Alla inlägg den 27 maj 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2015 17:28

Enligt Sveriges Radio den 21 maj planerar gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever. Hadzialic vill att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt den ena artikeln.


Detta förslag är riktat mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Om nyanlända invandrarelever befrias från kravet att lära sig svenska, betyder det i praktiken att svenska inte längre är samhällets gemensamma språk. Förslaget sänder inte bara signalen att svenska är oviktigt i undervisningen utan överhuvudtaget i det svenska samhället. Enligt Hadzialic kan dessa elever lära sig svenska vid sidan om övriga studier.


Enligt en annan intervju vet Hadzialic inte ens hur många som skulle vara aktuella för denna dispens, trots att förslaget påstås rikta sig till dem som kommit till Sverige sent under sin skolgång.


Det finns självfallet invandrarelever som är ”bra på engelska”, speciellt de som har engelska som modersmål och har invandrat från USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Sydafrika Australien och Nya Zeeland, men invandringen från dessa länder är minimal. Om man ser till dem som enligt alla internationella undersökningar är näst bäst på engelska, kommer dessa från Norden, Nederländerna och Tyskland, d.v.s de talar språk som är närbesläktade med engelskan. Även invandringen från dessa områden är mycket begränsad och de flesta nordbor förstår svenska eller har redan lärt sig en del (som finskspråkiga elever i Finland). De elever som kommer från övriga delar i världen har i regel sämre kunskaper i engelska, eller inga alls, än den föregående kategorin.  Vilka ska egentligen undervisa dessa invandrarelever? Lärare med svenska som modersmål som undervisar på engelska? Eller direktimporterade engelskspråkiga lärare? Dessutom är det en fråga om klasstorlekar; om klasstorlekarna blir små, kommer denna gräddfil att bli mycket kostnadskrävande. De som inte studerat svenska på gymnasiet kommer naturligtvis också bara att kunna delta i engelskspråkig undervisning på högskolan. Fortfarande bedrivs en mycket stor del av undervisningen på svenska inom högskolan, särskilt i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen; vissa ämnen är t.o.m direkt olämpliga för undervisning på annat språk än svenska som svensk historia, svensk litteratur och svensk geografi, flora och fauna.


Det bästa sättet att integrera dessa elever är genom svenska språket, samhällets gemensamma kitt, dels genom undervisning och dels genom att de snabbt kan kommunicera på svenska med sina klasskamrater och ute i samhället. Det går lättare att lära sig svenska än engelska i Sverige, framför allt genom att möjligheten att använda det förra språket i vardagen är så enastående stor.


Aida Hadzialics förslag bör förpassas till papperskorgen så fort som möjligt!


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2015 17:05

Siv Strömquist, mångårig medarbetare i Svenska Dagbladets språkspalt, har skrivit en recension av "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" i nättidningen Nyfiken Grå. Hon skriver bland annat:


"Här möter vi författare, språkvetare, översättare och redaktörer. För att nämna några kategorier. Och alla har de ett gemensamt: de står i en stark och innerlig relation till svenska språket. Oavsett modersmål. För här skriver inte bara svenskar om svenska språket. Här finns texter av personer med rötter i Danmark, Norge, Skottland, Finland, Tyskland. Ja, till och med Australien …"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se