Alla inlägg under januari 2016

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2016 13:48

I dagens Svenska Dagbladet berättar Per Söderström, kvalitetsredaktör på Svenska Dagblader, att en läsare har reagerat på ordet ”explainer”. Han skriver:


”’Varför använda ordet explainer? Det borde väl helt enkelt stå SvD förklarar.’ Det påpekar en läsare som noterat en bild med hänvisning svd.se där Syrienkriget förklaras på två minuter. Jo, det är bara att hålla med och byta till svenska nästa gång.”


”Explainer” är nämligen en branschterm, eller yrkesjargong om man så vill, för en kort videofilm eller rörlig grafik som förklarar ett visst ämne.


Per Söderström skriver också:


”Häromveckan fick SvD:s biträdande kulturchef Anders Q Björkman Språkförsvarets pris 2015 för att ’ha gisslat tröttsamma nutida anglicismer i flera artiklar’. I samband med det lanserade Björkman alternativet förkarla till nyordslistans mansplaining, det vill säga när män förklarar något för kvinnor. Vi kanske kan göra något liknande med explainer. Någon som har ett förslag?”


Inlåning från ett högstatusspråk till ett annat språk dikteras inte alltid av behovet av ett nytt ord på inlåningsspråket. Det är snarare fråga om att man tillmäter högstatusspråket extraordinära kvaliteter och samtidigt förringar det egna språket. Så var det med inlåningen från franskan på 1600- och 1700-talet – så är det med inlåningen från engelskan idag. Den viktigaste skillnaden är att det tog tid för de franska låneorden att sprida och etablera sig i det svenska språket. De flesta hann försvenskas under denna process. I dag är spridningen av ograverade engelska låneord ett ögonblicks verk i svenska språket tack vare etermedia, radio, tv och internet.


Tas ett engelsk låneord in ograverat i svenskan uppstår både uttals- och stavningsproblem. Ta till exempel crowdsourcing – det är betydligt enklare att både uttala och stava till gräsrotsfinansiering. Därför måste man alltid först fråga sig om det engelska ordet verkligen behövs. Ordet explainer inbjuder till både uttals-  (svenskt eller engelskt uttal?) och stavningsproblem.  Nästa steg är att föreslå ett ersättningsord. Misslyckas man med att föreslå ett ersättningsord, kan ordet försvenskas. Blogg och blogga är utmärkta exempel på försvenskningar. Det engelska ordet blog har tagit sig in i många språk, eftersom det är lätt att uttala och anpassa till det egna språket. Dessutom myntades ordet först på engelska (ursprungligen web log). Naturligtvis måste man i vissa fall kapitulera och ta in det engelska ordet ograverat, i varje fall i skrift.


Språkförsvaret har en sektion ”Säg hellre”, som just innehåller förslag till ersättningsord. Vi skriver in ordet explainer och lämnar rutan för ersättningsord tom tills vidare i väntan på kreativa förslag på ersättningsord…


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2016 12:45

(Öppet brev/pressmeddelande från Språkförsvaret)

              

Sveriges Television AB-SVT

105 10 Stockholm


Nu har serien Förintelsen – historiens värsta brott börjat sändas i Kunskapskanalen. En viktig serie i angeläget ämne. Men fast serien är fransk får svenska tevetittare bara uppleva den med engelsk speakertext. Det är både tråkigt och onödigt.


Begripligheten ökar knappast nämnvärt av att man sänder en engelskdubbad version, eftersom tittaren ju ändå har den svenska texten. Däremot kommer man längre ifrån originalet. Det är också tråkigt att nästan aldrig få höra något annat än engelska i rutan. I detta fall förtar den engelska speakern i viss mån också autenticiteten, eftersom Frankrike genom den tyska ockupationen var påtagligt drabbat av förintelsen, vilket inget engelskspråkigt land på samma sätt var.


Detta är tyvärr långtifrån det enda exemplet på när dokumentärer från olika länder förses med engelsk speakertext i svensk television. Tidigare denna vinter har SVT sänt den tyska dokumentären Rhens vilda natur. Fast det var en tysk dokumentär om natur i Tyskland sändes den med engelsk speaker. Andra färska exempel är  Livet som diktator, fransk dokumentär med engelsk speaker och  Perus extrema natur, samma sak.


