Direktlänk till inlägg 26 juli 2015

”Guld i strupen?” – en god början

Nu äntligen har jag kommit till skott och läst Guld i strupen. Mycket intressant. Redaktörerna och författarna har ringat in ett intressant tema: Vad kan man mena med ett förhållande till ett språk? 


När jag själv tänker på de tre språk jag rör mig med dagligen och vad jag tycker om dem blir det mest funderingar kring ordförråd, uttal och grammatik. Och min egen förmåga att handskas med dem. Men det är givet att omständigheterna kan diktera andra aspekter, som politiska eller ekonomiska. I boken Guld i strupen finns de alla med. Men de personliga historierna gör att konturerna fylls ut, frågan djupnar. En människas förhållande till ett eller flera språk har många aspekter som hakar i varandra, och samtidigheten, relationerna mellan de olika aspekterna i varje liv och varje situation, betyder något.


Detta skulle man kunna säga mycket mer om, men denna bok är en god början.


Varje språk har ju också sina givna aspekter. Baskiska språket för sin kamp, det katalanska en helt annan, fast båda är minoritetsspråk inom Spanien. Till exempel. Vilka aspekter är framträdande i svenskans situation i dagsläget? Ja, i Finland är det förhållandet till finskan, givetvis, och till Finlands historia, politik och demografi. I Sverige kommer jag genast att tänka på den stora självklarheten, att här inte krävs någon speciell kamp. 


Ja, det skulle vara Språkförsvarets käpphäst, då, förstås, engelskans smygerövring av vardagsspråk såväl som andra domäner. Men det har ändå varit så självklart att svenskan är Sveriges nationalspråk att det inte behövts någon lag om saken. Det har bara tagits för givet. 


En särskild aspekt är också de många personer som flyttat till Sverige och lärt sig svenska för att kunna leva ett normalt liv i landet. Några sådana finns med i boken. Men det slår mig att det handlar om folk som kommer från grannländer mest: tysktalande, finländare och folk från den engelsktalande världen (där några visserligen kommer från längre avstånd). Jag saknar upplevelser från personer som kommit med förstaspråk från mer avlägsna språkfamiljer, till exempel arabiska eller thailändska. Och personer som är födda i Sverige men med andra hemspråk som turkiska, kurdiska, spanska… Eller personer som vuxit upp i samhällen i Sverige där svenska kanske varit ett minoritetsspråk eller av en del av befolkningen setts som främmande och hotfullt. Eller personer som deltagit i den nu pågående förändringen av svenska språket i storstäderna.


Vi har ju många sådana personer som är aktiva i det svenska kulturlivet, på svenska, som säkert har ett intensivt förhållande till svenska språket. Exempel: Dogge Doggelito, Alexander Leiva, Alexandra Pascalidou, Özz Nuyen, Theodor Kallifatides… Inom politiken finns det också många namn. Det skulle vara intressant att läsa personliga berättelser från sådana personer, bland annat för att se hur pass lika eller olika de är jämfört med berättelserna i den här boken.


Alltså: konturerna behöver fyllas ut lite mer. Frågan om vad man kan mena med en persons förhållande till ett språk tål att tänjas, vridas och vändas på, skissas i olika färger.


Det vore kul om Språkförsvaret kunde tänka sig att åstadkomma en sådan bok också.


Britt-Marie Thurén

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Britt-Marie Thurén

26 juli 2015 14:56

Oj, skrivfel, ursäkta. Där det står om Finlands historia, politik och demokrati menade jag DEMOGRAFI. Jag tänkte på proportionerna i befolkningen som talar vardera språket eller båda.

 
Ingen bild

Webbansvarig

26 juli 2015 15:15

Rättat!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 24 mars 16:03


Ann-Louise Forsström skriver på Språkförsvarets vänner:   ”Ibland händer något språkligt som överraskar. Till exempel när ’En kvinna bland män’ dyker upp bland filmtitlarna på biografen. Varför överraskad, undrar du kanske. Jo, ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 23 mars 19:54

Norska Språkrådet kommenterar förslaget på sin webbplats :   ”– Hvis dette blir vedtatt, er det historisk, sier direktør i Språkrådet, Åse Wetås. – Forslaget til ny forvaltningslov inneholder språklige krav. For det første sier ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 22 mars 19:02

(Brevet har skickats till nyhetsbrev@skansen.se)   Hej!   I ert senaste nyhetsbrev skriver ni om Baltic Sea Science Center. Varför har ni ett engelskt namn på ett kunskapscenter som behandlar Östersjön? Mig veterligt har varken Sverige eller ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 21 mars 16:20

Världspoesidagen uppmärksammas den 21 mars varje år, syftet med dagen är att uppmuntra till att läsa och skriva poesi. Poesi finns överallt, både vid glada och festliga tillfällen som midsommar och jul men även på sorgliga dödsannonser och är en stor...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 20 mars 20:46


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22
23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se