Alla inlägg under december 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 december 2015 09:57

Nedanstående definition av svenskhet hittade jag i gårdagens SvD. Som jag tidigare har meddelat är det svårt att länka tidningens artiklar till icke-prenumeranter. Men tack vare en kunnig och generös kompis i Språkförsvaret kan jag nu ändå låta bloggens besökare ta del av den humoristiska analysen.


Mats Wickman: Svensken – en jänkare med tyska anor


När jag förra året såg nyheten om att Stockholm och New York skulle börja samarbeta i stadsbyggnadsfrågor hajade jag till. Varför gå över ån – eller snarare Atlanten – efter vatten?


Även om New York drivit nyskapande projekt som omgörningen av nedlagda järnvägen High Line till park, vore det för Stockholms del mer logiskt att ha kunskapsutbyte med någorlunda jämnstora och tillika nordeuropeiska Hamburg, som uppmärksammats för den omsorgsfulla och ekologiskt präglade renoveringen av ett hamnområde. Ett samarbete mellan den svenska och den tyska staden skulle återknyta till historien. Efter att Stockholm grundats 1252 kom en betydande del av befolkningen att utgöras av tyska köpmän och hantverkare. Det var tyskarna som införde en stadskultur i det medeltida Sverige. Uppemot 30 procent av våra ord, till exempel arbete, fönster och betala, är lånord från tyskan.


Både Sverige och stora delar av nuvarande Tyskland ersatte under 1500-talet katolicismen med protestantismen, något som sammanjämkade de svenska och tyska mentaliteterna ytterligare. Från stormaktstiden fram till 1814 hade dessutom Sverige tyska besittningar.


Men efter andra världskriget, då nazisternas brott mot mänskligheten uppdagats, var det som om vi förnekade varje förbindelse med den tyska kulturen. År 1946 ersattes tyska av engelska som första främmande språk i skolan, en utveckling som i och för sig varit på väg en tid till följd av USA:s ökande kulturella och ekonomiska inflytande. Vi vände oss nu helhjärtat mot framtidslandet.


För att återknyta till stadsbyggnadstemat och Stockholm så var det USA-inspirerad arkitektur som ersatte de äldre hus som revs i Klarakvarteren när det nya City började byggas på 1950-talet. Hötorgshusens fem varianter på ett tema var en vidareutveckling av ”the international style” – smäckra höga hus med glasfasader som FN-skrapan och Lever House i New York.


Och med tanke på alla amerikanska filmer och tv-serier som marinerat svensk tv de senaste decennierna vore det inte konstigt om de flesta svenskar vet mer om de amerikanska juridiska och politiska systemen än våra egna. En undersökning för några år sedan visade att det inom EU endast är i Lettland det visas fler amerikanska tv-program än i Sverige.


Fast hur vi än anstränger oss genom att bo i SoFo eller äta på Texas Longhorn eller fika på Starbucks, så blir vi inte amerikaner. Folk från USA är ofta spontant öppna och ytterst sociala, vilket är motsatsen till den så vanliga svenska inbundenheten och blygheten. Där amerikanerna många gånger tar vardagslivet med en klackspark, tar svenskar och tyskar det på betydligt större allvar – arga lappen i tvättstugan är lika tysk som svensk. Det är viktigt att ha ordning i tillvaron. Den trygga och chosefria Angela Merkel skulle kunna vara toppolitiker även i Sverige. Men tänk er valfri amerikansk president i den svenska rikspolitiken. Nä.


Så frågan är: Hur kommer svenskarnas självbild att se ut den dag vi på djupet inser att vi är ”tyskar” och inte ”amerikaner”?


Mats Wickman är kulturhistoriker och författare.


Återgiven av Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2015 14:32


Från vår systerorganisation i Tyskland, VDS - Verein Deutsche Sprache - når oss nedanstående alarmerande nyhet om en av landets anrikaste städer. Så här skriver man i senaste utgåvan av sitt nyhetsbrev:


Hamburg återigen spjutspets för amerikaniseringen

Hamburg har åter uppmärksammats som lobbyist för det engelska språket. Om det fanns ett "Award för den anglofilaste staden i Tyskland" skulle Hamburg vara en het kandidat. Främst hos vägvisarna på gatorna och de offentliga transportmedlen!

