I Dagens Nyheter idag skriver Viktor Barth-Kron om hur vissa kommuner i Stor-Stockholm, stadsdelnämnder i Stockholm, fastighetsbolag etcetera vill åka snålskjuts på New York:

”Sundbyberg vill bli Stockholms Brooklyn, fick vi lära oss när stadsbyggnadschefen intervjuades i DN i veckan. Det bara att önska lycka till med ambitionen, men ordlistan vill ändå påminna om att det är en viss kö. Hornstull har redan gjort anspråk på positionen, medan Farsta vill Stockholms East Harlem, Liljeholmen Manhattan och Årstafältet Central Park. En verkligt spännande framtidsvision hade kanske varit att deklarera att framtidens Sundbyberg inte ska något med New York att göra över huvud taget.”

Det är svårt att förstå hur dessa New York-fantaster egentligen tänker. På vad sätt skulle namn på stadsdelar och områden i New York kunna skänka glans över olika områden i Stor-Stockholm? Kommer utomstående besökare att bli imponerade och kanske t.o.m tro att de befinner sig i New York?!?

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Bengt Svensson

3 november 2015 02:47

Jag testade det senaste fåneriet, the low line, på en amerikan (som varken bor i New York eller Stockholm. Kanske är det ett uttryck som används i England, föreslog hon. Inte heller the High Line gav några associationer förrän jag gav ledtråden Manhattan. Det här namnförslaget är fullständigt irrationellt. Även för en amerikansk besökare i Stockholm skulle namnet vara obegripligt. Men det visar att en massa stockholmspolitiker lever i en bubbla, där man är mer intresserad av jippon på Manhattan än vanliga väljares åsikter. Förr kallades sådant för folkförakt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)     ...

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  ...

Forskare som inte har engelska som modersmål arbetar mycket hårdare bara för att hänga med, visar global forskning.   Numera är det nödvändigt att ha åtminstone grundläggande kunskaper i engelska i de flesta forskningssammanhang. Men samtidigt läg...

  Tidsandan, från början ett tyskt begrepp, Zeistgeist, betyder tidsålderns och det dåvarande  samhällets anda och avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Det intressanta i begreppet är att Zeit...