Direktlänk till inlägg 2 mars 2015
DEBATT & ESSÄER
Guld i strupen?
Rötter och relationer till svenska språket
Red: Frank Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson
Språkförsvaret, 2014
Språkgränsfolket är ett ord som Kenneth Myntti lanserar i en antologi från rikssvenska Språkförsvaret. Det är en term för dem som lever med ett ben i båda de finländska nationalspråken och kulturerna, i form av olikspråkiga föräldrar. Myntti själv är en del av språkgränsfolket.
Men vi lever förstås alla i en språklig gränszon, även när vi kan anses kulturellt enspråkiga. Avståndet från Vörå till grannsocknen Ylihärmä är längre än om du som Vöråbo ställer kosan till Närpes eller Karleby. Myntti talar bland annat om en durton på svenskt håll kontra en mollton på finskt håll och tar steget vidare till den politiska nivån. Han landar i en SFP-kritisk analys och talar om den olidliga lätthet och lömska lockelse som den institutionella tvåspråkigheten utgör, en utveckling som bedrar och förgör.
Men är det inte bra att kunna två eller flera språk? Jodå, svarar Kenneth Myntti, på det individuella planet är bra att lära sig hur många språk som helst. På det institutionella planet är situationen en annan.
Mer än så ska jag inte orda om detta. Läs boken ”Guld i strupen” – Rötter och relationer till svenska språket”. Kenneth Mynttis bidrag är tankeväckande och triggar hjärnkontoret till fortsatt utforskning.
Språkförsvarets bok är ett av få exempel på rikssvensk debatt där man inte låtsas som om inte Svenskfinland fanns. De finlandssvenska bidragen är fem av tjugo. Men det är klart, i rikssvenska sammanhang är man sällan konsekvent i detta sammanhang. Se här ett avsnitt i baksidestexten:
”Röster från Danmark, Finland, Norge, Skottland, Tyskland och Åland hörs: Hur var det att upptäcka svenska språket?”
Det är pinsamt sagt av utgivarna. Skulle finlandssvenska och åländska skribenter plötsligt ha upptäckt att de har ett modersmål?
Nå, vi glömmer det. Skribenterna från Danmark, Norge, Skottland och Tyskland kan förstås betraktas som upptäcktsresande i svenskan. Och de skriver inspirerat om sina resor.
”Guld i strupen?” är inte bara en läsvärd bok i allmänhet, den är en spännande, informativ och underhållande antologi. Jag upptäcker inte mitt modersmål, men jag får hjälp att avtäcka språkvanor och språkliga sammanhang.
Jag erinrar mig när jag för länge sedan var inblandad i heta diskussioner om språket i rockmusiken. Engagemanget är inte längre som i ungdomen, och jag ler en smula åt mina debattinlägg, men författaren och musikern Arne Rubensson får mig att tänka till när han berättar om en av de stora i svensk blues, Peps Persson. Han sjöng på engelska, kallade sig Linkin’ Lousiana Peps och spelade in i Chicago. När han kom hem insåg han att han prålat med lånta fjädrar och härmat ett uttryck som inte var hämtat ur hans egna erfarenheter. Han bytte till skånska och ”nu kunde hans musikalitet blomma ut”.
Norrmannen Finn-Erik Vinje skriver ”Fra lillebrors synspunkt” och pekar bland annat på det absurda (brukar jag också tycka) i att svensk tv textar norska och norsk tv svenska. Australiensaren John Alexander berättar om sina erfarenheter av världens artigaste språk och analyserar bland annat tvättstugeraseriet (de arga lapparnas värld). Raoul Granqvist skriver om språklig kannibalism med utgångspunkt i Tornedalen och Österbotten. Leif Höckerstedt älskar sin finlandssvenska men är glad över att han läste rikssvenska veckotidningar, vilket lärde honom att ”tänka svenskt”. Svenskösterbottningen känner igen sig. Här var vi också tidigt konsumenter av svensk radio och tv. I Vörå kallade vi veckotidningarna för Svärjistidningona.
Boken innehåller mycket mer än detta. Den är stimulerande och ögonöppnande också för en läsare som hela sitt liv sysslat med att avtäcka sitt modersmål.
Bertel Nygård
(Recensionen publicerad i Vasabladet den 1/3 2015 och här med recensentens tillstånd)
Universitetsläraren rapporterar: ”En utgångspunkt för den norska regeringens handlingsplan är att mer undervisning sker på engelska och att det i vetenskapliga publikationer har skett en kraftig nedgång av det norska språket i förhållande...
Som många noterat har service på restauranger i Sverige förändrats de senaste 10 åren. I de större städerna stöter man ofta på personal som knappt kan svenska utan bara engelska. De verkar intalade att alla svenskar gärna pratar engelska. När...
Stefan Lindgren skriver på Facebook: ”Läs Cronemans krönika i DN från 16/3. Jag håller helt med honom, även om han är 30 år sen med dessa insikter. Och har man väl sagt A måste man säga B. Det är sjukt att svenska högskolelärare ska...
I artikeln ”Den nordiska språkgemenskapens kris” skriver Samuel Larsson inledningsvis: ”Den eviga frågan om hur väl danskar och svenskar förstår varandras språk har blivit aktuell igen. Frågan är ju lika gammal som Öresund o...
Söndagens svenskspråkiga sång Kjell Höglund - Mina vingar Söndagens svenskspråkiga dikt Tanken Tanke, se, hur fågeln svingar under molnet lätt och fri; även du har dina vingar och din rymd att flyga i. Klaga ej, att du v...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | |||
16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 |
22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|
Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord? Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se. Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"