 

Trots häftigt motstånd från den lokala gruppen i VDS skulle det nu heta "Airport" istället för "Flygplats". Därefter: Förbundsrådets initiativ att inrätta "Kamrar för internationella handelsangelägenheter"! Det kom huvudsakligen från Hamburg. Det handlar alls icke om något "internationellt" utan ingenting mindre än att legitimera engelskan som rättsspråk. Till detta har VDS ett flertal gånger yttrat sig kritiskt.

 

Nu följer alltså rangordningen för myndighets- och trafikspråken i hamnen!

 

Planen: Vårt lands språk hamnar på andra plats. Engelskan på första. Sjöfolket protesterar, rederierna propagerar för språklig globalisering. Niedersachsens delstatsregering avvaktar trafikministeriets beslut.

 

Ett härligt nytt verksamhetssområde för den aktiva VDS-regionsgruppen!


Ja - vad säger man? "Delad sorg är halv sorg" eller "Vi är i alla fall inte ensamma om galenskaperna"? Inte vet jag. Bedrövligt är det i alla fall.


Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2015 12:47

Eftersom det endast finns plats för 20 ord i vår omröstningstabell, har det gjorts ett urval. I princip har vi plockat in vartannat ord, men med två undantag. För ytterligare information gå till nyordslistan!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 december 2015 12:27

Frågan löd: ”Vad ska man kalla den engelska, som används i Sverige i tron att det låter bättre, att engelska ord säger något mer än motsvarande svenska ord eller för att man vill visa att man befinner sig i modernitetens framkant?”


Totalt deltog 397 personer i omröstningen under perioden 28/6 – 29/12. Omröstningsresultatet fördelades enligt följande:


FörslagAndel i procent

svengelska

28,2
anglofåneri14,9
skrytsvengelska12,6
anglofånska  8,8
anglofåni  7,1
svängelska  5,8
wannabengelska  4,5
svenglish  4,3
prålsvengelska  3,3
svinglish  2,5
svenglishka  1,3
svänglish  1
svänglisch  0,8
svänglishka  0,3

Det redan etablerade svengelska fick alltså flest röster. Olika varianter på anglofån fick 30,8 procent, men svengelska, inklusive sammansättningar, fick ändå fler röster.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 december 2015 11:04

Varje till invånarantal mindre språkområde/kultur ser upp till de omgivande "större" språken/kulturerna. Franska och tyska och engelska har ansetts "finare" än det egna "lokala" språket. Jag tror den attityden, t o m omedvetet, omfattas av många svenskar och många människor i de "mindre" språkområdena (Finland, Estland, Ungern och många fler).


Vid en restaurering av Riddarholmskyrkan 1713 hittades följande medeltida inskrift:


Sex fuerunt, sunt eruntque causae malorum in Svecia:


I) Proprium Commmodum.
II) Latens Odium.
III) Contemtus legume.
IV) Negligentia Communis boni.
V) Faver improvidus in exteros.
VI) Pertinax invidia in suos.

 

Vilket i översättning betyder:


Sex hava varit, äro och skola bliva orsakerna till Sveriges olyckor:


1. Egennytta.
2. Hemligt hat.
3. Förakt för lagarna
4. Liknöjdhet för det allmänna bästa.
5. Obetänksam ynnest mot utlänningar.
6. Hårdnackad avund mot landsmen.

 

Intressant är nr 5 Obetänksam ynnest mot utlänningar, alltså redan ett medeltida problem. Det är inget orimligt antagande att häri också ligger den överdrivna respekten/beundran för det icke-svenska, idag tydligt och bedrövligt utblommat i den hejdlösa fascinationen för angloamerikanskt språk/kultur. Många svenskar uttalar idag Euro som /juro/. Det enda utländska språk som existerar är i mångas idévärld engelska. Jag hör tyska geografiska namn och personnamn uttalas på engelska,  t ex för ett par år sedan svenskt flygplatsutrop om ett plan till "Nuremberg"...


