Alla inlägg under mars 2015

Varför använder Aktuellt ordet "mobbing" när det till exempel inte ens finns med i SAOL? Och i stort sett alla språkvetare förordar det svenska MOBBNING.


Lars Bohman

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 mars 2015 19:19

Senhösten 2014 gav Språkförsvaret ut antologin "Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket" (ISBN 978-91-637-6648-0). Boken är inbunden och på 242 sidor. Den finns att beställa hos nätbokhandlare som AdLibris och Bokus,  Bibliotekstjänst (för bibliotek),  Bokrondellen (för återförsäljare) eller via enskilda, välsorterade bokhandlare.


Boken har getts ut med stöd av Kungl. Patriotiska Sällskapet, Letterstedtska föreningens huvudstyrelse och Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.


Det finns en utförlig citatsamling utlagd på nätet. Recensioner och omnämnanden läggs fortlöpande ut i denna sektion. Meddela oss gärna – sprakforsvaret@yahoo.se – om du har sett en recension, som inte finns förtecknad nedan.



Nella Bergström: Stockholms stad får pris de inte borde vilja ha  – Gård & Torp 10/12 2014 (omnämnande)

Svenskans vårdare och förstörare utsedda – Tidskriften Alba 11/12 2014 (omnämnande)

Henrik Othman: Många perspektiv på svenskan - Österbottens Tidning 13/12 2014

Johan Kvarnström: Glädje och oro då 20 röster talar om svenska och intervju med Leif Höckerstedt – Västra Nyland 18/12 2014

Språkförsvaret rosade, risade – och släppte ny bok – TNC-aktuellt nr 3/2014 (omnämnande)

Bo Bjelvestam: Språk och identitet  – Tidningen Kulturen 31/12 2014

Lars Ragnar Forssberg: Att ha ordet i sin makt – Hela Hälsingland 13/1 2015

Bror Kajsajuntti: Svenskan ett språk som är guld värd – bloggen "tigern" 16/1 2015

Bengt Enqvist: Svenskans rötter och relationer – Miljömagasinet nr 3 16/1 2015

Staffan Bergsten: Tjugo lärda som älskar vårt språk - Vestmanlands Läns Tidning 29/1 2015

Maria Tullgren Pearman: Recension av "Guld i strupen?" - BTJ-häfte nr 1/2015

Bertel Nygård: Informativt och underhållande om svenskan – Vasabladet 1/3 2015

Henrik Munck: Svensk guld i mund – Sprog & Samfund mars 2015

Bror Kajsajuntti: Recension: Guld i strupen? Rötter och relationer till svenska språket – FIB-Kulturfront nr 3/2015

Jürgen Honig: Das Schwedische und ich - Sprachnachrichten mars 2015

Katarina Lindve: Bokrecension – starka känslor kring språk - Fataburen nr 1/2015

Anders Svensson: Kärleksförklaring till svenskan - Språktidningen nr 3/2015


Nätverket Språkförsvaret

http://www.språkförsvaret.se/sf/

http://www.sprakforsvaret.se/sf/


E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se

             sprakforsvaret@yahoo.se

             info@språkförsvaret.se (kan bara nås av vissa e-postprogram)


30/3 2015



På idrottsgalan för ett par månader sedan delades priser ut för strålande prestationer. Peter Settman var konferencier och intervjuade två, numera äldre, idrottsdamer, nämligen de som tagit guld i skidstafett i OS Squaw Valley på 60-talet. Dessa två delade ut pris till 2014 års skidstafettdamer (Kalla m.fl.)


Settman försöker till en av de äldre beklaga att den tredje stafettdamen från 60-talet inte hade kunnat komma. Det uttrycker han så här "tråkigt att hon ska vara så hard to get". Den äldre damen, som inte heller hör bra, säger "förlåt, vad sa du". Settman korrigerar inte genom att övergå till svenska utan upprepar "synd att hon är så hard to get". Den äldre damen ser ut som ett frågetecken och vinkas av scenen. Settman ler överseende.


Plumpt, ovärdigt och oförskämt mot en av våra senioridrottare. Och taktlöst att inte använda svenska.


Kjell Rindar

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 mars 2015 16:15

3195 personer har undertecknat ett upprop, ”Europas Digitala Inre Marknad måste vara mångspråkig!”. Uppropet finns på 22 språk, men tråkigt nog – eller avslöjande nog – inte på svenska eller danska. Däremot finns uppropet översatt till kymriska, estniska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, slovakiska, slovenska och serbiska (Serbien är inte ens EU-medlem).


Tanken bakom uppropet är god. Det heter bl.a.:    

          

”Dock domineras maskinöversättnings-  och språkteknologitjänster av globala icke-europeiska företag, som huvudsakligen fokuserar på engelska och ett fåtal av världens största språk, varvid EU-språk med mindre ekonomisk makt negligeras. Som resultat befinner sig nästan hälften av Europas medborgare i ett digitalt underläge beroende på deras modersmål.


Marknaden ensam förmår inte ta itu med den europeiska språkutmaningen, som kräver ett omedelbar och gemensamt handlande från EU:s sida.  Europa behöver en strategi för att avlägsna språkbarriärer, vilket gynnar företag och folk i EU och tillhandahåller likvärdiga digitala möjligheter för  alla EU:s språksamfund.”


Det är helt klart att utvecklandet av maskinöversättningsprogram, röstöversättningsprogram och andra språkteknologitjänster inte kan överlåtas åt enbart kommersiella krafter, eftersom dessa prioriterar det som är lönsamt, d.v.s mycket stora språk. Till och med mellanstora språk, som svenska och danska, som ändå tillhör de hundra största språken i fråga om antal talare, kommer i så fall på efterkälken.


Underteckna gärna uppropet. Även om man inte förstår de språk, som nämns i första stycket, kan läsarna av denna blogg förstå något annat språk som engelska, franska, spanska eller tyska etcetera. Om inte, kan man använda en maskinöversättning...


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 mars 2015 14:40


Frågan om hur en fjärran framtids språk är konstruerat kan ingen nu levande människa svara på, men Ola Wikander, expert på utdöda språk, har fått anledning att fundera över frågan efter att ha kontaktats av Svensk kärnbränslehantering (SKB).


Det utbrända avfallet från de svenska kärnkraftverken ska ju grävas ner i berggrunden, och radioaktiviteten avtar så långsamt att det kommer att behövas förståelig varningsinformation i tusentals år framöver. Sedan 2011 driver SKB ett projekt om informationsbevarande efter att avfallet förslutits, och som engagerar forskare både vid Linnéuniversitetet och Lunds universitet (där Ola Wikander är verksam). Utgångspunkten är att information ska efterlämnas både i arkiv och med skyltar och markörer i olika former, samt genom direktöverföring mellan generationer.


Ola Wikander intervjuas i senaste numret av Lagerbladet, SKB:s gratistidning som delas ut till hushållen i närheten av Forsmark, där kärnbränsleförvaret är tänkt att ligga. Han säger där bland annat att en tanke som slagit honom är vikten av att det finns sådana språkforskare som han även i framtiden: Frågan om att bevara information om kärnavfallet är också ett stort argument för att fortsätta med språkvetenskapen och lingvistiken. Just för att de framtida språkvetarna ska kunna utföra det på oss som vi nu gör med ugaritiskan. (Ett forntida språk som Wikander ägnat mycket tid åt). Uppdraget åt SKB har också medfört att han funderar mycket över hur dåtidens människor såg på oss: Jag kan tänka att den här feniciske kungen skrev ju inte till mig, han skrev till någon som delade hans världsbild. Studiet av gamla texter visar hur lätt det är att bli missförstådd. De kan få oss att fundera över de outtalade självklarheter som finns runt omkring oss hela tiden. (…) Den här frågan ger oss perspektiv på det egna livet, vår generation och vårt språk. Om 10 000 eller 100 000 år vet vi inte ens om det finns någon mänsklig civilisation. Spontant kan man tänka sig att en budskap till framtiden borde vara enkla meddelanden. Men tänk om framtiden istället är extremt avancerad och de tror att vi var primitiva grottmänniskor som aldrig kan ha behärskat den här kärnkraftstekniken?


Hela artikeln finns att läsa på http://www.skb.se/lagerbladet____39360.aspx?show=1|Läs%20senaste%20numret%20av%20Lagerbladet%20Östhammar||Lagerbladet%20Östhammar. Artikeln börjar på sidan 10.


Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.)

 

En språkpilot är en lärare som fokuserar på och intresserar sig för grannspråken/nordiska språk som främmande språk och arbetar för att införa det nordiska i grundskolan

En språkpilot är en resursperson som kan hjälpa kollegor att organisera grannspråksundervisningen och ge råd om material och metoder

En språkpilot är en handledare som kan bidra till att de nordiska språken och nordisk litteratur och kultur får en plats i lärarstuderandes praktik

En språkpilot kan vara en lärare, både från grundskolan och gymnasiet (2015)

 

Se vidare information här!

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 mars 2015 16:20

Guld i strupen? – Rötter och relationer till svenska språket

Frank-Michael Kirsch, Per-Åke Lindblom, Arne Rubensson (red.) (Språkförsvaret)

 

Nätverket Språkförsvaret är nog för många synonymt med upprop riktade mot engelska lånord och engelskspråkiga reklambudskap. Guld i strupen? är en antologi som tar avstamp i andra änden. Här handlar det om författarnas förhållande till det svenska språket. Detta skildras ibland i högstämda kärleksförklaringar, ibland i artiklar som utgår från vardagliga erfarenheter.


De personliga texterna är många, men de som sticker ut lyckas kombinera privat och allmängiltigt. Till exempel skriver Lars-Gunnar Andersson intressant om rollen som expert i radioprogrammet Språket, Annemarie Krarup funderar kring skillnader mellan svenska och danska och Finn-Erik Vinje reflekterar över vilken hänsyn som krävs för att en norrman inte ska få en svensk att höja på ögonbrynen vid ett möte mellan de två språken.


I denna brokiga och passionerade antologi är det just de tankeväckande texterna som dröjer sig kvar och planterar nya funderingar.


Anders Svensson

 

(Publicerad i Språktidningen nr 3/2015 - här med Språktidningens tillstånd)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 mars 2015 15:24

Svenska Dagbladet fortsätter sin kamp (?) mot svengelskan med några belysande exempel på begreppsförvirring i anglifieringens spår.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14
15
16
17
18 19 20
21
22
23 24 25 26 27
28
29
30 31
<<< Mars 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards