Alla inlägg under november 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 november 2015 20:47


I en radiointervju från klimatmötet i Paris som sändes i Studio ett den 30/11 förklarade statsminister Löfven att han i sitt tal skulle säga att Sverige är committade i klimatfrågan. Allra först tyckte jag han sa "komintade" och undrade vad det var, men sekunden efteråt förstod jag att det syftade på "committed". Löfvens eget lilla bidrag till det svällande svengelska vokabuläret hos politiker och beslutsfattare som gillar att vara med i stora världen... och kanske också ett tecken på hur svagt "commitade" svenska politiker är det svenska språket...


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 november 2015 14:29

Vi som inte är anglofåniga skulle kanske låtsas att vi står oförstående till språkpellejönsarnas barnsligt tramsiga namngivning av platser, stadsdelar, handelscentra och arenor och i privata samtal och i officiella sammanhang börja uttala flosklerna på oförfalskad svenska för att därigenom möjligen genera upphovsmännen och -kvinnorna till  dumheterna. I Sverige bör man ju uttala ord på svenska. Sålunda har vi det där nya köpstället i Solna, jag menar ”mallet”– eller är det ”mallen”? Skandinaviska mallet? Om det skulle finnas två eller flera, vad skulle man då säja i bestämd form?   ”Mallarna”, ”mallerna”? Och i Barkarby finns ”Barkarbygaten” och Täby har sitt (sin) ”dovntovn”.  Många tycks ju ha accepterat det sanslöst svengelska ordet ”bebisarna” för spädbarn i pluralis bestämd form. Det ses kanske som en modell för fortsatt språkförstörelse.


Igår var det för övrigt ”Black Friday” och mycket få människor i Sverige vet något om bakgrunden till detta amerikanska uttryck som är fullständigt onödigt och främmande  för Sverige. Det är dessutom skadligt för den naturliga ordmiljön på samma sätt som diverse värmekrävande arters  klimatdrivna  invasion av svenska vatten och skogar. Ibland kan sådana främmande (o)arter tyvärr avsiktligt eller oavsiktligt införas i landet av tanklösa resenärer som tjusats av något utländskt djur eller odjur. Det är tråkigt att se att främmande ord och uttryck allt oftare förs in i landet på liknande sätt. De hotar att slå ut sedan länge etablerade svenska normalord och uttryck. Det riktigt skrämmande är att allmänheten tycks acceptera dessa skadliga intrång som därmed till slut hotar att bli ”nynaturliga” ärr i språket. Invasioner brukar avvisas av lojala försvarare, men vad gör man när det vimlar av invasionsvänliga medlöpare? Språkförsvaret måste förstärkas och göras synligt på alla fronter. Än är slaget inte förlorat!
 
Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 november 2015 22:11

Vi nås av meddelandet att den planerade förskoleundervisningen på älvdalska i Älvdalen inte kommer att bli av.


För att hjälpa till med revitaliseringen av älvdalskan hade myndigheternas stöd i det här fallet självklart varit mycket värt.


Ett föredömligt exempel på hur en omsvängning av attityden hos ett annat land har revitaliserat ett mindre inhemskt språk utgörs av Nya Zeeland.


Där motarbetades och marginaliserades maoriernas ursprungsspråk maori till gränsen för att det skulle dö ut. I sista stund sattes ett systematiskt arbete för att vända den negativa utvecklingen igång. Resultatet har hittills varit mycket positivt, och skolundervisning på maori förekommer nu på alla nivåer. Inte minst har man förstått att det gäller att meddela undervisning i maori redan på förskolenivå.


Se den här länken!

 

-cj

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 november 2015 15:19

(Brevet finns också i en engelsk version - se brevarkiv på Språkförsvarets webbplats)


ISO 639-3 RA

SIL International

7500 W. Camp Wisdom Rd.

Dallas, TX 75236

United States of America

Referens:  Change request number 2015-046 “Övdalian”


Språkförsvarets styrelse stöder Mats Blakstads ansökan, som också undertecknats av nio språkvetare, om en internationell språkkod för älvdalskan.  Anna Westerberg, som företräder myndigheten Institutet för språk och folkminnen i Sverige, har däremot motsatt sig denna ansökan. Språkförsvarets styrelse är i princip överens med Henrik Rosenkvists och Guus Kroonens kritik av Anna Westerbergs ståndpunkter. I det följande utvecklar vi vårt ställningstagande.


1. Anna Westerberg skriver:


”Älvdalska is traditionally regarded as a Swedish dialect, because it is spoken in Sweden and closely related to all other Scandinavian vernaculars. If it had been spoken in Norway, it would have been looked upon as a Norwegian dialect. While the traditional dialects are naturally developed from Old Scandinavian, modern standard Swedish and Norwegian (Dano-Norwegian and New Norwegian) are constructions resulting from official language cultivation.” {i]


Det är sant att älvdalskan liksom standardsvenska och standardnorska (bokmål och nynorska) utgår från fornnordiskan liksom isländskan och färöiskan. De senare räknas som bekant som egna språk. Enligt ett Swadeshtest som genomfört av lingvisten Östen Dahl befinner sig älvdalskan lika långt från rikssvenskan som isländskan, samtidigt som älvdalskan och isländskan befinner sig lika långt från varandra. Resonemanget om norsk språkpolitik är rent hypotetiskt.  Enligt språkvetare som vi har konsulterat, finns det ingen språkvarietet i Norge, som utgår från fornnordiskan och som befinner sig lika långt från standardnorskan som älvdalskan från standardsvenskan. Det föreligger heller ingen ansökan hos norska myndigheter att en norsk varietets officiella status ska ändras från dialekt till landsdelspråk. Även om så vore fallet, är det ett irrelevant argument från en vetenskaplig utgångspunkt. Varje språkvarietet måste bli föremål för en självständig undersökning.


2. Anna Westerberg skriver:


”According to information given by the Government Offices, there is currently no dialogue going on about the status of Älvdalska. On the part of the Swedish Government, the case is closed.”[ii]


Anna Westerberg går händelserna i förväg. Regeringen har aldrig officiellt deklarerat att fallet är permanent avskrivet. Det vore en märklig inställning med tanke på att Europarådet de senaste åren fortlöpande har uppmanat Sveriges regering vid tillsynsomgångarna, förmodligen fem till antalet, att ompröva älvdalskan ställning eller åtminstone låta en oberoende forskargrupp att utreda frågan. Dessutom finns det ingen anledning att tro att Sveriges regering skulle fortsätta att slå dövörat till om opinionen för en förändring av älvdalskans status växer, vilket idag är fallet. Vem kunde 2005 ana att en enhällig riksdag 2009 skulle slå fast svenskans ställning som Sveriges huvudspråk?


3.Anna Westerberg skriver:


”Most linguists in the world are not familiar with Älvdalska. In fact, the intense academic focus on Älvdalska in recent years has been limited to a few linguists at a few universities in Scandinavia.”[iii]


De flesta lingvister i världen är bara förtrogna med ett fåtal språk; det finns ingen lingvist som är förtrogen med alla språk i världen. Få lingvister i världen känner till fenomenet diskontinuerliga nominalfraser i fornisländskan. Men skulle detta faktum ha några som helst konsekvenser för fornisländskans status? Den internationella konferensen om älvdalskan i Köpenhamn den 7 – 8 maj i år gav upphov till betydande uppmärksamhet kring älvdalskan såväl inom som utom Norden – se också denna förteckning http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=400 . Den omfattande publikationen ”Studies in Övdalian Morphology and syntax” – http://www.jbe-platform.com/content/books/9789027269133   – utgiven av John Benjamin-förlaget 2015 – har beställts av inte mindre än 3 000 universitetsbibliotek i världen. Det finns uppskattningsvis 16 000 till 18 000 universitet i världen.


