Alla inlägg under juni 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2015 23:01

Språkrådet publicerade den 10 juni sin omvärldsrapport för 2014. Vi har inte hunnit läsa hela rapporten ännu, men vi upptäckte ett avsnitt (sid. 12 – 13) som handlade om ett av Språkförsvarets initiativ.


”1.4. Riksdagspartierna om svenska och uttryck


Under de första åren efter det att språklagen trätt i kraft gjordes en del anmälningar till JO som gällde språklagen och vars ärenden liknade varandra. De gällde användningen av engelska och i de flesta fall var det reklamfraser eller namn på företeelser eller platser i det offentliga rummet som stod i fokus. I de fall JO prövade ärendena fann man att det inte utgjorde brott mot språklagen att använda engelska namn och uttryck, men att myndigheter och andra offentliga instanser i samband med namnval skulle tänka på sitt särskilda ansvar för användningen av svenska språket och inte omotiverat använda engelska (se t.ex Språkrådets omvärldsrapport 2012, s.4)


En intresseförening som ofta uppmärksammar och kritiserar myndigheters användning av engelska och som vill värna användningen av svenska språket, är nätverket Språkförsvaret. Föreningen har själv stått bakom flera anmälningar till JO om brott mot språklagen. I augusti 2014 skickade Språkförsvaret ut ett formulär till riksdagspartierna med några frågor om partiernas inställning till engelska reklamfraser som Stockholm – the Capital of Scandinavia och namn på bolag som ingår i Stockholms stad, till exempel Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board (Språkförsvaret 2014).


Resultatet av frågeformuläret visar en viss variation bland partierna i deras inställning till att använda engelska i kommunala bolagsnamn, evenemang och reklamfraser. Mest restriktiva till engelska ställer sig i dessa fall Sverigedemokraterna, som menar att Stockholms Stads varumärke Stockholm – the Capital of Scandinavia bör bytas ut mot en benämning på svenska. Inte heller Vänsterpartiet tycker att namnet ska vara kvar. Båda partierna menar att kommunala bolag bör ha svenska namn. Feministiskt initiativ intar en mellanposition och menar att de inte har någon stark åsikt i frågan men att de gärna ser namn på svenska. Socialdemokraterna menar att namnet bör vara kvar eftersom det fungerar som ett internationellt varumärke men påpekar samtidigt att engelska uttryck och namn bör användas restriktivt för att undvika godtyckliga anglifieringar. Övriga partier, det vill säga Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna, tycker inte att reklamfraser som Capital of Scandinavia eller andra uttryck och bolagsnamn ska bytas ut mot svenska namn, eftersom de är varumärken som i första hand används i internationella sammanhang.


När det gäller uttryck som rör evenemang (Språkförsvaret använde i sitt frågeformulär exemplet Open Streets, ung. bilfria gator, som anordnas på Södermalm i Stockholm på sommaren) visar partierna en liknande hållning som de gjort i sina tidigare svar. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill byta ut benämningen till en svensk. Även Folkpartiet svarar att de evenemang som riktar sig till en svensk målgrupp bör ha namn på svenska. Feministiskt initiativ ser också gärna en svensk motsvarighet. Socialdemokraterna menar att de inte har något emot att Open Streets används men att partiet gärna ser att man från Stockholm Stads sida visar en vilja att pröva alternativ på svenska. Övriga partier menar att Open Streets och liknande benämningar står för vedertagna begrepp och därför inte bör eller kan översättas på ett bra sätt.


Att döma av svaren finns en skiljelinje mellan de röd-gröna partierna som antar en restriktiv hållning till engelska uttryck och fraser, medan allianspartierna visar en större acceptans eller positiv hållning gentemot dem.”


Den som vill läsa riksdagspartiernas kompletta svar kan gå till denna sektion på Språkförsvarets webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 juni 2015 19:37

 

I Bromma Tidning berättas att ett kvarter i Annedal ska heta ”The Bronze” med inspiration från Bronx i New York:


”Det är inte första gången som New york används för att sälja in bostadsområden i Stockholm. Vem minns inte Midtown, som området vid Sveavägen skulle kallas. Och framgångsrika namnet Sofo på Söder är såklart en variant på Soho. För att nämna några. Nu är det dags igen. Ett nytt kvarter i Annedal ska heta The Bronze. Inspiration - The Bronx.

