Alla inlägg under maj 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 maj 2015 21:27

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Samiska barn och ungdomar är stolta över sina språkkunskaper visar en ny undersökning som genomförts av Samiskt språkcentrum och Umeå universitet.


Nordsamisktalande barn och ungdomar använder det svenska språket mer än det samiska. Samtidigt är de stolta över sina språkkunskaper och söker alternativa vägar för att använda samiska språk, till exempel i sociala medier. Det visar en enkätundersökning om samiska barns och ungdomars språkbruk och attityder till samiska, som nyligen presenterades för Sametingets språknämnd.


Undersökningen är en del i en förstudie om en kartläggning av de samiska språkens situation som har genomförts av Samiskt språkcentrum och Umeå universitet i dialog med Institutet för språk och folkminnen.


Kartläggning nödvändigt

 

Enligt Josefina Skerk, ordförande i Sametingets språknämnd, är en ordentlig kartläggning viktig för framtidens språkpolitiska arbete eftersom det i dag saknas kunskap om användningen och utvecklingen av de samiska språken.


I förstudien presenteras förslag på hur en kartläggning kan genomföras. Bland annat kan man titta på hur individer i dag använder samiska i sin vardag, vilka attityder man har till språken och hur man ser på språkens utveckling.  


Jennie Spetz, utredare vid Institutet för språk och folkminnen, säger att förstudien är ett viktigt första steg och att det nu är viktigt att Sametinget får ett nytt uppdrag från regeringen och medel för att kunna fortsätta arbetet.


”Det här är komplexa projekt som kan bidra till viktiga erfarenheter som även kan bli värdefulla för de andra nationella minoriteterna”, säger hon.

 

Bakgrund

 

Regeringen beviljade hösten 2014 Samiskt språkcentrum medel att genomföra en förstudie som undersöker möjligheterna att finna mätmetoder som kan användas i en kartläggning av de samiska språkens utveckling. I uppdraget ingick även att genomföra en mindre undersökning med fokus på samiska barns och ungdomars språkanvändning.


Läs


Sametinget: Förstudie om kartläggning av de samiska språken i Sverige


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Den norska skådespelerskan Petronella Barker uppträder också på Stadsteatern i Stockholm. Hon intervjuas i Jobb i Norden och utfrågas om hur hon ser på sin språkliga anpassning:


På teateret snakker du svensk. Hvordan har det vært å lære seg det?


– Ettersom jeg er oppvokst i Fredrikstad, har svensk aldri vært fremmed for meg. Vi var ofte over grensen og så mye på svensk TV. På teateret har jeg en språk-coach som hjelper meg. Men jeg synes det blir litt passé hvis man skal være en språkfascist på uttalen, så lenge man forstår og blir forstått. Jeg har aldri har fått negative tilbakemeldinger på at svensken min har en norsk aksent. På teateret er det flere finlandssvenske skuespillere, og de har jo også annerledes dialekt enn en innfødt fra Stockholm…


Hvordan synes du det står til med språkforståelsen?

 

– Da jeg spilte Peer Gynt og snakket norsk i 1995, merket jeg at folk ikke forsto alt jeg sa. Etter det begynte jeg å snakke svensk, jeg orket ikke se at de ikke forsto. Men de forstår nok bedre norsk nå, selv om noen fremdeles ikke vil forstå. Norsk og svensk er jo i prinsippet bare ulike dialekter av samme språk. I tillegg har nok Skavlan gjort en del for at språkforståelsen er blitt bedre.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2015 17:28

Enligt Sveriges Radio den 21 maj planerar gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever. Hadzialic vill att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt den ena artikeln.


Detta förslag är riktat mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Om nyanlända invandrarelever befrias från kravet att lära sig svenska, betyder det i praktiken att svenska inte längre är samhällets gemensamma språk. Förslaget sänder inte bara signalen att svenska är oviktigt i undervisningen utan överhuvudtaget i det svenska samhället. Enligt Hadzialic kan dessa elever lära sig svenska vid sidan om övriga studier.


Enligt en annan intervju vet Hadzialic inte ens hur många som skulle vara aktuella för denna dispens, trots att förslaget påstås rikta sig till dem som kommit till Sverige sent under sin skolgång.


Det finns självfallet invandrarelever som är ”bra på engelska”, speciellt de som har engelska som modersmål och har invandrat från USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Sydafrika Australien och Nya Zeeland, men invandringen från dessa länder är minimal. Om man ser till dem som enligt alla internationella undersökningar är näst bäst på engelska, kommer dessa från Norden, Nederländerna och Tyskland, d.v.s de talar språk som är närbesläktade med engelskan. Även invandringen från dessa områden är mycket begränsad och de flesta nordbor förstår svenska eller har redan lärt sig en del (som finskspråkiga elever i Finland). De elever som kommer från övriga delar i världen har i regel sämre kunskaper i engelska, eller inga alls, än den föregående kategorin.  Vilka ska egentligen undervisa dessa invandrarelever? Lärare med svenska som modersmål som undervisar på engelska? Eller direktimporterade engelskspråkiga lärare? Dessutom är det en fråga om klasstorlekar; om klasstorlekarna blir små, kommer denna gräddfil att bli mycket kostnadskrävande. De som inte studerat svenska på gymnasiet kommer naturligtvis också bara att kunna delta i engelskspråkig undervisning på högskolan. Fortfarande bedrivs en mycket stor del av undervisningen på svenska inom högskolan, särskilt i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen; vissa ämnen är t.o.m direkt olämpliga för undervisning på annat språk än svenska som svensk historia, svensk litteratur och svensk geografi, flora och fauna.