4. Anna Westerberg skriver:


”Anyone with some insights into the subject matter would agree that Älvdalska is very different from standard Swedish. However, this could be said about many other Swedish dialects too.” [iv]


Och vidare:


“If you take a broader perspective on Älvdalska, you will discover that most of its grammatical features are also found elsewhere, not only in neighbouring areas but also in northern Sweden and parts of Finland where Swedish is traditionally spoken.”[v]


Anna Westerberg påstår att många andra dialekter också skiljer sig mycket från standardsvenskan. Men skiljer de sig lika mycket – eller mer – från standardsvenskan som älvdalskan gör? I så fall borde Anna Westerberg åberopa en Swadesh-undersökning, som visar detta. Den avgörande frågan i detta sammanhang är om samtliga språkdrag, som skiljer älvdalskan från standardsvenskan, också återfinns i någon annan språkvarietet i det svenskspråkiga området i Sverige och Finland. Anna Westerberg medger i själva verket att så inte är fallet.  Finns till exempel nasala vokaler i någon annan språkvarietet i Norden? Fenomenet har till och med försvunnit i isländskan.


Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd har behandlats i en rad avhandlingar, uppsatser, artiklar, föredrag och riksdagsmotioner – se förteckning i slutet av detta brev. Skillnaderna mellan älvdalska och rikssvenska är systemskillnader. Vi anser att bevisen är överväldigande för att älvdalskan skiljer sig så mycket från standardsvenskan att den måste karakteriseras som ett eget språk.


5. Anna Westerberg skriver avslutningsvis:


”The supporters of this application choose to disregard the fact there are still many traditional Swedish dialects that are very different from Standard Swedish and therefore regarded as separate languages by their speakers. In my opinion, the idea of proclaiming Älvdalska to be more important than all the others is deeply problematic…”[vi]


Anna Westerberg tycks förfäkta någon slags dialekternas jantelag, när hon påstår att man inte ska proklamera älvdalska som viktigare än någon annan språkvarietet i Sverige. Faktum är att älvdalska troligtvis är den näst mest undersökta och kodifierade språkvarieteten, som utgår från fornnordiskan,  i Sverige efter standardsvenskan. Det finns ett lokalt språkråd i Älvdalen, som har bidragit till att standardisera älvdalskan; det finns grammatikor,  ordböcker och en standardiserad ortografi, anpassad till älvdalskans ljudsystem. Det har utgivits såväl böcker på älvdalska som undervisningsmaterial om älvdalska på universitetsnivå. Det förekommer undervisning på älvdalska i såväl grundskolor i Älvdalen kommun som på universitetsnivå.


Älvdalska, som har runt 2 500 talare, har ett mycket starkt lokalt stöd. Ulum Dalska (Föreningen för älvdalskans bevarande), som bildades 1984, är Sveriges förmodligen största språkförening med närmare 2 000 medlemmar; Facebookgruppen har nästan 3000 medlemmar, där de flesta medlemmar skriver på älvdalska. Älvdalens kommun, som stödjer älvdalskan, har drygt 7 000 invånare. De nordligaste socknarna, Särna och Idre, tillhör dock inte det älvdalska språkområdet. Sist men inte minst: det finns ett stort intresse bland språkforskare både nationellt och internationellt för detta unika språk.


Vi förstår inte varför det skulle vara ”djupt problematiskt” att ge älvdalskan status av landsdelsspråk. Det som förmodligen spökar i bakgrunden är farhågorna om att ett sådant beslut kommer att leda till en dominoeffekt. Det föresvävar kanske Anna Westerberg att en rad företrädare för olika dialekter i Sverige kommer att ställa sig i kö och propsa på att deras dialekter skall bli erkända som landsdels- eller minoritetsspråk.  Dessa farhågor är mycket överdrivna. Det överväldigande flertalet dialekter i Sverige är övergångsdialekter; ytterst få befinner sig i ytterändan av ett dialektkontinuum och kan påvisa samma språkliga avstånd från standardsvenskan som älvdalskan. Älvdalskan uppvisar alltså systematiska skillnader på alla nivåer gentemot rikssvenskan.  Det stora flertalet dialekttalare nöjer sig med att fortsätta att använda sin dialekt på ort och ställe. De vill helt enkelt inte lägga ner tid och resurser för att upphöja den egna dialekten till status av minoritetsspråk, vilket i princip förutsätter att det utvecklas ett eget skriftspråk, grammatikor och ordböcker. Detta har emellertid älvdalingarna varit beredda att göra, vilket säger en hel del om deras språkliga självkänsla.


