Förslag A som i anglofån:

Det är en mördande konkurrens mellan företag, kommuner och organisationer i Sverige att begå de löjligaste, ofta okunniga, påhoppen på svenska språket. Jag har en lång lista i åtanke men har fastnat för Täby Kommun norr om Stockholm.

1)   Där har man gett en ny bostadsförening namnet Täby Downtown, antagligen därtill lockade av Downtown och Uptown på Manhattan i New York, men utan att förstå bakgrunden. ”Downtown” har ju med tiden i USA kommit att beteckna det kommersiella centret i många städer. Det svengelska begreppet Downtown i Täby (Taby?) Centrum betyder alltså Täby Centrum Centrum. Kan inte Täby kommun komma på något namn som har något med Täby, Uppland, Svealand och Sverige att göra? Det finns tusentals lämpliga svenska ord.

2)   Kommunen har också godkänt att flertalet butiker i Centrum har namn och lockord på engelska, t ex ”Genuine Swedish Frozen Yoghurt”. I dessa butiker i Täby i Sverige är huvudspråket svenska, men allsköns skyltar har text på engelska (PAY HERE, SUPER OFFER, BUY TWO PAY FOR ONE och det förfärliga SALE (som betyder smutsig på franska)). Kvitton har på många ställen text på engelska men butikspersonalen under skyltar och vid kassor verkar tala enbart rudimentär svengelska. I informationskiosken och på andra håll försvaras ofoget med att man verkar på en internationell marknad, där det svenska språket och den svenska kulturen inte spelar någon roll - alltså att stapplande svengelska är mer gångbart i Sverige än hyfsad svenska. Tyvärr påverkar den engelskspråkiga invasionen det svenska språkbruket mycket negativt, men på några punkter förekommer en motsatt negativ påverkan, t ex att självklara hövlighetsfraser på engelska, som ”Good Morning”, ”Goodbye”,  ”please”, ”I beg your pardon”,  ”I am sorry”, ”I’ll be with you right away”, ”yes, Madam” och ”Yes, Sir” bortfaller enligt svensk traditionell språkvana.  Därmed blir Täbyengelskan avslöjande svenskpräglad, alltså inte riktig engelska—och för engelskspråkiga kunder och besökare verkar den ganska ohövlig. Äkta svenska skulle passa mycket bättre, även på skyltar och reklamtexter och anvisningar i butikerna - också i ”ett internationellt sammanhang” - och det skulle visa att svenska språket kan stå på egna ben utan att försöka efterapa en del amerikanska och brittiska företeelser som passar utmärkt i sina originalländer, vilka knappast skulle tänka sig att låna in svenska ord och uttryck i sin marknadsföring i Bristol eller Bozeman, Montana. Att ständigt svänga sig med svengelska gör inte utbytet ”internationellt”. Naturligtvis ska butikspersonalen kunna behärska så pass mycket engelska (och helst ett par andra språk) att den vid behov vid sidan av svenska ska kunna hjälpa enspråkigt engelsktalande besökare. Det gläder mig dock i sammanhanget att en fransk affär med djupfrysta produkter har etablerats med konsekvent, korrekt  franska på skyltar och med fransktalande butikspersonal (åtminstone en person). Där skulle man aldrig sätta upp skylten SALE! Täby kommun skulle kunna ta politiskt  ansvar för hur ett svenskt köpcentrum i Sverige ska framstå som självklart svenskt och genomdriva en ansvarsfull kultur- och språkinriktad förändring för bevarande och utveckling av ett fantastiskt historiskt arv. Språket är kanske det mest verkningsfulla verktyget för ett sådant ansvarstagande. Det är praktiskt taget  gratis och den långsiktiga intellektuella och kommersiella avkastningen kan vara mycket stor. Kvalitet lönar sig. Språkfattigdom gör det inte.

Förslag B till kandidat som gjort mest för att försvara svenska språket mot onödig anglifiering och annat språkförfall:

Jag kan inte komma på någon särskilt framträdande person. Det borde vara någon som envist påtalat flagrant språkmissbruk, argumenterat kompetent för rättelse och fått ändring till stånd. Språkförsvarets styrelse har kanske överblick över sådana framgångsrika  renhållningsarbetare.

