Direktlänk till inlägg 9 november 2015
(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)
Bra är ett kort och behändigt litet adjektiv. Betydelsen varierar lite från ’god, nyttig, lämplig, utmärkt, moraliskt högtstående’ till ’ganska stor’, som i en bra slant.
Det heter en bra bok, ett bra vin, bra böcker, bra viner, fast några tror att det är fel att sätta ett oböjligt bra framför ett substantiv. Men det är i dag lika korrekt med en bra bok som boken är bra.
På senare tid har bra dykt upp i sammansättningar som barnbra, klimatbra, och de är lika bra som barnvänlig, klimatvänlig.
Det finns de som tycker att bra är så kort att de förlänger det till braig, som ibland både böjs (braigt, braiga) och kompareras (braigare, braigast). Vill man komparera bra får man ta till formerna bättre och bäst, som inte alls är besläktade med bra utan med det gamla verbet båta, ’vara till nytta’. På skämt kan man höra former som braare och braast.
Ursprunget till bra är italienskans bravo, ’präktig, tapper’. Vi lånade in det på 1600-talet via lågtyskan, först i formen brav i den ursprungliga betydelsen. Senare blev det till bra och betydelsen tunnades ut lite i svenskan, liksom i norskan. I danskan däremot lever brav kvar i sin ursprungliga betydelse. Så är det också i engelska och andra språk som lånat in ordet.
Bra kan dessutom vara ett adverb, som i se bra ut och tjäna bra med pengar. I finlandssvenskan kan det också användas så här: vi kan bra göra så. I Sverige säger man i stället vi kan gott göra så. Däremot kan vi kan lika så bra göra så sägas på båda sidor Östersjön.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...
På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...
”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson. – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...
Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 |
17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"