Det finns redan en rad liknande minoritets- eller landsdelsspråk i Europa, vilkas status har ändrats de senaste decennierna. Det gäller aranesiska (c:a 4700 talare) i Spanien, kasjubiska (c:a 108 000 talare) i Polen, korniska (c:a 500 talare) i Storbritannien, skotsk engelska i Skottland, och rusinska/rutenska (c:a 23 000 talare) i Serbien och Slovakien. Det italienska parlamentet antog en lag 1999, som erkände tolv minoritetsspråk. Av dessa utgår frankoprovensalska, franska, friuliska, katalanska, ladinska, occitanska och sardiska – liksom italienskan – från latinet på samma sätt som standardsvenskan och älvdalskan utgår från fornnordiskan. Detta har oss veterligt inte lett till en formlig anstormning av ansökningar från dialekttalare, som vill ändra på sin egen språkvarietets status i de nämnda länderna.


Enligt vår uppfattning kan frågan om en språkvarietet skall erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk gentemot standardsvenskan i Sverige bara avgöras från fall till fall. Två kriterier bör vara uppfyllda; dels måste språkvarieteten vara oförståelig för en användare av standarsvenska och dels måste språkvarieteten bäras upp av sådant engagemang av brukarna att det finns en rimlig chans att den överlever.


Språkförsvarets styrelse

Genom

Christer Janson/Per-Åke Lindblom/Arne Rubensson


Anmärkning: Språkförsvaret är en gräsrotsorganisation i Sverige, som bildades 2005. Dess målsättning består i att försvara svenska språket, förespråka mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse.


Referenser:


Niclas Malmberg: Klassa älvdalska som minoritetsspråk – motion till riksdagen 7/10 2015 http://www.språkförsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/Motion_Niclas_Malmberg.pdf

Björn Rehnström: Ett historiskt år för älvdalskan - nu börjar språket synas – Dalarnas Tidning 4/9 2015 – http://www.dt.se/slakt-o-vanner/ett-historiskt-ar-for-alvdalskan-nu-borjar-spraket-synas

Bo Löfvendahl: Övdaln i mett järta, ig will fo kwedum um dig – Svenska Dagbladet 23/8 2015 – http://www.svd.se/ovdaln-i-mett-jarta-ig-will-fo-kweda-um-dig

Språkförsvaret styrelse: Gör älvdalska till ett landsdelsspråk – 16/8 2015 – http://www.språkförsvaret.se/sf/?id=1371

Studies in Övdalian Morphology and Syntax – förlaget John Benjamin hösten 2015 – http://www.jbe-platform.com/content/books/9789027269133 http://www.jbe-platform.com/content/books/9789027269133

Reidun J. Samuelsen: Når Sofia blir prinsesse, håper hjembygda på et mirakel – Aftenposten 11/6 2015

http://www.aftenposten.no/nyheter/uriks/Nar-Sofia-blir-prinsesse_-haper-hjembygda-pa-et-mirakel-8053104.html

Preserve Elfdalian: Sweden´s Secret Forest Language From the Viking-Era – MessageToEagle.com 21/5 2015 http://www.messagetoeagle.com/alvdalenrunerna.php#.VdYxKfnlY1Q

Guus Kroonen: Sweden is fighting to preserve Elfdalian, its historic, lost, forest language – bloggen Quartz 16/5 2015 – http://qz.com/404526/the-fight-to-preserve-elfdalian-swedens-historic-lost-forest-language/

Vera Illugadóttir: Elfdælska sjaldgæfasta norræna tungumálið –  RÚV Island 10/5 2015 –http://www.ruv.is/node/897757                                                  



    