– Huset får en bronsskimrande fasad, istället för puts eller tegel täcks den helt av en metallegering som upplevs som brons. Namnet anspelar på the Bronx i New York och hur man bor där. Vi vill skapa unika byggnader, som känns urbana. Men det är mest en lek med ord, det finns redan en anglifiering i närområdet: Bromma Blocks, säger Rolf Alexander, marknadschef på Glommen Lindberg.”


Men namnet Bronx i New York har absolut inget med brons att göra. Stadsdelen är uppkallad efter svensken Jonas Jonson Brunk, som var den förste europeiske invandraren som slog sig ner där 1639. Det är naturligtvis för mycket begärt att en historielös marknadschef skulle känna till upphovet till namnet Bronx.


Varför inte döpa kvarteret till något med Brunk i stället? Det finns ju ett Brunkebergs torg förresten.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jacob Buhl har intervjuat Ingolf Gabold , tidigare dramachef på Danmarks Radio, på webbplatsen Yggdrasil, om dubbning kontra undertexter i tv-produktioner.  Gabold berättar att en dansk tv-produktion,”Förbrydelsen”, sändes i brittisk tv på danska men med undertexter på engelska, vilket blev en succé:


”I det britiske eksempel, med ’Forbrydelsen’ der blev vist på BBC 4, var årsagen til, at der ikke blev dubbet og i stedet anvendt undertekster, godt nok sparehensyn. Men resultatet gav Gabold blod på tanden, det kan altså godt lade sig gøre at vise produktioner på originalsprog i større lande med tradition for dubbing. Da så den britiske visning af ’Forbrydelsen’ – på dansk med engelske undertekster – blev en overvældende succes, var Gabold ikke sen til at bruge det som argument imod, at produktioner for at kunne sælges skal være på engelsk!


’McDonaldiseringen’ gør et mangesproget Europa kulturelt fattigere, hævder således Gabold, der selv personligt, i nordisk samarbejde, fastholder princippet om at anvende skandinavisk i både teori og praksis.”


Som bekant finns det en del dubbningsnationer i Europa. Problemet är att det vid dubbning ”forsvinder også mange vigtige nuancer fra flersprogede produktioner, hvor måske det, at der tales flere forskellige sprog eller dialekter, i sig selv, markerer et handlings – eller betydningselement.” Själv har jag vid ett antal tillfällen följt en spansk såpopera i svensk tv, inte på grund av att den var särskilt spännande eller intressant, utan för att jag ville lyssna på spanskan och samtidigt kunna följa med i handlingen tack vare undertexterna.


Gabold har fått blodad tand och lanserat idén om en samnordisk julkalender för barnen, d.v.s på originalspråken. Färöisk tv har t.o.m i åratal haft ett fast återkommande veckoprogram, där danska, norska, svenska eller isländska program sällan har försetts med undertexter. Det är i och för sig inte så märkligt, eftersom färöingarna är de nordbor som förstår de övriga nordiska språken bäst.


Idén om en samnordisk julkalender har redan uppbackning, så det är mycket möjligt att idén förverkligas.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 10 juni 2015 12:01

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 juni 2015 16:00


Webbplatsen Lajkat har sammanställt ett antal - eller rättare sagt elva - iögonfallande felstavningar. Det är inte säkert att detta är den värsta felstavningen; det beror på tycke och smak. I självbevarelsedriften borde ingå insikten att det då och då behövs språkgranskning av någon utomstående.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel i Svenska Dagbladet den 4 juni ondgör sig Fredrik Johansson över att två (i realiteten) engelskspråkiga förskolor i Malmö hotas av stängning. Katrin Stjernfeldt Jammeh/Stephan Müchler tog upp samma tema i en artikel i Sydsvenska Dagbladet den 29 december i fjol, men uttryckte sig betydligt dunklare än Johansson. De skrev att ”det är idag ett grundkrav att det finns internationella skolor med god kvalitet”.  Frågan är vad de menade med ”internationella” skolor och om ”god kvalitet” förutsatte att undervisningen enbart skulle bedrivas på engelska.


Fredrik Johansson skriver:


”En engelskspråkig förskola kan tvingas lägga ner en välfungerande populär verksamhet därför att den bedrivs på engelska!


Bakgrunden är en sällsynt nitisk tolkning av två lagar: Språklagen och Förskolelagen.


Språklagen säger – enkelt uttryckt – att svensk offentlig verksamhet ska drivas på svenska. Då denna engelskspråkiga förskola genom skolpengen ses som en offentlig verksamhet. Så är det i strid med lagen att svenska inte är huvudspråk. Hävdar Malmö stad.”


Men varför ska svenska skattebetalare finansiera en verksamhet, som uteslutande bedrivs på engelska, som inte är landets huvudspråk? Engelska har inte ens status av nationellt minoritetsspråk i Sverige.


Vilka är det som går i dessa förskolor i Malmö? Det är barn till föräldrar som av ett eller annat skäl befinner sig i Malmö/Sverige under en begränsad period. Enligt Fredrik Johansson jobbar föräldrarna kanske på något av de internationella huvudkontor som finns i Malmö/Köpenhamn, i högskolevärlden eller hos någon annan internationell arbetsgivare.


Det är ingenting att som hindrar föräldrarnas arbetsgivare att finansiera denna förskoleverksamhet som en extra löneförmån eller betala föräldrarna en så pass hög lön att de kan betala förskoleavgiften ur egen ficka. Under alla förhållanden talar vi inte om diskplockare här. Varför ska detta belasta svenska skattebetalare?


Dessutom är det ett märkligt att det skulle finnas föräldrar, som inte önskar att deras barn ska komma i kontakt med det svenska språket och det svenska samhället, även om deras vistelse i Sverige är ganska kortvarig. Det går ju mycket väl att anordna en tvåspråkig verksamhet. Förskolebarn lär sig ett nytt språk mycket snabbt. Vad gör dessa föräldrar efter att barnen har vistats på förskolan? Låser in dem hemma och låter dem inte gå ut och leka på gården eller med grannens barn, som förmodligen talar svenska?


Denna fråga har alltså principiell och nationell betydelse.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsváret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 juni 2015 11:14

Besökte under veckan Malmö och tog en promenad på det nya området Malmö Live vid Centralstationen. Det var ett imponerande område med bland annat Malmös nya kongressbyggnad och nya hotell. Det är väl ungefär vad Helsingborg också planerar att bygga på den omtalade Ångfärjetomten.


I början av maj invigdes officiellt detta nya bostads- och affärsområde Malmö Live. Men jag ogillar detta trista och fåniga engelska namn på den nya stadsdelen. Det är emellertid ett typiskt "engelskt slentriannamn" i Sverige idag. Varför ska vi alltid använda oss av engelska namn och uttryck idag? Fungerar inte svenskan längre? Och varför inte använda ett latinskt namn eller ett namn från ett annat europeiskt språk? Är det kanske brist på fantasi bland Malmös kommunalpolitiker? Malmö Live kan ju faktiskt förväxlas med live show. Kommer även live shower att arrangeras där?


Undertecknad skulle istället kunna tänka sig ett franskt namn som exempelvis Malmö Esprit eller varför inte Malmö Geist på tyska. Det hade i varje fall varit ett nytänkande.


Använd inte engelskan i tid och otid, tack!


Hoppas den nya planerade Ångfärjetomten får ett roligare svenskt namn i Helsingborg.


C-G Pernbring


(Insändaren tidigare publicerad i Helsinborgs Dagblad den 24/5 2015 och i en förkortad version i Skånska Dagbladet den 30/5 - här med skribentens tillåtelse)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18
19
20 21
22
23 24 25 26
27
28
29
30
<<< Juni 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se