Enligt en artikel igår i Dagens Nyheter anser LO:s ordförande,  Karl-Petter Thorwaldsson, att ”fokus i integrationen ska flyttas från att ge flyktingar svenskundervisning till att få in dem i jobb inom industrin och byggsektorn där man kan klara sig med engelska.”

Detta förslag är i linje med gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialics propå från maj i år att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever – se också Språkförsvarets pressmeddelande. Hadzialic ville att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt en artikel.

Förslagen  är riktade mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”  Thorwaldsson överskattar naturligtvis naturligtvis engelskakunskaperna hos de flyktingar, som idag har kommit från Mellanöstern och Afrika. Dessutom är exempelvis de flesta säkerhetsföreskrifter/varningsskyltar på svenska. Vill Thorwaldsson att Sverige ska bli officiellt tvåspråkigt med engelska som andra språk?

Och varför ska anställda med svenska som modersmål konversera med nyanlända invandrare på engelska? Vilka signaler sänder det? Det är heller inte säkert att alla svenskar talar så bra engelska. Risken är att allt fler arbetsplatser segregeras rent språkligt. Det finns många invandrare som inser behovet att lära sig svenska snabbt. "Man kan inte etablera sig i samhället utan att man kan bra svenska”, skrev bland annat Wasim al Jbawi härförleden i Svenska Dagbladet.

Nej, stärk svenskundervisningar och uppmuntra och belöna de nyanlända invandrare som lär sig svenska snabbt! För övrigt är språkinlärning ytterst en individuell historia, d.v.s ankommer på individen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Kommunfullmäktige i Älvdalen beslöt den 15 december att inrätta en förskoleavdelning, där personalen dalskar (d.v.s. talar älvdalska) med barnen. Beslutet var enhälligt. Eftersom det inte fick kosta pengar, skulle det börja med en mindre avdelning, dit alla fick söka och personalfrågan skulle lösas med omplacering av personal och resurser.

Enligt referat från en språkaktivist, som deltog på kommunfullmäktiges möte, sade kommunalrådet Peter Egardt följande:

- Vi har gett skolchefen i uppdrag att inrätta en sådan avdelning. Min ambition är att direkt efter nyår få till ett seminarium för politiker och personal om hur tvåspråkighet fungerar och metoder för att kunna behålla älvdalskan. Vi måste sätta ned foten och skapa en avdelning där man bara pratar älvdalska med barnen…Om 5 – 10 år är det för sent. Vi måste göra något nu och min bedömning är att vi måste ge våra barn chansen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)