Alla inlägg den 21 december 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2015 15:56

Tomas Riad, Svenska Akademiens direktör, höll ett sedvanligt högtidstal i Svenska Akademien den 20 december. I detta pläderar han bl.a för att det ska införas ett system med adoptivspråk:


”Utan en språkpolitik som har ett långsiktigt överlevnadsvärde kommer den kulturella mångfalden att utarmas, inte i första hand för att man inte kommer att kunna utföra gemensamt arbete med småspråken som medium, utan för att folk som talar dessa småspråk – och hit hör i denna berättelse alltså bl.a italienska, bulgariska och svenska – kommer att känna sig marginaliserade. En fortgående marginalisering befrämjar missnöje och nationalism av fel sort. Ett språk vars roll är att maka på sig vid interaktion med andra inom Europa kan inte bidra till att ingjuta entusiasm hos sina talare för den större gemenskapen. Denna insikt – att språken är själva mångfalden – är bärande hos författarna till En nyttig utmaning. Pudelns kärna är som så ofta hur problemet formuleras. Och en språkpolitik som är formulerad på rätt sätt kan, enligt rapportförfattarna, vara ett ”magnifikt verktyg för att skapa integration och harmonisering”.


Det centrala och nya i förslaget gäller den bilaterala kontakten mellan länder. Där är språkkunskaper och kulturell förståelse ytterst värdefulla, menar man, och därför bör kommunikationen mellan befolkningarna framför allt försiggå på de språk som talas i respektive land, och inte på ett tredje språk. För att uppnå detta för så många som möjligt föreslår författarna att varje medborgare ska få eller skaffa sig ett personligt adoptivspråk. Detta språk, som kan vara vilket som helst, ska man få studera så att man blir riktigt duktig. Häri ligger den egentliga utmaningen för de enskilda utbildningssystemen. Valet av det personliga adoptivspråket skulle styras av en rad personliga motiv som är kopplade till individens tillvaro, familjeband, yrkesintresse, kulturella preferenser, intellektuella nyfikenhet etc. Eller också skulle det kunna vara något av de språk som ens skola utsett till särskilda profilspråk.


Man gör i förslaget en klok, kanske genial, boskillnad mellan internationell kommunikation, där engelska eller kanske franska används, och bilateral kommunikation, där adoptivspråken kommer till användning, så att de två språkval som de flesta individer kommer att ställas inför inte orsakar någon konkurrens, eftersom de valda språken tjänar olika syften. I förlängningen skulle det i varje land finnas tillräckligt många talare som tillsammans kunde varje annat EU-lands språk. Ur denna grupp kunde talare rekryteras för de olika utbyten som är aktuella inom ekonomi, kultur, utbildning osv.


 EU är en organisation som skulle kunna understödja en utbildningsreform som denna, och som nog också skulle dra den största nyttan av den, men frågan som sådan är inte i principiell mening EU-anknuten, vilket blir tydligt när man börjar tänka på hur det skulle gå till i enskilda länder, t.ex Sverige. För invandrade nya svenskar skulle svenska vara det naturliga adoptivspråket. För infödda svenskar skulle säkert tyska, franska och spanska fortsätta vara populära också som adoptivspråk. Men sedan skulle det finnas personer som valde mer opåtänkta språk som lettiska, rumänska eller maltesiska. Någon skola skulle kanske profilera sig med ungerska, en annan med slovenska. Man kan också tänka sig att vi mycket snart skulle kunna ha utmärkt språkundervisning i arabiska, somaliska, kurdiska och persiska, för att nu ta några utomeuropeiska språk som är stora i Sverige. Kombinationen av kunskaper i något av dessa språk och kunskaper i svenska kommer för lång tid framåt att vara av ytterst stort värde.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2015 14:51

Idag publicerades en helsidesannons på engelska med rubriken ”This is Brunnsvik!” i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga. Det är Ludvika Kommunfastigheter som bjuder ut de lokaler, som övertogs från Brunnsviks Folkhögskola i Sörvik (norr om Ludvika) 2015, till uthyrning.


Men det intressanta i detta sammanhang är naturligtvis att annonsen helt och hållet är på engelska och publiceras i en svensk dagstidning.


Kan det verkligen vara så att icke-svenskspråkiga spekulanter bläddrar i Svenska Dagbladets näringslivsbilaga och letar efter intressanta annonser på engelska? Eller tror Ludvika Kommunfastigheter att bolaget plötsligt spelar i en högre division om en annons publiceras på engelska och att det är lättare att attrahera intressenter på det sättet?


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8
9
10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29
30
31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se