Alla inlägg under maj 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 maj 2015 14:11

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Nu kan du se institutets Erik Magnusson Petzells föreläsning från Grammatikfestivalen på UR Play.
Grammatikfestivalen arrangeras årligen av Göteborgs universitet. Temat för årets festival var grammatiken och språkhistorien.


Erik Magnusson Petzell, akademiforskare vid dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, berättade om hur vårt språk och vår grammatik radikalt har förändrats under årens gång. Han pratade även om hur språkhistorien kan berika den grammatiska forskningen.


Se föreläsningen UR Play: Grammatik i radikal förändring


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

hemsidan skriver uppfödarna:


”När grisar bökar får de jord på trynet. Det är därför vi heter just så.


Vi är 24 KRAV-ekologiska grisuppfödare som vill erbjuda Sveriges godaste griskött från djur som fått leva riktiga grisliv med utomhusbete och gyttjebad. Du är välkommen att besöka våra gårdar antingen här på nätet eller i verkligheten.”


Språkförsvarets nätdagbok tar naturligtvis inte ställning till frågan om animalisk kontra vegetarisk föda, griskött kontra annat kött och så vidare, men det kunde ju ha blivit ett svengelskt namn, eller hur?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Till Svtnyheter@svt.se
 
maj 20 vid 10.32 PM

Varför använder ni dålig svengelska när ni skriver om flyg? I kvällens Svt-Nyheter skriver ni att SAS ställer in "flighter", när det finns ett  etablerat svenskt ord "flyg". Det är lika dumt som att använda "gater" när det gäller "utgångar".

Det visar på bristande kompetens hos personen som skrivit inlägget.

Vänliga hälsningar
Anders Bodén

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 maj 2015 11:40



 

På sin blogg "Spindelögat" publicerar Maria Hellqvist en del egensinniga och illustrerade ordförklaringar. Vi väljer den om snorkråkan:


"Snorkråkan har fått sitt namn av sitt artspecifika försvarsbeteende. När fågeln känner sig hotad lutar den huvudet bakåt och avfyrar två grågula slemprojektiler från öppningarna under näbben. Slemmet kan framkalla förkylningsliknande symptom hos människor och djur med nysningar och hosta som följd."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 maj 2015 20:55

Språkvetaren Guus Kroonen har också tagit upp älvdalskan i en artikel  i Quartz. I samband med en internationell konferens om älvdalskan i Köpenhamn den 7 – 8 maj tog flera danska medier upp älvdalskan, bl.a Politiken  och  Videnskab.dk.


Guus Kroonen skriver apropå en unik aspekt vid älvdalskan:


”Älvdalskan har exempelvis bevarat nasala vokaler som försvunnit annorstädes. Nasala vokaler är välkända från franskan som i un bon vin blanc (”ett gott vitt vin”), men inte från de moderna nordiska språken. I fornnordiskan kan nasala vokaler bara hittas i ett enda manuskript från det tolfte århundrades Island, men lingvister tänkte aldrig mycket på det – tills det upptäcktes att moderna dagars älvdalska hade nasala vokaler i exakt samma ord.”


“Elfdalian has, for instance, preserved nasal vowels that disappeared elsewhere. Nasal vowels are well-known from French, as in un bon vin blanc (“a good white wine”), but not from the modern Nordic languages. In Old Norse, nasal vowels are only found in a single manuscript from 12th-century Iceland, but linguists never thought much of it—until it was discovered that modern day Elfdalian has nasal vowels in the exact same words.”


Älvdalska är alltså unikt såtillvida att språket har bevarat fonologiska drag som t.o.m försvunnit i isländskan.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 18 maj 2015 13:59


Det visade sig att det var omöjligt att lägga in hela listan i form av ett enda inlägg i denna blogg. Listan börjar alltså i föregående inlägg.

