Alla inlägg den 17 augusti 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 augusti 2015 16:23

Denna text har skrivits av Anders Barke och ligger ute på Älvdalens kommuns webbplats.

 

Älvdalskan talas idag av uppemot tretusen personer, framför allt i Älvdalens socken i norra Dalarna. Denna språkliga varietet har traditionellt räknats som en svensk dialekt. Idag betraktas den av många som ett eget nordiskt språk. Detta har följande skäl:


  • Älvdalskan avviker kraftigt från andra svenska språkvarieteter.
  • Älvdalskan är praktiskt taget oförståelig för svensktalare i allmänhet.
  • Älvdalskan har kommit mycket långt i standardiseringsprocessen. Böcker och tidningar på älvdalska ges ut och en anpassad älvdalsk ortografi har skapats.

Älvdalsktalare modifierar inte sin älvdalska när de vill prata svenska eller tvärtom, utan de tillämpar en s.k kodväxling, vilket innebär att de går över från ett språkligt system till ett annat.


Det som utmärker älvdalskan är dels urgamla drag som finns bevarade, dels en del säregna innovationer. Bland de gamla dragen finns företeelser som har försvunnit i en stor del av eller hela det övriga nordiska språkområdet. Så har språket t.ex nasala vokaler, ett långt bibehållet konsonantsystem (med bl.a w som i engelskans word och ð som i engelskans father), flerkasusböjning och fyra stavelsetyper. Bland innovationerna finns t.ex nya diftonger (ais betyder ’is’ och aus betyder ’hus’), h-bortfall (aus betyder ’hus’), bortfall av l framför vissa konsonanter (mjok betyder ’mjölk’) och metates av wr > rw (rwaiða betyder ’vrida’).


Eftersom älvdalskan har bevarat en rad språkdrag, som inte finns kvar i övriga Norden, såsom nasalvokaler, korta, långa och överlånga stavelser, kan det beskrivas som en levande språkhistoria, en ypperlig ingång till fornnordiskan!


Även om det finns en yngre generation som talar älvdalska, finns språket ännu inte med på skolschemat för älvdalsktalande barn och älvdalskan är allvarligt hotad. Forskningen visar, att för att ett hotat språk ska kunna överleva krävs att språket inte bara finns som ämne på skolschemat, utan också att undervisningen i ett eller flera ämnen sker på språket.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10 11 12 13
14
15 16
17 18
19
20
21
22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se