Alla inlägg den 10 januari 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 januari 2015 17:12

I samband med Språkpolitikens dag den 8 december, som Språkrådet arrangerade, höll Jennie Spetz ett anförande, i vilket hon berättade:


”Inte bara svenskan som fackspråk har varit aktuell under året. Under 2014 har jag suttit med i en statlig utredning som berört svenskan som förvaltningsspråk. En fråga som utredningen har att ta ställning till är om engelska ska kunna användas som rättegångsspråk i en viss typ av internationella affärstvister. Motiven för att använda engelska handlar framför allt om att effektivisera rättegångsprocessen och därmed spara pengar. Sverige ska bli ett mer attraktivt land för den här typen av internationella tvister.


Mot detta står dock språklagen som säger att svenska är förvaltningsspråk i Sverige och det språk som myndigheterna ska använda. Domstolarna är inte vilka myndigheter som helst. Principen om allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet är en grundsten i en demokrati. Rätten att få följa domstolsprocesser och ta del av allmänna handlingar är så viktig för oss att den är inskriven i grundlagen. Att man också ska få ta del av handlingarna på svenska är något vi kanske ser som självklart.


Utredningen är språklagens svåraste utmaning hittills. Å ena sidan är det rimligt att göra vissa anpassningar så att internationella tvister kan avgöras på svensk mark. Å andra sidan får sådana anpassningar inte innebära att det försvårar vår möjlighet att följa domstolarnas arbete.”


Den utredning som Jennie Spetz åsyftar benämns ”En översyn av lagen om skiljeförfarande”. I regeringens kommittédirektiv (den 6 februari 2014) sid. 10 -12 heter det:


”Tillgängligheten för utländska parter


Skiljeförfaranden som äger rum i Sverige genomförs inte sällan helt på engelska, av parter som inte behärskar svenska, och avslutas genom en skiljedom som är skriven på engelska. Om platsen för skiljeförfarandet är Sverige är det svensk domstol som är behörig att pröva en talan om klander. I domstol är språket svenska oavsett vilket språk som har använts under skiljeförfarandet.  Detta  framgår  numera  uttryckligen  av 10 § språklagen (2009:600). Bestämmelsen har kommit till bl.a för att  säkerställa  att  principen  om  offentlighet  har  en  reell innebörd,  se  Språk  för  alla  –  förslag  till  språklag  (prop.2008/09:153  s. 29).  Parter  som  inte  behärskar  svenska  har möjlighet att anlita ombud eller att ta hjälp av en tolk eller översättare.  Av  språklagen  framgår  vidare  att  svenska  är huvudspråk i  Sverige  och att  svenskan  i denna  egenskap  är samhällets  gemensamma  språk,  som  alla  som  är  bosatta  i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden (4 och 5 §§).


Med hänsyn till intresset av att stärka Sveriges attraktivitet som forum i skiljetvister finns det anledning att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare underlätta för icke svensktalande parter i klanderprocessen. Det kan röra sig om såväl rättsliga reformer – såsom ändrade regler om tolkning eller   översättning   –   som   praktiska   åtgärder   i   form   av exempelvis   information   till   parterna   eller   utbildning   av domstolspersonalen. Ett i högre grad skriftligt förfarande kan också underlätta för parter som inte kan svenska. Det har från företrädare för skiljeförfarandebranschen gjorts gällande att en möjlighet  att  kunna  processa  på  engelska  skulle  ha  stor betydelse i sammanhanget. Det ingår därför i uppdraget att överväga  om engelska  i  vissa  fall  ska  kunna  användas  som rättegångsspråk under klanderprocessen.


Utredaren ska redovisa om åtgärder av detta slag skulle öka Sveriges attraktivitet som forum i skiljetvister och de för- och nackdelar som möjligheten att använda engelska som rättegångsspråk skulle innebära. Intresset av offentlighet måste beaktas och det måste säkerställas att svenskans ställning som samhällsbärande språk i enlighet med språklagen bevaras.


Även om utredaren kommer fram till att övervägande skäl talar mot att tillåta engelska som rättegångsspråk, ska utredaren redovisa vilka åtgärder som skulle krävas för att möjliggöra en sådan reform och lämna förslag på nödvändiga författningsändringar. Till de åtgärder som bör övervägas hör hur behovet av tolkning samt översättning av handlingar och domar till svenska kan tillgodoses. Även behovet av offentliga översättningar till engelska av svensk   lagstiftning   ska övervägas, liksom behovet av utbildningsinsatser och andra åtgärder för att säkerställa att det finns domare med tillräckliga språkkunskaper för att kunna leda en förhandling, skriva domar och beslut samt i övrigt handlägga mål på engelska.


Utredaren ska därför

•   överväga åtgärder i syfte att förenkla deltagande i klanderprocessen för parter som inte kan svenska,

•   överväga om engelska i vissa fall ska kunna användas som rättegångsspråk under klanderprocessen och lämna förslag på   de   författningsändringar   och   övriga   åtgärder   som behöver vidtas för att möjliggöra detta,

•   överväga vilka konsekvenser ett förfarande på engelska får för offentlighetsprincipen,

•   överväga vilken inverkan ett förfarande på engelska får för svenskans ställning som samhällsbärande språk, och

•   vid  behov  föreslå  åtgärder  för  att  motverka  eventuella negativa konsekvenser av ett förfarande på engelska.”


Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2015.


Observatör

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se