsak  finns förmodligen också i invandringen, där nya nordbor kanske inte alls förstår vad de skulle ha gemensamt med de länder som råkar lägga intill.


Skolan har ett stort ansvar. Tidigare läste svenska skolbarn inte bara mer historia, det fanns också en tonvikt på Nordens geografi och inte minst dess språk. Vad gäller det sistnämnda  märks en klar skillnad på bara ett par generationer. Det var inte länge sedan som svenskar, norrmän och danskar kunde tala ganska obehindrat med varandra på en sorts skandinavisk. Hos dagens unga är det mer regel än undantag att gripa till engelskan.”


Globaliseringen, som har understött den angloamerikanska kulturens och engelskans frammarsch, är naturligtvis en förklaring. Men globalisering är inget mystiskt fenomen; den är framförallt ett uttryck för kommunikationernas snabba utveckling efter andra världskriget. Det gäller flyget, telekommunikationerna i allmänhet, satellit-tv och internet i synnerhet. Detta har gynnat det språk, som har talats i den hittills starkaste supermakten. Engelskan är internets och datavärldens huvudspråk; engelskan har också en mycket stark ställning vad gäller film, bokutgivning, tidningar, flygplatser och luftfartstrafik, internationell handel och akademiska konferenser, vetenskap och teknik, medicin, sport, populärmusik och reklam. Det är inte fråga om att ”vi är mer intresserade av den anglosaxiska världen” nuförtiden: vilka ”vi” förresten? Dessutom har det Sveriges EU-inträde, liksom Danmarks och Finlands, delvis ersatt intresset för de nordiska grannländerna till förmån för den europeiska scenen, där engelskans ställning paradoxalt stärkts genom utvidgningen.


Särskilt Dick Harrison pekar i den nämnda intervjun på skolans roll vad gäller kunskaperna om Finlands historia. Historieämnet i svensk skola har successivt urlakats. På den punkten har han rätt. Sak samma med undervisningen i svenskämnet. Redan 2008 antog Språkförsvarets dåvarande ledning ett uttalande, ”Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen”, som föreslog en rad åtgärder för att stärka grannspråksundervisningen och därmed den nordiska språkgemenskapen.  En bestämd utveckling är inte alls ödesbunden; den kan styras, regleras och påverkas förutsatt att stasmakterna försöker analysera och förutse utvecklingen.


För övrigt att är det naturligtvis inte så att norska och svenska ungdomar behöver tillgripa engelska för att kommunicera med varandra. Problemet finns framförallt mellan svenska och danska ungdomar, eftersom danskt och svenskt talspråk glidit isär. Men problemet är inte större än att vederbörande efter kortare tid på plats kan förstå danska eller svenska utan att överhuvudtaget ha bedrivit några reguljära studier.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 28 juni 16:16

På ”Läsarnas Expressen” den 24/6 skrev en skribent:   ”Vi har ett språk vi borde värna. Det är ju väldigt konstigt att man har engelska ord för affärer, företag, ja, allt man kan tänka sig. Man borde i stället bejaka svenska spr...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 juni 15:48

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats) ”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder. Klarspråk kommer ut fyra gånger per år. D...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 juni 11:00

Hej!   Fidget spinner, vad är det? En liten snurra som man håller i handen och som lär ha avstressande verkan på personen som håller i den. Kanske bara en modegrej. Vad ska den heta på svenska? Stressnurra, handspinnare, stresspinnare, fippelsnur...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 juni 08:00

Språklagen, som antogs 2009 av en enhällig riksdag, har sina uppenbara brister, vilket Språkförsvaret har framhållit vid upprepade tillfällen. Men som Susanna Karlsson påpekar i ”Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor”   har s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 juni 08:00

Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.   I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se