Alla inlägg den 6 juli 2015

Vårterminen 2014 lade Michael Cimnitz fram sin uppsats ”Begreppens betydelse - om facktermer i populärvetenskapliga avhandlingssammanfattningar" vid Linnéuniversitet. Nedan återges uppsatsens inledning:


Alla avhandlingar som publicerades vid Lunds Tekniska Högskola under 2013 skrevs på engelska. Situationen är på intet sätt unik. För att hävda sig i konkurrensen är det inom många discipliner nödvändigt att publicera sig i internationella tidskrifter och verka i ett sammanhang där engelska fungerar som ett lingua franca. Allt fler engelskspråkiga avhandlingar får emellertid sammanfattningar på svenska (Salö 2010, s.31) Sammanfattningen kan vara en av få texter som författas på svenska under en forskarutbildning och nämns ofta som en viktig del i utvecklingen av svenska som vetenskapsspråk.


Josephson (2013) menar att den nya språklagen från 2009, som bland annat säger att svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden, ger svenskan hopp inom den naturvetenskapliga forskningen och pekar just på avhandlingens svenskspråkiga sammanfattning som en viktig pusselbit i utvecklingen av svenska som vetenskapsspråk. Efter att ha gått igenom ett antal svenska avhandlings-sammanfattningar hittar han både ”valhänt språkbehandling och anglicismer” men han ”fröjdas över att se ett svenskt vetenskapsspråk ta form”.


I Studiehandboken för forskarutbildning (2013, s. 33) från LTH står att en avhandling oftast skrivs på engelska men att svenska också fungerar bra som avhandlingsspråk. En avhandling på engelska ska enligt samma handbok emellertid innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska. I KTH:s regelverk (2011) står det att avhandlingen normalt skrivs på engelska och att en svensk sammanfattning ska finnas. Oavsett om man doktorerar i Lund eller i Stockholm ska det således finnas en sammanfattning på svenska och studerar man i Lund ska det vara en populärvetenskaplig sammanfattning.


Att skriva populärvetenskapligt är viktigt för att kunna sprida tekniska nyheter och forskningsresultat till människor utanför forskarsamhället. Universitetens och högskolornas ansvar för samverkan med det omgivande samhället fanns tydligt beskrivet redan före den nya språklagens tillkomst och är vid sidan av de andra huvuduppgifterna, utbildning och forskning, formulerat som den tredje uppgiften. En funktionsuppdelning med olika språkval för de olika uppgifterna har förordats av Norén (2006) som menar att forskning bör ske på engelska, högre utbildning på både engelska och svenska och forskningsinformation på svenska. Melander och Thelander (2006) menar istället att parallellspråklighet bör eftersträvas, inte bara för utbildning utan även för forskning. Författarna undrar bland annat hur nya termer och begrepp ska skapas om

inte svenskan används inom forskningen. Även forskningsinformationen och den populärvetenskapliga diskussionen spås bli lidande.


Kommentar: I ”Förslag till språkpolitik för högskolan” 2007 skrev Språkförsvaret ;


"’§ 8.8 En avhandling som skrivs på svenska eller annat jämbördigt språk enligt ovan förutom engelska, skall förses med en fyllig sammanfattning på engelska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd. En avhandling som skrivs på engelska eller annat främmande språk skall förses med en fyllig sammanfattning på svenska, som motsvarar 10 – 15 procent av avhandlingens längd.’


I det rundbrev till samtliga universitet och högskolor som Språkförsvaret skickade ut den 8/7 2006 stöddes förslaget om en obligatorisk sammanfattning på svenska av alla lärosäten, som explicit besvarade denna fråga i rundbrevet. Det spelar mindre roll om sammanfattningen är på 2 – 5 sidor i enlighet med teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet, 5 – 10 procent av avhandlingens längd som de norska språkkommittéerna föreslår eller i enlighet med Språkförsvarets förslag. Det viktiga med sammanfattningar är att det markerar en strävan att upprätthålla en svensk vetenskaplig vokabulär på en garanterad miniminivå.”


Paragraf 8.8 var hämtad från Språkförsvarets utkast till språklag.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15
16 17 18 19
20
21
22
23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Juli 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se