Alla inlägg den 20 januari 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 januari 2015 20:56

Igår publicerade Oatly, som saluför någon slags havremjölk,  en helsidesannons, ”Why is this in English?”, i Dagens Nyheter. Inledningen och avslutningen är på engelska. Reklamskribenten, John, som utger sig för att ha engelska som modersmål, har lagt in ett stycke på svenska på försök:


”Havre är fantastiskt och man kan göra så många saker med det. Havre grädde är bara ett exempel men det finns många fler. Havre glass är ett annat.”


Här har Oatly medvetet lagt in ett par särskrivningar för säkerhets skull. Möjligtvis i förhoppning om att ”språkpoliser” ska fatta pennan och rasa mot tilltaget. Däremot tror jag inte att någon ”språkpolis” kommer att rusa till affären och inköpa en förpackning Oatly.


Vad handlar det om egentligen? Oatly använder engelskan som infångare.


I ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”, utgiven av Språkförsvaret, analyserar de båda nederländska forskarna Marinel Gerritsen/Frank van Meurs i artikeln ”Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder: Orsaker, användning och effekter” de bevekelsegrunder som styr engelskspråkig reklam i icke-engelskspråkiga länder. De skriver (sid. 87 – 88):


Infångare. Piller (2001) menar att engelska också används i reklam för att det drar läsarens uppmärksamhet till sig. När det gäller tyska annonser observerar hon att information om var produkten kan köpas och annan brödtext i annonserna nästan aldrig är på engelska, medan rubrikerna och slagorden mycket ofta innehåller engelska ord. Enligt henne används ett utländskt språk här för att dra läsarens blickar till sig: ”Ett främmande språk (…) medför en automatisk process, och därigenom behålls mottagarens uppmärksamhet längre” (ibid. s. 163). På samma sätt menar Hsu (2008) att engelskan i taiwanesiska fastighetsannonser framför allt används för att fånga läsarens uppmärksamhet. Tillfrågade om varför annonserna innehöll så många felstavningar och grammatiska felaktigheter på engelska svarade reklammakarna att ”det är själva engelskan snarare än innehållet i den som appellerar till målgruppen (…) Att blanda upp det inhemska språket med engelska används alltså framför allt för att fånga uppmärksamheten och för att skapa den önskade stämningen” (ibid. s. 162). ”


Hur intressant är det egentligen att Oatly låter en föregivet engelsktalande reklamskribent berätta på en helsida i DN att han skriver sämre svenska än engelska? Smakar havremjölken olika beroende på vilket språk den som dricker den talar?


P.S Samtliga recensioner och omnämnanden av "Såld på engelska?" ligger i denna sektion på Språkförsvarets webbplats.


Observatör


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 20 januari 2015 12:24

Så här presenterar VDS (Verein Deutsche Sprache) sin senaste bok i tidningen Sprachnachrichten:


Detta är en anmärkningsvärd bok. Sammanlagt 47 författare skriver om 107 stora ögonblick i den tyska språkhistorien, däribland lagtexter, trollformler, det berömda renhetsbudet för öl och den första föreläsningen på tyska språket från år 1687 vid universitet i Leipzig – en förskräcklig händelse enligt en närvarande, ett vanhedrande av det ärevördiga latinska lärosätet.


Även en av det tyska språkets största mästare och ”enfant terrible” Friedrich Nietzsche finns med i antologin genom sin ”Zarathustra”. Enligt kapitlets författare var detta såväl vördade som omstridda verk snarare en uppenbarelse för Nietzsche än resultatet av vetenskapligt skrivbordsarbete. Skribenten Josef Kraus (ordförande för tyska lärarförbundet) hävdar att Nietzsche här mycket tydligt tar avstånd från varje form av kollektivism, vilket förde till att nazisterna snart gav upp försöken att utnyttja hans filosofier för sina ändamål.


I denna som i nästan alla ”nyckelordsartiklar” står originaltexten i centrum.


Vi möter skribenter från alla områden i våra liv där språket är viktigt. Förutom de dominerande lingvisterna och germanisterna skriver diplomater, ministrar, filosofer, pedagoger, fysiker m fl.


Det ytterst läsvärda kapitlet om Konrad Zuse, som byggde världens första fungerande, fritt programmerbara och helautomatiska dator, Z3, i sina föräldrars vardagsrum i Berlin år 1941, har skrivits av en man som själv undervisar i informationsteknik vid distansuniversitetet i Hagen. Kunde Zuse ana vilken revolution han skulle utlösa med sin uppfinning?


Originaltexterna är kronologiskt ordnade och börjar med Atta Unsar (Fader Vår), en ostgotisk text av biskop Wulfila från år 370, vilken nog bör räknas som en av rötterna till den senare tyskan. Den sista texten är ett minnestal av förbundspresidenten Gauck från 2014.


De knappt 700 sidorna täcker ett vitt och med aha-upplevelser fyllt spektrum av det tyska språket, som man med behållning även kan njuta av i småportioner.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se