God Jul och Framgångsrikt Gott Nytt år alla språkförsvarare,

Kjell Rindar

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 december 2015 20:51

Jørn Lund har skrivit en artikel om mellannordisk språkförståelse i den nyligen publicerade ”Sprog i Norden”, ur vilken vi återger inledningen. Inledningen fungerar som en slags sammanfattning:


Nordisk sprogforståelse er et tilbagevendende emne både blandt sprogfolk og i de nordiske samfund i øvrigt. Den almindelige opfattelse ser ud til at være den, at det er gået tilbage, specielt efter 2. verdenskrig. Pa den anden side har der aldrig været mere direkte kontakt mellem nordboere, end der er i dag. Noget kunne tyde pä, at sprogforståelsen mellem de skandinaviske sprog ret hurtigt udvikles, når der virkelig er brug for at kommunikere, for eksempel i arbejdslivet. Hovedvægten i denne artikel bliver lagt på sprogforståelsen mellem dansk, norsk og svensk, altså skandinavisk i snævrere forstand, og først vil jeg gøre rede for mit personlige indtryk af de nuvarende forhold på grundlag af såvel en række undersøgelser som mange års arbejde og ophold i Norden.


Af finlænderne har de finsktalende sværest ved dansk, når det tales af danskere, næstsværest ved norsk og lettest ved svensk, selv om også dette stiller store krav. Færinger har lettest ved dansk og norsk, og de er bedre til dialektalt norsk og skrevet nynorsk end andre i Norden.


Islændinge burde have lettest ved dansk, men jeg er ikke sikker på det længere. Nok er det skolefag, men dansk udtale er vanskeligere end norsk for mange islændinge. Dansk læses nok lættere end norsk. Grønlændere har naturligvis dansk tættest på i hverdagen, men engelsk trænger sig i stigende grad på. De skulle sådan set have lidt lettere ved norsk end ved svensk. Samernes nordiske sprogforståelse afhænger af, hvilket land de har mest kontakt med: Finland, Norge eller Sverige. Dansk er på det nærmeste uforståeligt. Svenskere og ålændinge har lettere ved norsk end ved dansk, i hvert fald nar det drejer sig om talesprog. Danskere forstår lettere norsk end svensk, men de ved det ikke. De tror heller ikke, de kan forstå nynorsk, som strengt taget er et skriftsprog, selv om der er kræfter, der arbejder for en nynorsk standardudtale, hvad der umiddelbart byder mig imod. Nynorsk opfattes simpelt hen som det sprog, de ikke forstår.


Läs vidare här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 december 2015 19:35

(Brevet har också skickats direkt till Oatly)


Jag vet inte om ni förstår mitt meddelande, eftersom det är skrivet på svenska, men i så fall finns ju Google Översätt att tillgå för en högst ungefärlig översättning.


Meddelandet är följande: Jag har en gång köpt ett par av era produkter, och tyckte mycket om både dem och filosofin bakom dem.


Jag undviker genomgående komjölk, och det finns ju nu lyckligtvis flera alternativ att välja på.


Så länge ni marknadsför era produkter i Sverige enbart på engelska, känner jag mig som svensktalande förolämpad varje gång jag ser paketet, och för att undvika det, kommer jag inte att köpa dem i fortsättningen, oavsett kvaliteten eller filosofin bakom. Vem vill ständigt känna sig förolämpad? Även svensktalande har väl ett värde som kunder?


Om ni har någon förklaring till språkvalet, är ni välkomna att höra av er (något jag knappast väntar mig). Likaså, meddela gärna om ni skulle överväga att byta språk. I så fall lovar jag att börja tänka på att köpa Oatly igen.


Vänliga hälsningar

Harald Henrysson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 december 2015 16:58

Här kommer ytterligare ett exempel på ett engelskspråkigt övergrepp. Denna gång är det utfört av "det allmänna", Västmanlands lokaltrafik, VL.
 
En ny elektrisk buss har fått följande slogan (och fler bussar är planerade ...): "Electric powered - Biogas heated".


 


I oktober när jag uppmärksammade bussen för första gång skrev jag ett meddelande på VL:s hemsida, och fick svaret att mitt mejl hade vidarebefordrats.

För säkerhets skull upprepade jag i ytterligare ett mejl hänvisningen till vår svenska språklag SFS 2009:600,
samtidigt som jag föreslog en svensk slogan till VL:s buss:


Elbuss med biogasvärme - Framtiden är här!
 
Jag kommer förstås att bevaka ärendet!


Bertil Göransson

Västerås


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8
9
10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29
30
31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards