10/9 2015

Remissvar till betänkandet ”Översyn av lagen om skiljeförfarande
(SOU 2015:37)”

Språkförsvarets bedömning av möjligheten att införa engelska som rättegångsspråk i den aktuella typen av klandertvister landar i fyra slutsatser:

1) Den första slutsatsen är att alla typer av beslut under förhandlingens gång samt den slutgiltiga domen måste vara skrivna på svenska. Att domstolsbeslut skulle upprättas på andra språk än svenska skulle innebära ett alltför stort avsteg från språklagens §10. I de fall det finns behov av översättningar av domen och andra beslut till andra språk än svenska finns det inget som hindrar att domen översätts, så länge originalet upprättas på svenska.

2) Den andra slutsatsen är att möjligheten att använda engelska vid den muntliga förhandlingen ska kunna införas men under förutsättning att hovrätten till fullo tillgodoser allmänhetens behov av insyn i klandermålet när det efterfrågas. Den som tar del av en muntlig förhandling i ett klandermål eller begär ut akter i målet i efterhand ska alltså på begäran få dokument översatta eller, om man låter sig nöja, summerade på svenska.

3) Citering av offentliga handlingar som domstolsdokument skall alltid kunna ske med myndighetens originaldokument på svenska som grund. Detta är mycket viktigt för svensk journalistisk verksamhet, källor i svensk bokutgivning och historisk forskning.

4) Det finns många typer av engelska, t.ex brittisk, indisk, sydafrikansk, australisk, singaporisk, hongkongkinesisk eller amerikansk, vilka kommer att väljas beroende på domstolsparternas bakgrund. Terminologin, särskilt i fackspråk skiljer sig åt, och gör den engelska texten icke entydig.

Språkförsvaret är inte ense med utredningens utgångspunkt att klandertvister kopplade till skiljemål inte skulle ha någon stor språkpolitisk eller allmänrättslig betydelse.  Vi anser att det är helt nödvändigt att försvara svenskan som förvaltningsspråk och följa språklagens paragraf 10:

”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska originalen.” (Språk för alla, prop.2008/09:153, s.29)

Språkförsvarets styrelse

Lars Fredriksson/Per-Åke Lindblom

Enligt uppdrag

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...