Direktlänk till inlägg 22 januari 2015

Ein Edel-Ziegelstein

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 januari 2015 15:06

Rezension zu Max Behland, Walter Krämer, Reiner Pogarell (Hrsg.): Edelsteine. 107 Sternstunden deutscher Sprache vom Nibelungenlied bis Einstein, von Mozart bis Loriot. IFB-Verlag Deutsche Sprache GmbH, Paderborn 2014. 672 Seiten, 25:- €. ISBN 978-3-942409-31-5


Nach Meinung eines Lesers ist "dieses Buch selbst ein Edelstein“. Und was für einer! Den Stein zu schleifen brauchte es 50 Personen – ein Mammutunternehmen. Es glückte, weil die Herausgeber keinem strengen Schema folgten, die Textdeuter frisch fromm fröhlich frei zu Werke gingen und sich vom Humor manch eines Autors anstecken liessen. Selbst die "Sternstunden“ sind in einigen Fällen ironisch gemeint, Stunden verlöschender Sterne eben, in  denen die deutsche Sprache ächzt und knarrt, weil Bürokraten sie in der Mache haben. Das skurrilste Beispiel dafür ist wohl die Käseverordnung, erlassen 1986 vom Bundesminister für Ernährung, Landwirtschaft und Forsten der Bundesrepublik Deutschland. Sie kam ins Buch, um zu zeigen, "zu welchen sprachlichen Arabesken deutscher Regelungsfanatismus fähig ist“ (S. 567). Textdeuter und Mitherausgeber Max Behland bleibt am Ende nur ein Goethe-Zitat: "Getretner Quark wird breit, nicht stark“ (S. 571).


"Wir erleben die deutsche Sprache in ihrer ganzen Pracht und Vielfalt", heisst es im Klappentext, der nicht zuviel verspricht. Das Buch ist fürwahr ein gefundenes Fressen für Germanisten wie für Leser und Liebhaber des Deutschen im In- und Ausland. Sieht man mit den Augen des Deutschlehrers in Skandinavien auf die Textpräsentationen, bestechen jene, die unaufdringlich pädagogisch daherkommen und das Textverständnis von Deutschlernenden zu erleichtern suchen. Eine verständliche Sprache ist dafür Voraussetzung. Hervorragende Beispiele aus einem umfangreichen Fundus sind Myriam Grobes Erklärungen zu den Kinder- und Hausmärchen der Gebrüder Grimm (S. 249-255), Sascha Pogarells Einführung in Brehms Tierleben (S. 321-328), Walter Krämers Erläuterungen zu Marx΄ und Engels΄ "Manifest der Kommunistischen Partei“ (S. 296-300) und Götz Neunecks Würdigung Heisenbergscher Wissenschaftsprosa (S. 547-552). Erklärende Ausführungen wie diese machen neugierig auf weitere Werke der Autoren, wenn nicht gar ihrer (OEuvres. Dagegen wird Grass΄ Der Butt derartig allwissend (Grass persiflierend?) kommentiert, dass Leseverständnis und -spass auf der Strecke bleiben (S. 559-566). Den im Buch nicht vertretenen Böll als "vergleichsweise fade“ zu bezeichnen, der bei Örtlich betäubt offenbar "Pate gestanden“ und "eine nahezu sedative Wirkung entfaltet (hätte)“, halte ich für geschmacklos. Glücklicherweise bilden solcherart Fehltritte (im wahrsten Sinne des Wortes!) die Ausnahme.


Bleibt, aus den 107 Edelsteinen einige ans Licht zu holen, mit denen der Rezensent besonders liebäugelt. Dazu zählen Texte von Hölderlin, Heine, Storm, Rilke und ebenso gut gewählte wie besprochene Auszüge aus meinem Lieblingsroman, Joseph Roths Radetzkymarsch. Paukenschläge, noch dazu überraschende, sind "Der Beipackzettel zur ersten deutschen Antibabypille“, unter der Überschrift "Hauptsache: Nebenwirkung“ kongenial kommentiert von Wolf Schneider und Walter Krämer (S. 537-540), ebenso "Ein technischer Text wird Weltkulturerbe. Die Patentanmeldung des ersten Automobils“ – Ines Hoischen über Carl Friedrich Benz (S. 346-350). Josef Kraus über Nietzsche (S. 334-345) ist eine pädagogische Meisterleistung, Loriot (S. 601-611) Lachtränen erzeugender Genuss. Und Robert Gernhardts Gedicht Tief oder flach, aber Sinn – oder wie?, das mir "Edelsteine“ als Entdeckung bescherte, kommt bei uns zuhause an die Wohnzimmerwand.


Frank-Michael Kirsch

Rönninge (Schweden)     


Webbredaktörens anmärkning: Eftersom denna blogg har vissa tekniska begränsningar, måste inledande nedsänkt tyskt citationstecken skrivas som på svenska, d.v.s ( ").


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

inga johansson

23 januari 2015 19:09

Finns det någon möjlighet att köpa denna bok i Sverige?
Finns den på något bibliotek eller sätter alla märkliga upphandingsregler
stopp.

Nätverket Språkförsvaret

24 januari 2015 11:10

Jag föreslår att du sätter dig i direkt förbindelse med VDS förlag; jag skickar dig ett mejl om det.

Observatör

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 27 juni 15:48

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats) ”Klarspråk. Bulletin från Språkrådet” är ett informationsblad med nyheter om klarspråksarbete i Sverige och andra länder. Klarspråk kommer ut fyra gånger per år. D...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 26 juni 11:00

Hej!   Fidget spinner, vad är det? En liten snurra som man håller i handen och som lär ha avstressande verkan på personen som håller i den. Kanske bara en modegrej. Vad ska den heta på svenska? Stressnurra, handspinnare, stresspinnare, fippelsnur...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 25 juni 08:00

Språklagen, som antogs 2009 av en enhällig riksdag, har sina uppenbara brister, vilket Språkförsvaret har framhållit vid upprepade tillfällen. Men som Susanna Karlsson påpekar i ”Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor”   har s...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 24 juni 08:00

Jag skriver del II, eftersom Språkförsvaret publicerade en sammanställning 2014.   I Sverige finns det 47 universitet, högskolor och enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examen på universitets- eller högskolenivå. Av dessa hade...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 23 juni 08:55

I P1-Morgon på midsommaraftonens morgon fanns ett inslag med Moskvakorrespondenten Maria Persson-Löfgren som berättade om hur engelska ord och uttryck brer ut sig i dagens Ryssland. Inte minst har Moskvas tunnelbana anglifierats. Personalen har bytts...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se