Alla inlägg under september 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 september 2015 19:39

Detta meddelas i ett dagsfärskt pressmeddelande, varur vi citerar:


”Mit großem Vorsprung haben die Mitglieder des Vereins Deutsche Sprache e.V Prof. Dr. Wolfgang A. Herrmann, den Präsidenten der TU München, zum Sprachpanscher des Jahres 2015 gewählt. Damit protestieren sie gegen Herrmanns Pläne, fast alle Masterstudiengänge an der Münchener TU demnächst nur noch auf Englisch anzubieten. ’Mit diesem Kotau vor dem angelsächsischen Kultur- und Wissenschaftsbetrieb fällt Herrmann allen Bestrebungen in den Rücken, das Deutsche als ernstzunehmende Wissenschaftssprache am Leben zu erhalten’, begründete VDS-Vorsitzender Walter Krämer diese Wahl.”


”Med stor marginal har medlemmarna i Verein Deutsche Sprache valt Prof. Dr. Wolfgang A. Herrmann, rektor för Münchens Tekniska Universitet, till årets Sprachpanscher (1). Därmed protesterar de mot Hermanns planer att snart erbjuda nästan alla magisterprogram på Münchens Tekniska Universitet enbart på engelska. ’Med detta djupa och underdåniga knäfall (2) inför det anglosaxiska kultur- och vetenskapsområdet faller Herrmann alla ansträngningar i ryggen för att hålla tyskan vid liv som seriöst vetenskapsspråk’, motiverade VDS-ordförande Walter Krämer detta val.”


Läs hela pressmeddelandet här!


1) Panscher betyder vin-, mjölkförfalskare, d.v.s en som späder ut dessa drycker eller blandar i något annat. Benämningen Sprachpanscher är alltså en ordlek på samma sätt som Språkförsvarets motsvarande pris, Årets anglofån.


2) Koutou (på svenska) är en kinesisk ceremoni bestående i knäfall och huvudets nedböjande tre gånger mot marken samt symboliserande underkastelse under en överordnad. Besökare, inklusive utländska besökare, vid det kejserliga kinesiska hovet avkrävdes detta knäfall.  I uttalandet från VDS används det som en beteckning för servilitet eller skymflig självuppgivelse.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 september 2015 12:12

Det gäller "Every thing will be fine" (premiär i morgon), "No escape" (premiär den 4 september) och "Straight outta Compton" (premiär 11 september). Det är möjligt att Svensk Filmindustri distribuerar alla tre.


Språkförsvaret anser att utländska filmtitlar ska översättas till svenska - med undantag för titlar som uteslutande innehåller egennamn.


Språkförsvaret har tidigare angripit engelskspråkiga filmtitlar i pressmeddelanden - se bl.a Filmen "De rouille et d’os" borde heta ”Rost och ben” i Sverige och Dansk film får enbart engelsk titel i Sverige?  eller i brev direkt till distributörerna i Sverige. Se också Olle Källs artikel "Filmtitlar på engelska i Sverige?", som ingår i Språkförsvarets andra antologi "Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring"  och inlägget Vilka är töntiga – filmtitlarna eller de som tycker det? i denna nätdagbok.


Det enda vi kan göra i detta sammanhang är att skapa opinion mot detta fenomen. Om du som läser detta, har tid, skriv gärna ett brev till distributören eller en insändare.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 2 september 2015 21:11

Saxat från Svenska Dagbladet:


”SvD:s jury har valt ut 40 från de tusentals ord som SvD:s läsare har nominerat till #svenskansvackrasteord. Men vilket är det allra vackraste ordet? Det bestämmer du – rösta! Omröstningen stänger den 21 september.”


Röstningen sker här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 september 2015 21:30


Förlaget John Benjamins har nyligen utgivit ”Studies in Övdalian Morphology and Syntax”.  Verket innehåller sju vetenskapliga uppsatser och kan läsas på nätet. I förlagets presentation heter det:


“Övdalian is spoken in central Sweden by about 2000 speakers. Traditionally categorized as a dialect of Swedish, it has not received much international attention. However, Övdalian is typologically closer to Faroese or Icelandic than it is to Swedish, and since it has been spoken in relative isolation for about 1000 years, a number of interesting linguistic archaisms have been preserved and innovations have developed. This volume provides seven papers about Övdalian morphology and syntax. The papers, all based on extensive fieldwork, cover topics such as verb movement, subject doubling, wh-words and case in Övdalian. Constituting the first comprehensive linguistic description of Övdalian in English, this volume is of interest for linguists in the fields of Scandinavian and Germanic linguistics, and also historical linguists will be thrilled by some of the presented data. The data and the analyses presented here furthermore challenge our view of the morphosyntax of the Scandinavian languages in some cases – as could be expected when a new language enters the linguistic arena.”


”Älvdalska talas i centrala Sverige av ungefär 2000 talare. Eftersom den traditionellt kategoriserats som en svensk dialekt, har älvdalskan inte rönt så mycken internationell uppmärksamhet. Älvdalskan befinner sig emellertid typologiskt närmare färöiskan eller isländskan än svenskan, och eftersom den har talats i relativ isolering i omkring 1000 år, har ett antal språkliga arkaismer bevarats liksom att innovationer utvecklats. Denna volym kommer med sju uppsatser om älvdalsk morfologi och syntax. Uppsatserna, som alla bygger på omfattande fältarbete, täcker ämnen som verbförändringar, subjektdubblering, wh-ord (d.v.s. frågeord, typ what, when, which etc.) och kasus i älvdalskan. I och med att den utgör den första omfattande lingvistiska beskrivningen av älvdalska på engelska, är denna volym av intresse för lingvister som sysslar med skandinavisk och germansk lingvistik; även språkhistoriker kommer att hänföras av en del språkliga uppgifter som presenteras. Uppgifterna och analyserna som presenteras här utmanar i några fall vår syn på de skandinaviska språkens morfosyntax, vilket kan förväntas när ett nytt språk träder in på den lingvistiska arenan (egen översättning).”


Enligt en pålitlig källa har detta vetenskapliga arbete redan beställts av 3000 universitetsbibliotek i världen. Detta är en icke föraktlig andel av universitetsbiblioteken i världen, även om det är svårt att hitta säkra och tillförlitliga uppskattningar av antalet universitet i världen. Men det finns i varje fall förteckningar, som uppskattar antalet till mellan 16000 och 18000 universitet.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8
9
10 11
12
13
14
15
16 17 18
19
20
21 22 23 24 25 26 27
28
29
30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se