Kampen går vidare med gott humör och slipade argument.

Lars Nordberg

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Ingångstexten är hämtad från TV4)

Nu firas skiljetecknets dag - de livsviktiga tecknen som gör att vi kan skilja ord, meningar och satser från varandra så att språket blir begripligt. I år är det särskilt fokus på kommatecknet som på senare år hamnat lite i skymundan. Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, är med i Nyhetsmorgon och berättar mer.

Se videoklippet från TV4 här

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag publicerade KappAhl en helsidesannons i DN.Stockholm, som inleds med det käcka tillropet:

"Hey Stockholm, your new flagship store opens today!"

Resten av den korta texten är på svenska med undantag för att "flagship store" upprepas och att det meddelas att de 100 första kunderna ska få en "goodiebag". Det nuvarande KappAhl, som inte längre är familjeägt, är gubevars en "internationell" kedja med verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Polen.

Man undrar om grundaren Per-Olof K:son Ahl (1919 - 1996) vänder sig i sin grav på grund av språkbruket eller inte.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret beslöt i fjol att instifta två priser. Det ena priset, ”Årets anglofån”, är ett negativpris. Det är meningen att mottagaren ska skämmas över detta pris. Det bör framför allt ges till myndigheter, företag och organisationer som använder engelska i stället för svenska på ett iögonfallande sätt.

Det andra priset, ”Språkförsvarets pris”, bör främst ges till enskilda, som har gjort berömvärda insatser för svenska språket under året och för vilka en liten prissumma betyder något. Det kan vara fråga om författare, journalister, sångare, språkvetare etcetera.

I fjol tilldelades Stockholms stad priset som Årets anglofån och Pehr Gyllenhammar fick Språkförsvarets pris.

Nominera kandidater till båda dessa priser fram till den 30 oktober. Därefter väljer styrelsen ut fem kandidater från vardera kategorin; medlemmarna röstar sedan fram en vinnare bland dessa kandidater fram till 15 december. Skriv också gärna en motivering som vi sedan kan använda vid omröstningen.

Språkförsvarets styrelse tror att dessa priser med tiden kommer att väcka en viss uppmärksamhet. Vi brukar  också skicka ”Tummen upp”- och ”Tummen ner”-diplom per post till förtjänstfulla användare av svenska språket liksom till dem som helt i onödan använder engelska. Många av de förstnämnda mottagarna brukar bli glada över diplomet och till och med tacka oss officiellt (och återgäldar således publiciteten).

Nomineringar kan skickas till sprakforsvaret@yahoo.se eller om du inte har tillgång till e-post: Olle Käll, Myggdansv. 4C, 80269 Gävle. Nomineringar kan också ske i form av en kommentar till detta dokument.

Språkförsvarets styrelse

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Sverigedemokraternas opinionssiffror skjuter i höjden och övriga partier försöker förhålla sig till detta samt undrar hur de ska locka tillbaka väljare. Jag anser att samtliga partier missar en mycket viktig samhällsfråga. Nämligen frågan om det svenska språkets ställning. Hur ska svenskan förbli det samhällsbärande språket i Sverige när det talas så många språk i landet idag och av så många samt när dessutom engelskan i tid och (oftast) otid tillåts breda ut sig.

När inget parti verkar vilja inse att grunden till vår historia, kultur och en gemensam identitet i detta land utgörs av vårt språk är det illa ställt. Märk väl: Jag har själv en invandrad förälder och motsätter mig inte flerspråkighet. Dock är det mycket viktigt att alla medborgare behärskar ett gemensamt och odiskutabelt huvudspråk. Ett språk som ska förstås av alla och utan undantag. Detta språk har i århundraden varit svenska och ska naturligtvis fortsätta att vara det. 

