Direktlänk till inlägg 23 oktober 2015

Stiernhielm - en språkförsvarare på 1600-talet

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 oktober 2015 10:46


Georg Stiernhielm (1598-1672), skald och lärd mångsysslare med ett särskilt intresse för språkvetenskap, hade en för sin tid radikal syn på språkbruk och retorik, framgår av boken Svensk retorik från medeltiden till våra dagar av Kurt Johannesson. Författaren skriver att på Stiernhielms tid var först latinet och senare franskan de förhärskande språken i Europa inom diplomatin, vetenskapen och i högreståndsmiljöer. Men Stiernhielm menade att ”man i skrivande och dagligt tal inge andre ordsätt måtte antage än de som svenska äro”. Han ansåg att svenskarna föraktade sitt eget språk och istället prisade franskan, spanskan och italienskan såsom ”glimmande af fagerlek och flödane aff sucker och sötma och därför hade behängt sitt eget språk med ”allehanda sönderhackat, fransat, krusat, gull-brämat plagg” till allas löje. I stället borde svenskarna gå in i det egna språkets skattkammare. Om gamla ord och talesätt kom ”i en sinnerijk konstnärs mästerlige hand som weet och förståår huru och hwart hwar bör sättias, skickas och stifftas skulle det svenska språket bli inte bara ”flödigt och rijkt uthan och liuft, fagert och prydeligt”.


Stiernhielm levde som han lärde, och författade ett verk om Arkimedes matematik på svenska, och inte latin som var det gängse. I sin ungdom hade han fått lära sig att författa dikter på latin, men övergick till att dikta på svenska istället. Han ville demonstrera hur varje versmått, konstgrepp och genre i den antika och moderna kontinentala diktningen kunde och borde utföras på svenska.


I Svensk retorik omtalas dock att Stiernhielms språkliga ideal snart blev betraktat som omodernt. Den utgick från den latinska vältaligheten med ett tillfogande av en ”glans av götisk visdom och ålder”. Men de franska språket övertog latinets roll som det mest inflytelserika språket, och Franska akademien fastslog att la clarté, klarheten, var språkets främsta dygd, och de gamla ”ornamenten” och ”figurerna” började anses som gammalmodiga, och därför bildade Stiernhielms stil aldrig skola utan föll i glömska. Men författaren menar att svenskan kanske vore än rikare idag om det bevarat något av Stiernhielms visioner och virtuosa diktkonst.


Man kan säga att modespråken växlar genom tiderna, men svenskarnas beundran för dem består, på bekostnad av deras eget språk. Den stora skillnaden idag är att högstatusspråket lärs in av alla och inte bara av de högre stånden, och finns överallt, eftersom vi lever i en globaliserad, medialiserad och uppkopplad värld. Desto viktigare då att vara medveten om svenska språkets värde, och vikten av att bevara det genom att använda det på alla områden och ständigt utveckla det genom att införa nya ord och termer på svenska.


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten tilll nätverket Språkförsvaret

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 10 dec 08:00

Denna fråga tas upp i en artikel av Charlotta af Hällström-Reijonen på Svenska Institutets webbplats:   "Man känner bäst igen en finlandssvensk på uttalet. Det mest framträdande uttalsdraget för finlandssvenskan är att man inte har grav accent. I...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 9 dec 08:00

Det norska Språkrådet har genomfört en intressant opinionsundersökning om inställningen till det norska språket, men också till den mellannordiska språkförståelsen.   «Det er viktig at norsk språk står sterkt»   Det mener i hvert fall de alle...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 8 dec 08:00


  Sproud skriver sin webbplats:   ”We are a group of entrepreneurs based in Malmö in the south of Sweden, a progressive city where many food, health and lifestyle trends gets (!) started.”   Det heter “get”, väl? Sp...


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 6 dec 08:49

 I går sändes en intervju i radio (Nordegren och Epstein i P1) med reklambyråägaren Walter Naeslund (han har tagit bort bokstaven ä i namnet - den är ju inte internationell). Anledningen var en artikel i branschtidningen Resumé där han - på engelska ...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se