Att dokumentärer presenteras på engelska vid mässor där program säljs, är naturligt. I samband med att SVT köper programmen borde det dock rimligen vara en enkel sak att få dem levererade på originalspråk.


För tittaren representerar originalspråket ett mervärde, dels just för att det är närmare originalet och i många fall upplevs som mer autentiskt, dels för att det rent allmänt ger en bredare bild av världen att få möta många olika språk. Det görs väldigt många bra program i engelsktalande länder, men det är inget skäl i sig för att program från andra länder också ska visas på engelska i svensk teve. En television i allmänhetens tjänst bör kunna manifestera öppenhet för andra språk och kulturer. Att sända dokumentärer på icke-engelska originalspråk är en del av vägen för att nå dit.


Språkförsvarets styrelse

 

Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

           sprakforsvaret@yahoo.se




Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2016 23:29

Sitter framför tv:n och strötittar på ännu en amerikansk deckarserie. Vilken i ordningen? Jag tycker generellt att amerikanskan/engelskan får dominera alltför mycket i medierna idag. Nästan monopol.


Före detta statsminister Carl Bildt sade en gång i tiden: ”Vi måste avreglera radio och tv”, vilket bland annat skulle innebära att vi fick ett större och bredare utbud av musik- och tv-program. Radio- och tv-monopolet skulle med andra ord avskaffas. Resultatet har snarare blivit tvärtom: Ju fler radio/tv-kanaler, ju mer likformigt programutbud har det blivit.


Jag vill påstå att när det bara fanns två tv-kanaler hade vi faktiskt en större mångfald och variation av program. På den tiden visades exempelvis också en hel del tyska och franska kriminalserier och produktioner. De har nästan helt försvunnit från tv-rutan nu på 2000-talet. Detta gäller även radions musik- och underhållningsprogram (Melodiradion).


Och på tal om nyheter från engelskspråkiga länder, David Bowie gick bort nyligen. Hur mycket har det inte skrivits om honom? Till och med var David Bowie på HD:s första sida den 12/1.


Hur mycket information i Sverige får vi för övrigt när viktiga europeiska artister och kända personligheter avlider? Det är knapphändigt! Man kan önska sig mer nyhetsbalans och underhållningsalternativ i medierna i framtiden.


C-G Pernbring

 

(Insändaren tidigare publicerad i Helsingborgs Dagblad den 22/1 20116 – här med skribentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2016 12:19

I dagens Svenska Dagbladet recenserar Jan Lumholdt filmen ”The revenant”. Han konstaterar inledningsvis:


”Revenant – en person som återvänder; en person som återvänder från de döda; återuppstigen från de döda. Så översätter den engelsk-svenska ordboken ett uttryck som för en god handfull av oss utgör en av de mera svårtydda titlarna på vår biorepertoar, åtminstone på denna sidan av ’Quantum of solace’.


’Den återvändande’ hade den annars kunna heta.”


Revenant är ett ovanligt ord i engelskan. Ingen av mina engelsk-svenska ordböcker i pappersform förtecknar ordet; jag måste gå till engelskspråkiga lexikon som ”National Dictionary” (1959) och ”The Concise Oxford Dictionary” (1982) för att hitta en ordförklaring. Däremot är det relativt lätt att hitta ordet i nätbaserade lexikon som ”Merriam-Webster” och ”Oxford Dictionaries”.


Ordet är inlånat i engelskan från franskan; revenant är presens particip av revenir (återkomma, återvända etc.). På franska betyder revenant gengångare.  På engelska behöver inte en revenant nödvändigtvis ha varit död; den kan också ha varit borta länge.


Vederbörande svensk filmdistributör kanske såg det som en pedagogisk uppgift att lära den svenska filmpubliken ett ovanligt engelskt ord?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2016 13:10

(Texten är hämtad från Språktidningens blogg)


Tomas Riad, Siv Strömquist och David Lagercrantz är några av gästerna på årets Språkforum. Den här gången håller vi till på Nalen i Stockholm. Datumet är fredagen den 11 mars.


