Direktlänk till inlägg 12 februari 2015

Frågorna ställs för sjunde gången

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 februari 2015 18:56

Jag ställer nu dessa frågor för sjunde gången!!!!!: Av vilken anledning har “att” försvunnit från svenska språket, i tidningar osv?


Hur har det gått till när “på något vis” har bytts mot “nånstans” ( jag tycker nånstans.....osv!) Varför och när bestämdes att “Ensam skall heta “själv”?????? (ex: Jag tycker nånstans jag kommer gå själv från krogen)


Hoppas ni kan visa LITET intresse och exempelvis skicka ett meddelande att ni inte kan svara på frågan!  Det är bättre, än att som de tidigare sex gångerna, bara ignorera mig helt!!


Tack!

Ivar Magnusson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Observatör

12 februari 2015 20:47

Bäste Ivar,

eftersom du påstår att du har skrivit till oss hela sex gånger tidigare utan att få svar i denna fråga, undersökte vi saken. Arkivet till sprakforsvaret (snabel-a) yahoo.se, vilket är den adress vi använder, går tillbaka till den 19/1 2010. Det går bara att hitta ett inlägg från dig den 1/10 2011, vilket besvarades den 7/10 2011.

Språkförsvaret fokuserar på svenskans ställning, d.v.s statusvård, framför språkvård. Det framgår mycket klart av vår programförklaring från 2011: http://www.språkförsvaret.se/sf/index.php?id=28 Det betyder att vi försvarar svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, förordar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Det viktiga är att svenska överhuvudtaget används. 90 procent av alla avhandlingar i Sverige skrivs på svenska; engelskan har stärkt sin ställning som undervisningsspråk på högskole-, gymnasie- och grundskolenivå. Storföretag använder engelska som koncernspråk och vissa exportföretag använder engelska som plattform för sin marknadsföring. Myndigheter och företag namnger projekt, verksamheter och byggnader på engelska. Engelska filmtitlar översätts inte till svenska och ibland översätts icke-engelskspråkiga filmer t.o.m till engelska i Sverige. Konstutställningar och enskilda konstverk namnges på engelska. Säga vad man vill om de som skriver ”kommer” i stället för ”kommer att”, inte kan skilja på ”ensam” och själv” och hänger sig åt användning av ”nånstans”; de använder åtminstone svenska.

”Att” har inte försvunnit från svenska språket. En stor grupp hjälpverb (19 st) saknar infinitivmärket att. Efter ”börja” och sju andra hjälpverb förekommer såväl med som utan att. Efter kommer förefaller konstruktionen utan att vinna terräng i såväl tal som skrift, enligt Svenska Akademiens språklära (2013). Förmodligen är orsaken att vissa språkbrukare behandlar kommer analogt med de andra hjälpverben.
Varför vissa språkanvändare sammanblandar själv och ensam är oklart. Det är säkert ingen som ”bestämt” detta – snarare fått för sig. Språkliga förändringar kan uppstå spontant och sedan sprida sig. Ord kan också genomgå betydelseförändringar.
Det överdrivna användandet av ”nånstans” är gissningsvis jargong, som har spridit sig. Sökandet efter upphovspersonen är förmodligen ett hopplöst företag.

Språkvård är naturligtvis inte oviktigt. Språkförsvarets egna officiella texter korrekturläses alltid. I Språkförsvarets senaste antologi, ”Guld i strupen? Rötter och relationer”, förekommer bara ett korrekturfel. Två ord har fallit bort från en boktitel.

Språkförsvaret har gjort en prioritering utifrån vad som är viktigast vad gäller svenskans ställning och överlevnad. Den som vill prioritera språkvård kan ansluta sig till grupper på Facebook som Språkpolisernas högkvarter och dylika och olika grupper mot särskrivningar.

 
Ingen bild

Bo Alvberger

16 februari 2015 16:27

Mitt förslag till källan för användandet av "nånstans" i stället för "på något vis" är Erik Lindegren i dikten ARIOSO: "Någonstans inom oss är vi alltid tillsamman ...". Klåfingriga journalister har sedan gjort resten.

 
Ingen bild

Observatör

12 februari 2016 22:39

Oj, felskrivning: "90 procent av alla avhandlingar i Sverige skrivs på svenska;". Det ska naturligtvis vara "på engelska".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 12:28

Idag publicerade Oatly – tillverkare av en havredryck – en annons på ett helt mittuppslag i Dagens Nyheter. Annonsen bär rubriken ”Bonde söker bönder”. Oatly har tidigare gjort sig känt för att publicera infantil annonstext på...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 feb 08:00


(Texten är hämtad från Förenta Nationernas regionala informationskontor (UNRIC) för Västeuropas webbplats)       30.1.2019 – Det finns nästan 7000 olika språk i världen. Av dem anses över 2600 vara hotade, och många av de hotade språke...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 feb 08:00


Detta lägenhetshotell blev klart för ca två år sedan. Dessa två år har  parkeringsreglerna endast angivits på engelska. Det har alltså inte funnits någon information på svenska.   Vid språkliga övertramp som dessa brukar jag ingripa men detta...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 feb 17:11


Det är dessvärre inte bara Nationalmuseum som gör reklam på engelska bland Sveriges museer. Här är Tekniska museets reklamskylt med texten ”Explore and experiment with us”.   Hälsningar Christina   (Denna nätdagbok är knuten...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 feb 11:55

Anders Persson berättar på lindelof.nu om en tragikomisk begivenhet nyligen i Uppsala.   ”Häromkvällen var jag på en tragikomisk begivenhet här i Uppsala, vid Engelska Parken förresten. Det var Uppsala Nya Tidning (UNT) och Uppsala Universi...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

117 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4 5 6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18 19
20
21 22
23
24
25 26 27 28
<<< Februari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se