Alla inlägg den 27 maj 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2015 17:28

Enligt Sveriges Radio den 21 maj planerar gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever. Hadzialic vill att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt den ena artikeln.


Detta förslag är riktat mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Om nyanlända invandrarelever befrias från kravet att lära sig svenska, betyder det i praktiken att svenska inte längre är samhällets gemensamma språk. Förslaget sänder inte bara signalen att svenska är oviktigt i undervisningen utan överhuvudtaget i det svenska samhället. Enligt Hadzialic kan dessa elever lära sig svenska vid sidan om övriga studier.


Enligt en annan intervju vet Hadzialic inte ens hur många som skulle vara aktuella för denna dispens, trots att förslaget påstås rikta sig till dem som kommit till Sverige sent under sin skolgång.


Det finns självfallet invandrarelever som är ”bra på engelska”, speciellt de som har engelska som modersmål och har invandrat från USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Sydafrika Australien och Nya Zeeland, men invandringen från dessa länder är minimal. Om man ser till dem som enligt alla internationella undersökningar är näst bäst på engelska, kommer dessa från Norden, Nederländerna och Tyskland, d.v.s de talar språk som är närbesläktade med engelskan. Även invandringen från dessa områden är mycket begränsad och de flesta nordbor förstår svenska eller har redan lärt sig en del (som finskspråkiga elever i Finland). De elever som kommer från övriga delar i världen har i regel sämre kunskaper i engelska, eller inga alls, än den föregående kategorin.  Vilka ska egentligen undervisa dessa invandrarelever? Lärare med svenska som modersmål som undervisar på engelska? Eller direktimporterade engelskspråkiga lärare? Dessutom är det en fråga om klasstorlekar; om klasstorlekarna blir små, kommer denna gräddfil att bli mycket kostnadskrävande. De som inte studerat svenska på gymnasiet kommer naturligtvis också bara att kunna delta i engelskspråkig undervisning på högskolan. Fortfarande bedrivs en mycket stor del av undervisningen på svenska inom högskolan, särskilt i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen; vissa ämnen är t.o.m direkt olämpliga för undervisning på annat språk än svenska som svensk historia, svensk litteratur och svensk geografi, flora och fauna.


Det bästa sättet att integrera dessa elever är genom svenska språket, samhällets gemensamma kitt, dels genom undervisning och dels genom att de snabbt kan kommunicera på svenska med sina klasskamrater och ute i samhället. Det går lättare att lära sig svenska än engelska i Sverige, framför allt genom att möjligheten att använda det förra språket i vardagen är så enastående stor.


Aida Hadzialics förslag bör förpassas till papperskorgen så fort som möjligt!


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2015 17:05

Siv Strömquist, mångårig medarbetare i Svenska Dagbladets språkspalt, har skrivit en recension av "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" i nättidningen Nyfiken Grå. Hon skriver bland annat:


"Här möter vi författare, språkvetare, översättare och redaktörer. För att nämna några kategorier. Och alla har de ett gemensamt: de står i en stark och innerlig relation till svenska språket. Oavsett modersmål. För här skriver inte bara svenskar om svenska språket. Här finns texter av personer med rötter i Danmark, Norge, Skottland, Finland, Tyskland. Ja, till och med Australien …"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se