Direktlänk till inlägg 22 oktober 2015

Engelska i de svenska köptemplen

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 oktober 2015 11:22

Det finns många köpcentra i Stockholms förorter, vilka sammanlagt har hundratals butiker. Jag har noterat att ett mycket stort antal av butikerna har engelska eller halvengelska namn och varjehanda kommersiella uttryck på engelska. Vi känner alla till ”sale”, ”super offer”, ”buy three pay for two”, ”pay here”, ”don’t miss it” – för att inte tala om ”genuine Swedish Frozen Yoghurt”, osv. Av nyfikenhet har jag ibland frågat expediter och kassabiträden och annan butikspersonal om hur de upplever att arbeta under alla dessa engelskspråkiga skyltar.


Ett vanligt samtal kan vara så här:


Talar du svenska? Svar (undrande): jaa.

Varför har ni alla dessa skyltar på engelska? Svar: vet inte.

Vänder ni er främst till engelskspråkiga kunder? Svar: nej.

Har du haft någon enbart engelstalande kund idag? Svar: nej.

Är företaget brittiskt eller amerikanskt? Svar: vet inte.

Känns det som att du arbetar i en internationell miljö? Svar: nej, jo, kanske, vet inte.

Tycker du inte att det är löjligt med alla dessa skyltar på engelska i Täby (Kista, Arninge, Häggvik…)? Svar: jo.

Känns det särskilt tryggt att arbeta omgiven av dessa skyltar? Svar: nej.

Vore det inte bättre om de var skrivna på svenska? Svar: jo.

Tror du det kan ändras? Svar: nej.

Varför inte? Svar: någon annan bestämmer.

Skulle du klara ut en besvärlig, engelskspråkig kund? Svar: vet inte.

Don’t you find that ludicrous? Svar: what?

Do you think you sell more because you have posters in English? Svar: no.

Isn’t it preposterous of the owner to think that sales increase because of these posters? Svar: what?


Jag tror att dessa mycket ovetenskapligt upplagda samtal i all sin enkelhet avslöjar förhållanden som är mycket vanliga  i köpcentra i Sverige. Missbruket av engelska ord och texter verkar vara ett försåtligt missgrepp från ägarnas sida, eftersom det arbetande fotfolket, dvs den kompetenta och kundutsatta butikspersonalen, inte tycks känna någon vidare solidaritet med anglicismernas upphovsmän och –kvinnor. Det kan knappast skapa optimal arbetstillfredsställelse – antagligen inte heller öka försäljningen. Nätverket Språkförsvaret ska naturligtvis koncentrera sig på de rent språkliga frågorna, men en undersökning av de sociala och kommersiella konsekvenserna av den iögonenfallande anglifieringen på näringslivets olika nivåer skulle kunna vara intressant. Börja med butikerna, där kundkontakterna är som störst. Kanske någon oberoende forskare skulle vilja göra en studie av de möjliga sambanden mellan språk, språkblandning, språkförbistring, personal- och kundtrivsel och lönsamhet. Marknadsföringsinriktade experter från näringslivet har säkert utfört och presenterat sådana undersökningar och slagit på trumman för lönsamhetsfördelar med engelskspråkig kundpåverkan. Kanske har man sneglat alltför mycket på anglosaxiska undersökningar i engelsktalande länder, där språkfrågan inte har någon liknande dimension. Kanske vinner man något men förlorar desto mera. Är vi utsatta för något slags ohederlig manipulering, masspåverkan, hjärntvätt? Till slut uppstår frågan: varför gör man det? Blir någon glad av det?


Lars Nordberg

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

lzy

23 oktober 2015 20:55

Bra att avsluta med ett par lite svårare meningar på engelska. Det visar att L N inte kritiserar angliceringen pga egna bristande kunskaper i engelska

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 20 juli 18:18

Ur programbeskrivningen:   I en tid när nästan all offentlig debatt på ett eller annat sätt handlar om migration är det naturligt att ställa frågan om invandringens påverkan på språkutvecklingen. Hur påverkar invandringen det svenska språket? Sp...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 juli 19:00


      ...inte Sale!   Sunt förnuft   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 juli 16:09

När man i dagspressen talar om framtida händelseförlopp användes såvitt jag vet verbet skall framför infinitiv av huvudverb. Synonymt kan kommer att användas.   Men allt oftare ser jag journalister använda bara kommer utan att. Har ni gjort samma...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 juli 12:02

I artikeln ”Jag blev först göteborgare och sedan svensk” i Göteborgs-Posten skriver Marina Ferhatovic, ursprungligen från Bosnien:   ”Jag brukar säga att jag först blev göteborgare och sedan svensk. Medan Sverige var något stort...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 juli 12:00

På fredagen dök en riktig språkkämpe från Skottland upp i Älvdalen och blev imponerad av Ulum Dalskas och älvdalingarnas kamp för sitt unika språk – älvdalskan. - Tänk om det fanns lika stort intresse för gäliskan bland ungdomarna i Skottland...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3
4
5 6 7 8 9
10
11
12 13 14 15 16
17
18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28
29
30 31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se