Af Henrik Munck

Mens Modersmål-Selskabet siden 1980 har behandlet sproglige temaer i årsbøger, har selskabets svenske søsterorganisation Språkförsvaret med års mellemrum udgivet antologier om den svenske sproglov (Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva), sprogvalg og markedsføring (Såld på engelska?) og nu senast rødder och relationer til det svenske sprog (Guld i strupen?). Ikke mindre end 20 forfattare beretter om deres tilgang til sproget som verktøj, modersmål og invandrersprog, en skare kvinder og mænd spredt over alder, erhverv och nationalitet. Annemarie Krarup skriver on danskers kærlighed til Sverige og det svenske sprog, og norske Finn-Erik Vinje har personlige refleksioner over samliv med det svenske sprog fra en lillebrors synspunkt. På lignende måde rummer bogens øvrige bidrag meget personlige oplevelser med sproget, men samtidigt også aktuelle betragtninger over det svenske sprogs tilstand og vilkår. Fx behandles det finlandssvenske samspil i flere bidrag, der peger på problemerne omkring tosprogethed og minoritetsrelationer. Bogens sidste bidrag er skrevet av Birgitta Agazzi med livslang erfaring fra det det svenske Sprognævn og Språkråd og med speciale i nordisk samarbejde. Hon kalder sit indlæg ”Svenskan rikare än du tror” og slutter sin hyldest til modermålene i Norden med ordene: – Du skal værne modersmålet, for ellers er det ingen andre som gør det!

(Publicerad i Sprog & Samfund mars 2015)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det talas om språkvårdare kontra språknoterare, tror jag. I vården värnas det fungerande systemet, kollas att det håller sig på vägen. I noteringen intresserar man sig för dikeskörningarna och låter dessa bli norm. Språkpolis är ett fult ord, men någon hyfs borde vi väl kunna kosta på oss. Nu är det noterarna som har övertaget, med Fredrik Lindström i täten, eller? Därför kan vi inte längre säga att Pol Pot var grym. Wow, skulle ungdomar ropa, var han så häftig!

Ingvar

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det måste nog utfärdas en viss varning för trovärdigheten i denna sammanställning.  "Mansen" finns inte ens företrätt bland de hundra vanligaste efternamnen i Norge. Det måste var fråga om att "Hansen", som är det vanligaste efternamen i Norge enligt norsk namnstatistik från 2013, har felstavats.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Jag har tagit del av en korrespondens mellan en svenskspråkig finländare och faktureringsföretaget Klarna, baserat i Sverige, som bl.a sköter faktureringen åt Adlibris i Sverige och Finland. Av korrespondensen framgår att Klarna inte skickar ut fakturor på svenska till svenskspråkiga kunder i Finland.

Känner inte Klarna till att Finland har två nationalspråk, finska och svenska?  Varför använder inte Klarna en tvåspråkig fakturamall, vilket många företag i Finland gör?

Det handlar inte om att vederbörande inte förstår finska. Det gör de flesta finlandssvenskar. Det är i stället fråga om principen, nämligen att svenskspråkiga kunder föredrar svenskspråkig service. I praktiken bidrar Klarna till att marginalisera svenskan i Finland.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Nyheten meddelades på ”Pratbubblor” den 5 mars. Ingrid Herbert skriver:

”För drygt fem år och runt 900 blogginlägg sedan föddes Pratbubblor. Min föregångare Malin tyckte att vi behövde ett trevligt ställe för språkliga iakttagelser och funderingar. Det är ungefär så Pratbubblor har fungerat till idag. Men under de här åren har Språkkonsulterna bara vuxit och vuxit, och Pratbubblor har börjat känna sig lite vilsen och osäker bredvid våra andra sociala kanaler som kommit fram. Det där Facebook-inlägget, hade inte det passat bättre hos mig? har Pratbubblor frågat sig. Det där du twittrade om nyord, hade inte jag kunnat få fnissa lite åt det? Vi kände därför att Pratbubblor har gjort sitt och får gå i pension. Tack för alla fina år, Pratbubblor!

Men det innebär inte att vi på Språkkonsulterna slutar blogga. Pratbubblor får en efterträdare som nu ligger på vår webbplats.”

Språkförsvaret ser inte andra språksidor eller språkbloggar som konkurrenter utan snarare som komplement. Därför länkar Språkförsvarets webbplats – se ”Senaste uppdateringar” – gärna till andra språksidor.

Sedan Språkförsvarets bildades 2005 har flera andra språkorganisationer lagts ner, exempelvis Nya Tungomålsgillet och Språkvårdssamfundet. Vissa bloggar som Lingvistbloggen och nu alltså ”Pratbubblor” har kraftig reducerat sin verksamhet eller hittat ett nytt forum. Språkrådets webbplats är inte längre vad den har varit. Flera språkbloggar, som har drivits av enskilda, ingen nämnd eller glömd, har gått i graven. Det är naturligtvis särskilt svårt för enskilda att upprätthålla en blogg över en längre period. Det finns alltid ett naturligt avslut med i bilden.

Språkförsvarets blogg, som har funnits på nätet sedan 2006, har publicerat 2970 inlägg, inklusive detta. Eftersom Språkförsvaret är en medlemsorganisation, kan vi säkert hålla på ett bra tag till, speciellt om vårt medlemsantal växer. ”Hundarna ylar, karavanen fortsätter” som det ryska ordstävet lyder.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idrottens språk i tidningar såväl på riksnivå och lokalt blandar in i texterna engelska ord i allt större utsträckning.  Det finns ingen anledning att t.ex för att ta ett av de mera gräsliga exemplen, coach i stället för ledare liksom team i stället för lag eller grupp. Exemplen kan lätt mångfaldigas. Dessa två är bara en i mängden av onödiga och vulgära engelska ord i artiklar och intervjuer samt rapporter.

Journalister tycks inbilla sig att de ger uttryck för bildning och kunskap i dessa svengelska redogörelser, när det bara visar deras oförmåga att hantera det svenska språket. Detta är, får man konstatera, är i sig ett ädelt och rikt språk.

Det är sorgligt att inblandningen av engelskan i reportagen och misshandeln av svenskan genom dessa slappa reportage sprider sig. Språkförsvaret borde påpeka detta till i första hand rikstidningarna och Sveriges Radio och TV. Fortsätter detta missbruk att sprida sig resulterar det i någon slags bedrövlig pidginsvenska.

Lars T 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ibland går det åt rätt håll och man kan bli lite glad.

Läste en annons idag där en klädaffär i Stockholm har döpt om sig från Modedrive (vilket horribelt hybridmonster!) till Känsla och Smak.

Som sagt - man får bli glad för det lilla.

Hillo Nordström 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Fössta Tossdan i Mass firas tack vare en ur dialektsynpunkt sällsynt lämplig kombination av ord innehållande det kontroversiella ljudet "rs".  Läs mer på denna Facebook-sida, som har stark anknytning till Småland.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)