Det bästa sättet att integrera dessa elever är genom svenska språket, samhällets gemensamma kitt, dels genom undervisning och dels genom att de snabbt kan kommunicera på svenska med sina klasskamrater och ute i samhället. Det går lättare att lära sig svenska än engelska i Sverige, framför allt genom att möjligheten att använda det förra språket i vardagen är så enastående stor.


Aida Hadzialics förslag bör förpassas till papperskorgen så fort som möjligt!


Språkförsvarets styrelse

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2015 17:05

Siv Strömquist, mångårig medarbetare i Svenska Dagbladets språkspalt, har skrivit en recension av "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" i nättidningen Nyfiken Grå. Hon skriver bland annat:


"Här möter vi författare, språkvetare, översättare och redaktörer. För att nämna några kategorier. Och alla har de ett gemensamt: de står i en stark och innerlig relation till svenska språket. Oavsett modersmål. För här skriver inte bara svenskar om svenska språket. Här finns texter av personer med rötter i Danmark, Norge, Skottland, Finland, Tyskland. Ja, till och med Australien …"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Det senaste dråpliga exemplet på svenskarnas fantastiska kunskaper i engelska språket kan man beskåda i denna tidningsartikel. Pinsamt är bara förnamnet.


Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 26 maj 2015 19:05

Någon har nominerat Språkförsvaret till denna bloggtävling, som organiseras av bab.la News:


”Now we present to you the list of the Top 100 Language Professional Blogs 2015 (sorted alphabetically) that qualified for the voting phase. Search for your favourite professional blog and click the "Vote" button next to it! Once you voted for a blog, you will see a status message that your vote has been counted. You can only vote once for each blog. Enjoy exploring and reading our selection of blogs!

Vote for your favorite Language Professional Blog!”


Vem som har nominerat Språkförsvaret vet vi inte. Vi kommer inte att kampanja för vår nätdagbok, men har naturligtvis ingenting emot att man röstar på Språkförsvaret.


Observatör


P.S Frågan är inte så viktig att vi måste översätta den engelska texten.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Enligt Sveriges Radio den 21 maj planerar gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic att ”öppna upp” för gymnasieutbildning på engelska för nyanlända invandrarelever. Hadzialic vill att ”de som är bra på engelska ska få dispens så att de slipper kravet på svenska” enligt den ena artikeln.


Detta förslag är riktat mot språklagens femte paragraf, som uttryckligen stadgar att ”som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.” Om nyanlända invandrarelever befrias från kravet att lära sig svenska, betyder det i praktiken att svenska inte längre är samhällets gemensamma språk. Förslaget sänder inte bara signalen att svenska är oviktigt i undervisningen utan överhuvudtaget i det svenska samhället. Enligt Hadzialic kan dessa elever lära sig svenska vid sidan om övriga studier.


Enligt en annan intervju vet Hadzialic inte ens hur många som skulle vara aktuella för denna dispens, trots att förslaget påstås rikta sig till dem som kommit till Sverige sent under sin skolgång.


Det finns självfallet invandrarelever som är ”bra på engelska”, speciellt de som har engelska som modersmål och har invandrat från USA, Kanada, Storbritannien, Irland, Sydafrika Australien och Nya Zeeland, men invandringen från dessa länder är minimal. Om man ser till de som enligt alla internationella undersökningar är näst bäst på engelska, kommer dessa från Norden, Nederländerna och Tyskland, d.v.s de talar språk som är närbesläktade med engelskan. Även invandringen från dessa områden är mycket begränsad och de flesta nordbor förstår svenska eller har redan lärt sig en del (som finskspråkiga elever i Finland). De elever som kommer från övriga delar i världen har i regel sämre kunskaper i engelska, eller inga alls, än den föregående kategorin.  Vilka ska egentligen undervisa dessa invandrarelever? Lärare med svenska som modersmål som undervisar på engelska? Eller direktimporterade engelskspråkiga lärare? Dessutom är det en fråga om klasstorlekar; om klasstorlekarna blir små, kommer denna gräddfil att bli mycket kostnadskrävande.


Det bästa sättet att integrera dessa elever är genom svenska språket, samhällets gemensamma kitt, dels genom undervisning och dels genom att de snabbt kan kommunicera på svenska med sina klasskamrater och ute i samhället. Det går lättare att lära sig svenska än engelska i Sverige.


Aida Hadzialic bör förpassa sitt förslag till papperskorgen så fort som möjligt!


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 maj 2015 11:22

I lördags skrev Jenny Damberg i Svenska Dagbladets Magasinet om ivern att stöpa om platser i marknadsföringssyfte:


" 'Lliljeholmen - det nya Manhattan', löd rubriken i lokaltidningen för några veckor sedan. Det är ett hisnande anspråksfullt påstående, men av en typ man kommit att vänja sig vid. Så länge jag har varit vi medvetande har Stockholm inte velat något hellre än att vara New York. Hornstull har i BBC-reportage passerat som 'Stockholms Brooklyn' och inte bara Lileholmen utan även Kungsholmen, Norra stationsområdet och Kista har de senaste åren figurerat som 'Stockholms Manhattan' (det ska dock sägas att kvalifikationerna för just det epitetet inskränker sig till att det talas om att bygga skyskrapor). Av de många försöken till amerikanska begreppslån är det väl emellertid bara SoFo so riktigt fått fäste."


PS. Stavningen av LIljeholmen i inledningen återger artikelns stavning, som kanske i sin tur återgår till lokaltidningens, eller så är det bara ett stavfel.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13
14
15
16
17
18 19 20 21 22
23
24
25 26 27 28 29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se