Språkforum är Språktidningens årliga evenemang där det mesta handlar om – ungefär som i den här meningen – språk. Vi utlovar en lärorik och underhållande dag där du lär dig nya saker som du har nytta av såväl på jobbet som privat. Förra året sålde biljetterna slut med ett par veckor kvar, så det kan vara en god idé att boka i tid.

I år tipsar Siv Strömquist om hur kommatering gör texter överskådliga och begripliga, David Lagercrantz avslöjar hantverket bakom en försäljningssuccé, Ingrid Fredriksson diskuterar aktuella språkvårdsfrågor i svenska medier, Tomas Riad berättar om ljudmönster bakom smeknamn, Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa, Mikael Parkvall presenterar en unik kartläggning av språken i Sverige och Catharina Grünbaum talar om Carl Michael Bellman som språkförnyare.


Dessutom får du chansen att ställa dina frågor om språkvård till vår expertpanel med bland annat Ola Karlsson från Språkrådet. Moderator är Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.


För dig som läser Språktidningen är priset 2 195 kronor inklusive moms. Lunch och fika ingår i priset. Här kan du läsa mer om Språkforum och boka biljett.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2016 18:45

Jag köpte i dagarna en ny stereoanläggning. Som alltid var jag noga med att få med bruksanvisning på svenska på papper (inte nån j-a cd-rom). Sedan köpte jag i annan affär nya högtalare. Där behövs kanske inte så mycket anvisning. Men när jag kom hem upptäckte jag att de tydligen ville säga något då det låg med en info-lapp – enbart på engelska.


Jag for tillbaka till affären, hotade med att låta köpet gå tillbaka och hänvisade till laglig rätt att få på svenska. “Vad är det du vill veta?”, undrade försäljaren. Jag svarade att jag vill kunna ta del av vad de säger och att jag vill kunna göra det på svenska. De kunde tydligen ordna en översättning till svenska medelst datorn. Den blev begriplig om än grammatikaliskt lite stapplig.


Det gäller att kräva. Fortsätter vi att med fäaktig underdånighet acceptera engelska så blir det bara värre. Om en bruksanvisning till hemelektronik är oklar, ofullständig eller obegriplig så är min erfarenhet att det är lika illa i den engelskspråkiga versionen. Bruksanvisningars otillräcklighet uppstår alltså inte i översättning från engelska till bl a svenska – som kanske någon tror – utan det uppstår i tidigare led.


Ulf Parde

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 januari 2016 20:13

Dagen före Språkförsvarets seminarium, "Behövs svenskan i svensk skola?", gjorde Aftonbladets webb-tv ett inslag om svenska språkets ställning - se rubriken. Inslaget var inspirerat av seminariet, vilket ytterligare markerades av att två av inledarna på seminariet, Anders Q Björkman och Olle Josephson, hade inbjudits till webbsändningen. Båda menade naturligtvis att svenskan inte hade spelat ut sin roll.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2016 15:58

I samband med Språkförsvarets seminarium "Behövs svenskan i svensk skola?" den 23 januari tog en av inledarna, Olle Josephson, upp att dataspelande på fritiden förmodligen förbättrar kunskaperna i engelska i lika hög grad som att gå i en engelskspråkig skola i Sverige. Detta bekräftas av denna notis från TT idag:


"Ord som 'furthermore', 'maturity' och 'opportunities' kryddar texterna när hängivna dataspelare skriver skoluppsatser på engelska. En ny studie tyder på att denna grupp får ett större ordförråd, och bättre betyg än de som inte spelar.

- När man spelar interaktiva spel så både läser, skriver, lyssnar och pratar man, säger Pia Sundquist, docent i engelska vid Karlstads universitet.


Hon har tillsammans med en kollega undersökt niondeklassares uppsatser vid nationella proven i engelska, och jämfört dem med hur mycket tid eleven lägger på att spela data spel."


Det avgörande vid språkinlärning är den egna motivationen och i vilken utsträckning språket används i ett naturligt sammanhang.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

104 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11
12
13
14
15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se