Lise Brix: Isoleret folk i Sverige brugte runer helt op i 1900-talletvidenskab.dk 6/5 2015 – http://videnskab.dk/kultur-samfund/isoleret-folk-i-sverige-brugte-runer-helt-op-i-1900-tallet

Andreas Fløistrup: Isoleret nordisk sprog lever langt ude i skoven – DR dk 5/5 2015

http://www.dr.dk/nyheder/kultur/isoleret-nordisk-sprog-lever-langt-ude-i-skoven

Is Elfdalian an Ancient Norse Dialect? Or language? – Medieval Histories 5/5 2015 – http://www.medievalhistories.com/elfdalian-an-ancient-norse-dialect/

Synnøve Gjerstad: Midt i de svenske skoger finnes et språk ingen forstår – TV2 Norge 4/5 2015 – http://www.tv2.no/a/6882306

Viking ‘forest’ language set for Nordic preschool – The Local 4/5 2015 – http://www.thelocal.se/20150504/viking-forest-language-set-for-nordic-preschool   

Lotte Thorsen: Sprogforskerne fandt en skat i skoven – Politiken 3/5 2015 http://politiken.dk/kultur/ECE2650274/sprogforskerne-fandt-en-skat-i-skoven/

En språklig guldgruva – ett mänskligt dokument – Dalarnas Tidning 24/4 2015 –       http://www.dt.se/allmant/dalarna/en-spraklig-guldgruva-ett-manskligt-dokument

Henrik  Rosenkvist, 2015: Evidence for a syntactic Parameter at work in Övdalian. In: New Trends in Nordic and General Linguistics Ed. by Hilpert, Martin / Östman, Jan-Ola / Mertzlufft, Christine / Rießler, Michael / Duke, Janet, 224–238.

Henrik Rosenkvist, 2014: Fyra syntaktiska novationer i älvdalska. Studier i svensk språkhistoria 12. Variation och förändring, sid. 176–187. Maria Bylin, Cecilia Falk & Tomas Riad (red.). Stockholms universitet.

Dorota Melerska: Älvdalskan – mellan språkdöd och revitalisering – 2011

https://repozytorium.amu.edu.pl/jspui/bitstream/10593/1054/2/Dorota_Melerska_rozprawa%20doktorska.pdf

Hoppet finns kvar för Nordens minsta språk –  Svenska Dagbladet 20/4 2010

http://www.svd.se/hoppet-finns-kvar-for-nordens-minsta-sprak_4588231

Piotr Garbacz: Word Order in Övdalian – 2010 – http://www.språkförsvaret.se/sf/fileadmin/PDF/alvdalska.pdf

Henrik Rosenkvist, 2010: Null Referential Subjects in ÖvdalianNordic Journal of Linguistics 33(3), 231–267.

Östen Dahl m.fl: Älvdalska är ett språk – inte en dialekt – Aftonbladet 8/2 2007

http://www.aftonbladet.se/debatt/article11053696.ab

Kenneth Johansson: Älvdalska som minoritets- och landsdelsspråk – motion till riksdagen 2006 –

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/lvdalskan-som-minoritets--ell_GU02K203/?text=true

Gunnar Nyström/Yair Sapir: Introduktion till älvdalska – 2005

http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:807822/FULLTEXT16.pdf

Gunnar Nyström: Första konferensen om älvdalska – Uppsala 2005 (med sammanfattningar på engelska)

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:431173/FULLTEXT03.pdf

Yair Sapir: Elfdalian, the Vernacular of Övdaln – Uppsala 2005 –

http://web.archive.org/web/20110722160407/http:/www.nordiska.uu.se/arkiv/konferenser/alvdalska/Sapir.pdf

Gunnar Nyström: Övkallmåleð – wen ir eð? – högtidstal på Skansfesten 1994 – http://www.ulumdalska.se/artiklar/ovkallmaled-wen-ir-ed/

Lars Steensland: Varifrån kommer älvdalskan? (1982) –

http://www.ulumdalska.se/artiklar/varifran-kommer-alvdalskan/



”Älvdalska betraktas traditionellt som en svensk dialekt, eftersom den talas i Sverige och är nära besläktad med andra skandinaviska folkspråk.  Om den hade talats i Norge, skulle den ha betraktats som en norsk dialekt. Medan traditionella dialekter på ett naturligt sätt har utvecklats från fornnordiskan, är den moderna standardsvenskan och norskan (bokmål och nynorska) konstruktioner, ett resultat av officiell språkvård.”