 

T

U

V

W

X

Y

Z

Å

Ä

Ö

 

Externa länkar

  • TV4.se Filmtitlarna som Gud glömde

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Jag hittade denna lista av en slump på bloggen Blog à la Mr Chapel. Den är visserligen från den 20 april 2010.  I ett läge då allt fler engelskspråkiga filmer behåller sina filmtitlar och t.o.m franska, tyska och danska filmer får engelskspråkiga titlar i Sverige, så tjänar listan som en påminnelse om att det faktiskt går att översätta engelska filmtitlar till svenska. Dessutom är det bra om denna lista finns på två ställen på nätet. Därmed inte sagt att alla översättningar varit lyckade, men det kan bara diskuteras från fall till fall. Principen måste vara att engelska filmtitlar – utom rena egennamn – liksom franska, tyska och danska filmtitlar (för att inte tala om alla andra språk) ska översättas till svenska.


Observatör


Lennart Guldbrandsson skriver i ingressen:

Jag kämpade både länge, och, tycker jag, väl, för att en sida på Wikipedia om dåligt eller konstigt översatta filmtitlar skulle få vara kvar. Till slut blev den dock raderad. Det var ett och ett halvt år sedan. Men jag kommer rätt ofta på mig att sakna den listan. Det är ganska praktiskt att ha en översättningsnyckel utan att behöva gå in på alla olika filmer. Här finns därför den sista versionen av artikeln ”Lista över filmer och böcker vars svenska titlar inte är direktöversatta från originalspråket” (jag vet att namnet är klumpigt, men det var inte jag som valde rubriken – jag tror att namnet var medvetet dåligt för att den skulle bli raderad enklare, men det är en konspirationsteori som möjligen är lika ointressant som den är överspelad). För den som vill finns artikeln bevarad på Wikipedia, här [Kommentar: Man behöver dock vara administratör för att kunna se den.]. Annars kan man lika gärna läsa den här nedanför:

ARTIKELN BÖRJAR HÄR:

Detta är en lista över filmer, TV-serier och böcker vars svenska titlar inte är direktöversatta från originalspråket, sorterade efter originaltitel.

Vissa filmtitlar och boktitlar har av olika skäl fått en titel som inte är en direktöversättning av originaltiteln. Ibland får en film med engelsk titel en ny engelsk titel för den svenska marknaden, till exempel blev filmen The Bodyguard bara Bodyguard.

Att filmer och böcker med engelska titlar får nya engelska titlar förekommer även i Storbritannien och USA, till exempel Harry Potter and the Philosopher’s Stone som i USA heter Harry Potter and the Sorcerer’s Stone, och Teenage Mutant Ninja Turtles blev i Storbritannien av censurskäl Teenage Mutant Hero Turtles.

 

Sorteringsregler

The och De i en filmtitel placeras efter huvudtiteln när filmtitlarna sorteras, då detta förbättrar läsbarheten.

Exempelvis Day After Tomorrow, The och 12 Apornas Armé, De.

Siffror

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

I en debattartikel i senaste numret av Grönköpings veckoblad skriver herr Hilbert Florin apropå Sveriges förhållande till USA. Han förordar att Sverige ansöker om inträde i USAmerikas Förenta stater som en genväg till NATO-medlemskap. Denna fråga måste lämnas därhän i fortsättningen, eftersom Språkförsvaret endast är ett språkpolitiskt nätverk.


Florin diskuterar också de språkliga och kulturella problem en sådan anslutning kan medföra:


”Till såväl klädedräkt & matvanor som musik- & filmval är vi ju redan amerikaner, och det amerikanska tungomålet är snart allenarådande inom näringslivet, reklamen, nöjesbranschen och vetenskapen, för att inte tala om vardagslivets Google, Fejsbok och dataspel.


Vissa problem finns givetvis, såsom vad skall vi göra med Kungahuset och Svenska Akademien, men det kan inte var omöjligt att lösa. Ex. vis kan H. Majt. få bli en av våra senatorer i Washington, om han nu inte vill bli guvernör.”


Nu kan man bara hoppas att någon annan grönköpingsbo griper till pennan och går i svaromål. Det vore synd om herr Hilbert Florin finge sista ordet.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se