Det är dags att stänga dagens gräddfiler där det förväntas att de flesta invandrare lär sig svenska men där det fjäskas enormt med exempelvis engelsktalande. För mig är det egalt vilket ursprungsspråk en invandrare har. Har personen valt att bo i Sverige ska hen också avkrävas att lära sig svenska. Punkt slut! Det parti som avser att stärka det svenska språkets ställning har garanterat röster att hämta hem i valet 2018.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Nätverket Språkförsvaret

(Tidigare publicerad som insändare i Dagens Nyheter den 22/9 och i en rad Mitt i-tidningar i Stockholm fr.o.m den 15/9)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Sydsvenska Dagbladet den 21 september kommenterar Ann Heberlein det nya fenomenet ”sexting”. Hon skriver:

”Jag tänker på Wilhelm, Rob, Guy och Olof och deras handskrivna brev till mig när jag läser en artikel om ”sexting” i sektionen Inpå livet i Sydsvenskan. Sexting är, enligt artikeln, att sända sexuella bilder via nätet och mobiltelefonen i syfte att leka, flirta och hålla kontakt. Vanliga motiv är erigerade penisar och bara bröst. Enligt den danska fotografen Sisse Stroyer, som intervjuas eftersom hon gjort en utställning med sådana här sextmeddelanden, utgör de ”vår tids kärleksbrev”.

Det känns lite påvert, tycker jag – erigerade penisar? Går det verkligen att jämföra med, låt oss säga, Ernest Hemingways kärleksbrev till Marlene Dietrich: ”Varje gång jag lägger mina armar om dig känner jag att jag är hemma”, skrev han 1951. Eller Richard Burtons brev till Elizabeth Taylor: ”Mina blinda ögon söker desperat efter dig”. 1819 skriver John Keats till Fanny Brawne att ”min kärlek har gjort mig självisk. Jag kan inte existera utan dig”. Detta är en annan sorts estetik än sextandet. Sisse Stroyer säger att människor inte skriver till varandra längre – ”med mobiltelefon och sociala medier som Instagram har det blivit visuellt.”

Ann Heberlein konstaterar avslutningsvis att Sisse Stroyer förmodligen drar en förhastad slutsats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mätt i pounds per square inch? Inte omöjligt, ärevördiga Ångpanneföreningen –- ÅF -- har lanserat principen om att bara nyanställa kvinnor under oktober. Inget fel i det, t.o.m JämO lär lite asymmetriskt se mellan fingrarna om detta.

Men namnet på företeelsen kommer att vara Ladies' Month!

Man kokar!

-cj

(Pressmeddelande den 17/9 2015 från Svenska Akademien)

SO kom ut i tryckt form år 2009 och utgör en ingående beskrivning av det allmänna ordförrådet i modern svenska. Tyngdpunkten ligger på ordens betydelse och användning i kombination med historiska uppgifter. Ordboksappen speglar detta innehåll. 

Beskrivning 

Appen bygger på den lexikaliska databas som utarbetats och vidareutvecklas vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Den innehåller bland annat: 

• 65 000 uppslagsord med ingående betydelsebeskrivningar
• 100 000 språkliga exempel och 5 000 idiom
• uttalsuppgifter samt inläst uttal
• uppgifter om ordklass och böjning, ordled och ordbildning
• upplysningar om ordens stil och bruklighet
• särskilda konstruktionsuppgifter
• dateringar av mer än 70 000 ord och betydelser
• etymologier för cirka 28 000 ord och betydelser
• välkända citat i anslutning till enskilda artiklar
• stilrutor, det vill säga kommentarer om språkriktighet. 
   

I appen kan du söka på ordens grundformer och på ett stort antal böjda former. Tack vare en stavningshjälp hittar du fram till ett uppslagsord även om du är osäker på hur det stavas. Du kan söka på delar av uppslagsord. Det är också möjligt att söka på flerordsuttryck, till exempel kasta in handduken (’ge upp’). Från länkar i ordboksartiklarna kan du också navigera i ordboken och komma från en artikel till en annan. Avslutningsvis kan du höra hur uppslagsorden uttalas, om du är uppkopplad mot internet. 

Appen är utvecklad av Isolve AB i samarbete med ordboksredaktionen vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Stavningshjälpen är baserad på algoritmer från Oribi AB. 

Appen finns att köpa för 49 kronor i App Store och kommer före årsskiftet även att finnas i Androidversion.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)