[ii} Enligt information som getts av regeringsorgan, pågår det för närvarande ingen dialog om älvdalskans status. För regeringens vidkommande är fallet avslutat. “

[iii] De flesta lingvister i världen känner inte till älvdalskan. Faktum är att den intensiva uppmärksamheten på älvdalskan på senare år är begränsad till ett fåtal lingvister vid ett fåtal universitet i Skandinavien.”  

[iv] Vem som helst med viss insikt i ämnet skulle vara överens om att älvdalskan skiljer sig mycket från standardsvenskan. Detta kan emellertid också sägas om många andra svenska dialekter. ”

[v] Om man anlägger ett bredare perspektiv på älvdalskan, kommer man att upptäcka att de flesta av dess grammatiska drag också kan påträffas på andra håll, inte bara i närbelägna områden utan också i norra Sverige och i delar av Finland där svenska traditionellt talas. ”

[vi] Anhängarna till denna ansökan väljer att bortse från det faktum att det fortfarande finns manga traditionella svenska dialekter som är mycket olika standardsvenskan och därför betraktas som separata språk av deras talare.  Enligt min åsikt är idén att utropa älvdalskan som viktigare än alla de andra djupt problematisk…”


Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

             info@språkförsvaret.se (kan bara nås av vissa e-postprogram)



Av Nätverket Språkförsvaret - 26 november 2015 20:23

Språktidningens senaste webbomröstning handlar om uttalet av wifi. Omröstningen presenteras på följande sätt:

 

"Nationalencyklopedin säger 'wajfi', på engelska uttalas det 'wajfaj' men i Sverige är enligt Språkrådet 'vifi' förmodligen vanligast. I Språktidningen 8/2015 skriver språkvårdaren Ola Karlsson så här om uttalet av ordet wifi: Det finns olika möjliga uttal, men i svenska sammanhang tycks det vara vanligast med 'vifi'. I engelskan säger man 'wajfaj' med..."

 

Det finns alltså tre möjliga uttal. Omröstningen är utlagd i högerspalten på Språktidningens webbplats.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 november 2015 14:57

(Mejl till samtliga partier i språkfrågan)

 

Ja! Har ni några planer för detta och i så fall vilka?


Det kan inte ha undgått er politiker att svenska språket är hotat – i Sverige!!! Hur galet och fel är inte detta egentligen!!!???


Uppifrån pressas svenskan av högstatusspråket engelska och underifrån av de ca 200 invandrarspråk som talas av allt fler i landet. Engelskan breder ut sig mer och mer. Går du i ett svenskt köpcentrum tror du att du befinner dig i ett anglosaxiskt land och engelskspråkiga skolor växer upp som svampar ur jorden. Lägg därtill att ni politiker i princip har lagt er helt platta och gett engelskan en orättmätig stark ställning vad gäller högre utbildning. Lyssna på radio, se på tv. Listan kan göras lång.


Invandrare kräver sin rätt med en allt mer omfattande service på sina respektive språk. Det har till och med gått så långt att invandrare börjar fråga sig vad de ska med svenskan till när ni lägger er platta för all engelska. Jag förstår att vi behöver kunna ett stort världsspråk i Sverige men detta får ALDRIG ske till kostnaden av vårt eget språks undergång. Vad blir kvar av svenskan till slut med nuvarande utveckling skulle jag vilja fråga er? Svenska är även ert språk och det borde ligga i ert intresse att slå vakt om språket och utveckla det. Inte avveckla det! Kom bara inte och säg att det inte går att göra något för det gör det absolut: Med en väl genomtänkt språkpolitik kan man komma nog så långt. Det har bevisats i många länder.


