”Interpellation 2014/15:420 Framtiden för Terminologicentrum

av Bengt Eliasson (FP)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

I budgetpropositionen för 2015 föreslogs att anslaget till Terminologicentrum (TNC) från och med den 1 januari 2016 skulle minskas med 4 miljoner kronor, till 273 000 kronor per år. Förslaget fick dessbättre inte något bifall i kammaren.

Konsekvenserna av förslaget hade blivit att TNC från och med år 2016 inte längre kan agera som ett nationellt centrum för terminologi och fackspråk, det vill säga utföra sitt uppdrag ”att verka för en effektiv fackspråklig kommunikation i svenskt näringsliv och samhälle”. Kvar blir då i bästa fall ett språkkonsultföretag, då det statliga bidraget i dag svarar för halva omsättningen.

Det arbete som utförs sedan mitten av 1930-talet i det som i dag är TNC kan verka oglamoröst, men det är av stor vikt. Det handlar bland annat om terminologiutbildningar, metodutveckling och om att upprätthålla Rikstermbanken, med i dagsläget över 100 000 begrepp inom olika fackspråk. TNC ger också stöd till de myndigheter som enligt 12 § språklagen har ett utpekat ansvar för sin egen terminologi. Myndigheter är i dag också TNC:s största uppdragsgivare.

En annan viktig del av TNC:s uppdrag för det allmänna är att sprida kunskap om nyttan med terminologiarbete. Det handlar om en ”språklig infrastruktur” som är avgörande för hur vi människor kommunicerar med och förstår varandra och som är av största betydelse inte minst för många företag. Terminologiarbete kostar, vilken nivå det än bedrivs på. Men avsaknad av väl preciserade begrepp inom olika fackområden kostar mer. Effektiv fackspråklig kommunikation ger färre missförstånd. Områden där nya termer och definitioner utvecklas behöver terminologer för att hantera det svenska språkets reträtt eller så kallade domänförlust mot engelskan.

TNC har i vissa fall sökt och fått extern finansiering utöver statsbidraget. Men terminologiarbete ger inga snabba vinster, och ska inte heller göra det. Det är en långsiktig verksamhet. Och det är ett av skälen till att det ända sedan 1947 givits statligt stöd.

En avveckling av TNC får konsekvenser för metodutveckling och forskning inom terminologiområdet. Sådan verksamhet bedrivs inte, till skillnad från i flera andra länder, vid våra svenska högre lärosäten. De fackspråkliga problemen försvinner inte heller, men ingen kan hantera dem på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Vi splittrar tillgångar och kastar bort en resurs som kan ta väldigt lång tid att bygga upp igen.

Jag vill därför fråga närings- och innovationsministern:

1. Är ministern och regeringen beredda att ompröva sitt tidigare förslag till budgetneddragning på 4 miljoner kronor till TNC från 2016 och således låta riksdagens nuvarande beslut ligga fast?

2. Om inte, hur avser ministern att säkerställa att svenskt fackspråk och nationellt terminologiarbete ska kunna bedrivas efter 2015?”

Vår anmärkning: Interpellationen inlämnades den 19/3 och skall besvaras av näringsminister Mikael Damberg senast den 10/4. Vi återkommer när vi vet svaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...