Alla inlägg den 4 maj 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 maj 2015 10:16

Guld i strupen - rötter och relationer till svenska språket

en antologi från Språkförsvaret

red. Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson


Språkförsvarets böcker har sin självklara plats i varje svensklärares bokhylla. Ja, alla språkintresserade borde läsa och begrunda. Språkförsvaret är inga språkpoliser som jagar särskrivningar och eller börjar leta efter luktsaltet när medborgare inte kan skilja mellan adverben var och vart. I förordet tar författarna avstånd ifrån epitetet "bittra, vita män", som de inte vill kännas vid och förklarar att de här försökt sätta ihop en mindre kritisk och mera positiv antologi än de tidigare som mera handlat om det engelska inflytandet på vårt språk. Här handlar det mera om att påvisa svenskans rikedom och möjligheter.


Som en påminnelse kan nämnas att de tidigare titlarna är "Såld på engelska? om språkval reklam och marknadsföring" och "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva". De långa titlarna ger en vink om vad Språkförsvaret sysslar med och vad böckerna innehåller.


"Guld i strupen?" innehåller tjugo texter. Enligt förordet kunde boken blivit betydligt tjockare eftersom intresset för att formulera synpunkter rörande vårt språk är stort. Men de utvalda texterna och författarna ser inte ut att lämna något övrigt att önska. Läsaren får göra bekantskap med språkprofessorer och författare, översättare och journalister - för att nämna något som visar på bredden och de olika infallsvinklarna.


Första kapitlet heter "Kärlek till språket". Det är skrivet av Lars-Gunnar Andersson, språkprofessor i Göteborg och mångårig medarbetare i P1 i programmet Språket. Han beskriver språkets utveckling och bemöter varsamt upprörda lyssnarbrev som förekommit i programmet.


Det finns gott om människor som blir indignerade av andra människors språkbehandling och det är ingen ny företeelse. Redan Johan III, Gustav Vasas son, var en så kallad språkpurist som på 1500-talet försökte rensa språket från påverkan utifrån. Han lär inte ha lyckats särskilt väl. Detsamma gäller Olof von Dalin som gjorde ett nytt försök tvåhundra år därefter.


Språkförsvaret lyckades få Riksdagen att ändra till sina engelska e-postadresser till svenska. Ett steg för att stävja en tveksam utveckling. Att lansera Stockholm som "The Capital of Scandinavia" fick däremot passera eftersom Marknadsetiska rådet ansåg att uttrycket inte kunde tas på allvar.


Alla texter är intressanta på olika sätt och flera av dem ger oväntade och glädjande impulser. Eller vad sägs om rubriken "En danskers kaerlighed til Sverige og det svenske sprog"? Det är Annnemarie Krarup, muntlig historieberättare som levererar sin kärleksförklaring på klingande danska. Hon arbetar - bland annat - med att med det muntliga berättandet hjälpa barn att knäcka koden till grannspråken.


Författarna Bengt Berg och Björn Ranelid finns med och kommer förstås med vältaliga och tänkvärda utläggningar. Bengt Berg har försökt höja bildningsnivån och språkmedvetandet i riksdagen. Inte utan visst motstånd. Medan Björn Ranelid gör ett inlägg med sitt eget blomstrande språk. Ett citat får avsluta denna text efter en uppmaning från undertecknad att läsa boken långsamt och koncentrerat. "Språket är alltid och överallt av kött och blod och det kan ingen maskin i världen ersätta. Jag är obotligt förundrad över dessa ord som nu ligger inför din blick och miljarder andra som väntar på att bli lästa och hörda av mig."


Stefan Estby


(Recensionen är tidigare publicerad i Svenskläraren nr 2/2015 - här med recensentens tillstånd)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se