Till ovanstående kommer ett nästintill obefintligt intresse för den enda större grupp utanför Sveriges gränser som vi har språkgemenskap med, nämligen de 300 000 finlandssvenskarna. Något intresse för att vi inom Norden kan förstå varandra (drygt 20 miljoner människor) via språken svenska, norska och danska verkar heller inte finnas. Det känns åtminstone minst sagt lojt på den punkten!


Det parti som verkar för att stärka det svenska språkets ställning har garanterat röster att hämta hem i valet 2018 och får garanterat min röst! Betänk detta!


Med vänliga hälsningar


Per-Owe Albinsson, medlem i Nätverket Språkförsvaret


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 november 2015 20:09

Den här brevväxlingen bekräftar än en gång att det är kommersiella intressen som går i bräschen för att lansera svengelska namn. Se också Högst osannolikt att namnberedningen skulle tillstyrka namnet ”Stockholm Low Line”

                                                 

"Från: Kundtjänst <kontakt@jarfalla.se>
Datum: 24 november 2015 11:34
Ämne: SV: Barkarby gate [2015SC33393]
Till: Björn I Ohlson


Hej Björn!


För det första vill jag be om ursäkt för det extremt sena svaret. Din fråga hade landat lite mellan stolarna här och därför inte blivit besvarad vad jag kan se.


Namnet Barkarby gate är inget Järfälla kommun varit med och kunnat påverka. Det är företaget som byggt det handelskvarteret och som hyr ut till butikerna som satt namnet. Jag antar att de försöker anspela på läget intill "porten" till handelsplatsen och Barkarbystaden.


Köpkvarteret intill, med bland andra Ica Maxi heter Flottiljens köpkvarter. Samma sak där - det är ägaren Ica Fastigheter som stått för namngivningen.


Från kommunens sida pratar vi aldrig om enskilda köpkvarter, utan brukar benämna det Barkarby handelsplats eller Barkarbystaden.


Hoppas att svaret sprider lite ljus över din fråga.


Med vänlig hälsning

Per Rydén
Kommunikatör
Järfälla kommun


Från: Björn I Ohlson
Skickat: den 8 oktober 2015 14:37
Till: kontakt@jarfalla.se
Ämne: Barkarby gate


Fick i dag i en annonsbilaga ögonen på "Barkarby Gate". Jag förstår inte varför ni valt ett sådant namn. För mig ger namnet inga trevliga associationer. Tänk "Watergate". Dessutom varför på engelska?  Jag har sett att Järfälla /Barkarby har andra namn, på svenska, att välja på. 


Låt oss gemensamt slå vakt om vårt svenska språk!


Björn I Ohlson


Det enda som kan få dessa kommersiella intressenter att avstå från svengelsk namngivning är att tillräckligt många kunder säger ifrån. Dessa kommersiella intressenter lever i den vanförställningen att engelska säljer bättre än svenska även i Sverige, trots att ingen vetenskaplig undersökning hittills har visat detta. Det är snarast fråga om ett flockbeteende. Det finns dock exempel på att en lokal opinion kunnat stoppa – eller upphäva - denna typ av namngivning. Det gäller exempelvis Umeå Christmas Market. 2012 genomfördes en omröstning på Västerbottens-Kurirens webbsida i anslutning till denna nyhetsartikel  om Kjell Albin Abrahamsons kritik av namnet.  88 procent (eller 2053 röster) förordade "Julmarknad", 7 procent (162 röster) förordade "Christmas Market" och 5 procent (111 röster) "Både och". Det totala antalet röstande var 2326. 2014 fick evenemanget återigen heta Umeå julmarknad. När Kramfors kommun 2009 anordnade en webbomröstning om namnförslaget ”High Coast Airport”, visade det sig att 78 procent var emot detta förslag.


Frågar man folk om dessa svengelska namn, blir det alltså tummen ner!


Observatör


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 23 november 2015 19:16


Bilden har hämtats från Språkförsvarets vänner på Facebook, där Ulla Weidstam lagt ut bilden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< November 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards