Alla inlägg under maj 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 maj 2015 19:30

I gårdagens svar till Tapani Juntunen nämnde jag att de dåliga kunskaperna i främmande språk i USA och Storbritannien ses som ett stort problem av respektive lands regering. I en artikel i The Atlantic den 10 maj diskuterar Amelia Friedman de bristfälliga språkkunskaperna i USA.


Hon nämner att mindre än en procent av vuxna i USA idag är kunniga i ett språk, som de har lärt sig i ett klassrum. Bara sju procent av collegestudenterna i USA har skrivit in sig i en språkkurs.


Hon avrundar sin artikel med att konstatera:


”Landet har upplevt brister i språkundervisningen i åtskilliga år åtminstone under den senaste tiden. Inskrivningarna har varit envist låga liksom kunskapsnivåerna; detsamma gäller utbudet av icke-västliga språk. Och med engelska som lingua franca i handel och internationell politik, har tvåspråkighet blivit allt lägre prioriterat. Det är sant att många människor är duktiga på att tala engelska. Men 19 miljoner amerikaner och miljarder människor globalt kan det inte.”


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Tapani Juntunens artikel publicerades den 8 maj i "Södra sidan")


Redan Tapani Juntunens inledning är illavarslande. Han ställer de fem officiella minoritetsspråken, d.v.s finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, mot invandrarspråken. Han förstår uppenbarligen inte skillnaden mellan ett minoritetsspråk och ett invandrarspråk.


När det gäller minoritetsspråken har Sverige ratificerat den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (antagen 1998). Denna stadgar bl.a att ett språk ska ha talats i minst hundra år i ett land för att få status som minoritetsspråk. Samtliga minoritetsspråk i Sverige uppfyller detta krav med råge. Både samiskan och meänkieli är dessutom territoriella minoritetsspråk. Samiskan  har talats i Sverige lika länge som svenskan och dess föregångare, eventuellt längre. Meänkieli har talats i Sverige i runt tusen år. Det är ganska fräckt, historie- och respektlöst att jämställa dessa språk med nyanlända invandrarspråk. Finskan befinner sig i en mellanställning; det finns ingen kontinuitet mellan svedjefinnarnas språk från slutet av 1500-talet till dagens sverigefinska. Däremot är de finskspråkiga, som kom till Sverige under och efter andra världskriget, fortfarande den största minoriteten i Sverige och Sveriges och Finlands gemensamma historia fram till 1809 motiverar också denna ställning.


Invandrare, som emigrerar till ett land med ett annat majoritetsspråk, brukar nämligen förlora sina språk, oftast redan i andra generationen och nästan alltid i tredje generationen. Undantaget är de grupper, som exempelvis romer och judar, som tillämpar endogami (ingifte). Tyskar och svedjefinnar på medeltiden, valloner, skottar och holländare på 1600- och 1700-talet, som flyttade till Sverige, förlorade alla sina språk. Denna process är mest tydlig i typiska immigrationsländer som USA, Kanada, Uruguay, Argentina, Australien och Nya Zeeland. Detta beror naturligtvis att om man vill lyckas i ett nytt land måste man lära sig majoritetsspråket och dessutom förstärker blandäktenskap denna process.  Den överväldigande majoriteten av amerikanerna stammar faktiskt från förfäder, som inte hade engelska som modersmål, när de steg i land i USA.


Juntunen menar att engelskan blir mer och mer viktigt och borde ha officiell status. Varför det? Det är sant att engelskan är det viktigaste andraspråket i världen idag, men denna ställning är på intet sätt garanterad i framtiden. Detta beror på att språk följer makten. De viktigaste uppstickarna idag är kinesiskan och spanskan; kinesiskan, därför att Kina redan uppnått samma BNP som USA, spanskan av demografiska skäl. Den som vill ha framförhållning i språkfrågan ska naturligtvis förespråka mångspråkighet. Därför är EU:s rekommendation att medborgarna förutom det egna modersmålet också ska lära sig två främmande språk framsynt. Vetenskapliga undersökningar, som genomförts i EU:s regi, visar att små- och medelstora företag, som tillämpar en mångspråkighetsstrategi, lyckas bättre i affärer än företag som enbart satsar på det egna modersmålet och engelska. De dåliga kunskaperna i främmande språk i USA och Storbritannien ses som ett stort problem av respektive lands regering.


Juntunen frågar om det verkligen är nödvändigt att tala svenska, om du går in i en affär? Nej, inte om expediten är flerspråkig. I Tensta hör jag ofta arabiska och turkiska i affärerna. I princip alla svenskar talar bättre svenska än engelska; jag är också helt säker på att de flesta invandrare – undantaget de som engelska som modersmål – förstår svenska bättre än engelska. Juntunen har en övertro på svenskars och invandrares kunskaper i engelska. Det var inte förrän den nioåriga grundskolans genomförande på 1960-talet som eleverna hade möjlighet att lära sig engelska i fyra – fem år. Man behöver bara åka till Sydeuropa, så avtar kunskaperna i engelska drastiskt. I Spanien kan bara 25 procent av befolkningen konversera på engelska.


Juntunen tycks vilja göra engelska till ett gemensamt språk i Sverige, med början i Skärholmen. Hans ståndpunkter är riktade mot den språklag som antogs av en enhällig riksdag 2009. I denna stipuleras:


”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.
5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.”


Om Juntunen vill träna på sin engelska, bör han i så fall regelbundet besöka ett engelskspråkigt land på sina semestrar eller gå en intensivkurs. Ett samtal på engelska i en affär i Skärholmen kan knappast bli särskilt utvecklande.

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 11 maj 2015 19:11

Nyss hemkommen från några dagar i ett land där engelskan bland majoritetsbefolkningen är så gott som okänd, möts jag i en av Stockholmsområdets lokaltidningar av denna artikel.


Inlägget är så urbota dumt, att jag faktiskt inte kan komma på något vettigt att kommentera den med. Undrar om hans svenska är lika undermålig som hans engelska.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Av Nätverket Språkförsvaret - 11 maj 2015 14:35

I en artikel i Aftonbladet rapporterar Kalle Holmqvist om att de flesta doktorsavhandlingar, som publiceras i Sverige, kan läsas gratis på Digitalt vetenskapligt arkiv. Nu har Uppsala universitetsbibliotek även börjat digitalisera och lägga upp tusentaltals vetenskapliga texter från 1600-talet och framåt i detta arkiv.


Detta är naturligtvis en god nyhet. Vi kan heller inte undanhålla läsarna Kalle Holmqvists slutkläm:


”De svenskspråkiga gamla texterna går att förstå med lite hjälp av Svenska akademiens historiska orddatabas. Men tyvärr är många av avhandlingarna på latin. Det är begripligt att 1600-talets vetenskapsmän ville bli lästa utomlands. Men de borde ha publicerat sina forskningsresultat på svenska också så att vi efterkommande kunde läsa dem.


I dag skrivs, enligt Språktidningen, nästan nio av tio avhandlingar från svenska universitet på engelska. Det är inte särskilt långsiktigt tänkt. Vad som räknas som modernt världsspråk skiftar. Ibland snabbt. Andelen tyskspråkiga vetenskapstexter minskade drastiskt efter 1943, då Tyskland plötsligt slutade vara den coolaste supermakten. Vem vet hur många som förstår engelska om 200 år?”


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 maj 2015 17:09

Språkförsvaret gav hösten 2014 ut antologin "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" (ISBN 978-91-637-6648-0). Boken är inbunden och på 242 sidor. Den finns att beställa hos nätbokhandlare som AdLibris och Bokus,  Bibliotekstjänst (för bibliotek),  Bokrondellen (för återförsäljare) eller via enskilda välsorterade bokhandlare.


Boken har getts ut med stöd av Kungl. Patriotiska Sällskapet, Letterstedtska föreningens huvudstyrelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.


Det finns en utförlig citatsamling utlagd på nätet. I denna sektion kommer recensioner och omnämnanden att fortlöpande att läggas ut.

*****


Nella Bergström: Stockholms stad får pris de inte borde vilja ha  – Gård & Torp 10/12 2014 (omnämnande)

Svenskans vårdare och förstörare utsedda – Tidskriften Alba 11/12 2014 (omnämnande)

Henrik Othman: Många perspektiv på svenskan - Österbottens Tidning 13/12 2014

Johan Kvarnström: Glädje och oro då 20 röster talar om svenska och intervju med Leif Höckerstedt – Västra Nyland 18/12 2014

Språkförsvaret rosade, risade – och släppte ny bok – TNC-aktuellt nr 3/2014 (omnämnande)

Bo Bjelvestam: Språk och identitet  – Tidningen Kulturen 31/12 2014

Lars Ragnar Forssberg: Att ha ordet i sin makt – Hela Hälsingland 13/1 2015

Bror Kajsajuntti: Svenskan ett språk som är guld värd – bloggen "tigern" 16/1 2015

Bengt Enqvist: Svenskans rötter och relationer – Miljömagasinet nr 3 16/1 2015

Staffan Bergsten: Tjugo lärda som älskar vårt språk - Vestmanlands Läns Tidning 29/1 2015 och i Norrtelje Tidning 11/2 2015

Maria Tullgren Pearman: Recension av "Guld i strupen?" - BTJ-häfte nr 1/2015

Bertel Nygård: Informativt och underhållande om svenskan – Vasabladet 1/3 2015

Henrik Munck: Svensk guld i mund – Sprog & Samfund mars 2015

Bror Kajsajuntti: Recension: Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket – FIB-Kulturfront nr 3/2015

Jürgen Honig: Das Schwedische und ich - Sprachnachrichten mars 2015

Katarina Lindve: Bokrecension – starka känslor kring språk - Fataburen nr 1/2015

Anders Svensson: Kärleksförklaring till svenskan - Språktidningen nr 3/2015

Eyleen Kotyra: Hilfe gegen "pamppladder" - Deutsche Sprachwelt våren 2015

Thomas Rosenberg: Leve språkbruket – Läraren 16/4 2015

Stefan Estby: Recension av "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" - Svenskläraren nr 2/2015


Vi räknar med ytterligare några recensioner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 maj 2015 12:02

Under 2015 skickar vi vår andra antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring” (värde 207 kr) gratis till alla nytillkomna medlemmar.


Språkförsvaret är ett ideellt nätverk, som är partipolitiskt obundet. Nätverkets språkpolitiska inriktning framgår av programförklaringen och stadgarna. Andra viktiga dokument är ”Vanliga frågor”, "Utkast till språklag för Sverige", "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan" och "Försvara den nordiska språkgemenskapen - stärk grannspråksundervisningen!". Enskilda medlemmar har dessutom skrivit mängder av artiklar, insändare och brev.

 

Språkförsvarets verksamhet finansieras endast genom frivilliga bidrag. Vår verksamhet är dock inte gratis: Webbplatsen kostar pengar, speciellt om vi vill göra den ännu mera attraktiv, liksom planerade utåtriktade aktiviteter som seminarier, annonser och så vidare.


Om du vill bli medlem i Språkförsvaret, läs förslagsvis igenom programförklaringen liksom stadgarna och sätt in 200 kronor - 100 kr för studerande, arbetslösa och pensionärer - på PlusGiro 421118-1, Språkförsvaret. Om du gör en inbetalning från utlandet används IBAN-nummer SE35 9500 0099 6034 0421 1181 och BIC-kod NDEASESS.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I danska Politiken berättar Lotte Thorsen om älvdalskan med anledning av en konferens  om älvdalskan, som pågår torsdag den 7/5 och fredag den 8/5 i Köpenhamn. Lotte Thorsen skriver:


”I 2002 rejste sprogforsker og lektor i svensk Yair Sapir til Älvdalen i de midtsvenske skove for at få ro til at skrive sin ph.d om moderne islandsk orddannelse. Og opdagede noget, der næsten var mere interessant. Nemlig sproget elvdalsk, som han trods sine stærke kundskaber i både islandsk, dansk og svensk ikke forstod et ord af og aldrig før havde hørt om.”


Älvdalskan skiljer sig lika mycket från rikssvenskan som isländskan.


”Elvdalsk har nemlig beholdt sproglige træk, som ikke engang var bevaret i vikingetidens oldnordisk. Og som for længst var forsvundet ud af oldnordisk, da de islandske sagaer blev skrevet ned i 1200-tallet.”


Älvdalskan har bevarat språkdrag, som inte ens finns kvar i isländskan längre.


”Før sprogforskerne blev opmærksomme på elvdalsk, var det kun en afhandling om islandsk fra 1200-tallet, der beskrev et oldnordisk sprogligt træk, som minder om de nasale vokaler, man har på fransk, hvor ’vin’ kommer til at lyde som ’vang’.


’Men det troede sprogforskningen ikke på. Indtil man kom til Elvdalen og hørte nasale vokaler i hver eneste sætning. Nu må vi konkludere, at de har været almindelige i hele det nordiske sprogområde. Det ville vi ikke have vidst, hvis ikke vi havde haft elvdalsk’, siger Yair Sapir.”


En rikssvensk förstår Lotte Thorsens danska text betydligt bättre än älvdalska. Det finns ett ljudklipp i anslutning till hennes artikel, som man kan lyssna till. Den här sångtexten på älvdalska kanske man kan gissa vad den handlar om:

Upi gron såt aikuonn

tainkt sig skålå kweglur

wart iwari krippum,

då wart an så brå´tt umm.

Upped an daiti ien ruot

gard sig ill i ienum fuot

og i rumpun, langg og lodin.


För övrigt heter älg brinde på älvdalska i motsats till de övriga nordiska språken (elk på engelska och Elch på tyska, eventuellt inlånade från de nordiska språken).


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 7 maj 2015 16:42

Språktidningen skriver:


”Årets Språkforum var både utsålt och uppskattat. För dig som inte kunde vara på plats på Citykonferensen i Stockholm den 27 mars eller för dig som vill uppleva dagen på nytt filmade vi föredragen. Vi beklagar att ljudkvaliteten inte är på topp.”


Gå vidare hit!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se