I en språkspalt, ”Reklamens språk blir sällan långlivat”, idag i Svenska Dagbladet skriver Bo Löfvendahl:

”Äntligen! Det nya styret i Stockholms stad har beslutat överge ordet världsklass, som använts i alla tänkbara kommunala sammanhang. Däremot kommer The Capital of Scandinavia att finnas kvar, trots att det mest mötts med hån sedan lanseringen 2006.

– Det är så inarbetat att det inte finns någon anledning att ändra, säger nya finansborgarrådet Karin Wanngård till lokaltidningen Vi i Vasastan.”

Det är naturligtvis ett framsteg att Stockholms stad har beslutat överge epitetet ”i världsklass”. Det blir lätt patetiskt om avståndet till ”världsklass” snarast tenderar att öka i stället för att minska som tycks vara fallet med bl.a ”en skola i världsklass” med tanke på de nedslående PISA-resultateten.

Men vad menas med att varumärket ”The Capital of Scandinavia” skulle vara inarbetat? Bland vilka? Det är dessvärre tvivelaktigt om de ansvariga bakom varumärket kan göra en objektiv bedömning av varumärkets genomslagskraft. Visserligen kläcktes formuleringen ”The Capital of Scandinavia” av ”varumärkesstrategen” Julian Stubbs efter en flaska rödvin:

–  I came up with the phrase. After a bottle of red wine. Det var jag som kom på formuleringen. Efter en flaska rödvin.

Det är tvivelaktigt därför att det är den politiska majoriteten i Stadshuset 2006 som har godkänt varumärket. Graden av uppslutning bakom varumärket är avhängig i vilken utsträckning man har varit insyltad i det ursprungliga beslutet. Det går nämligen lätt prestige i sådana här frågor.

Inför kommunalvalet 2014 ställde Språkförsvaret ett antal språkpolitiska frågor, bl.a om ”The Capital of Scandinavia”, till de partier som ställde upp i kommunalvalet i Stockholm.  Alla partier som sedan blev företrädda i Stadshuset utom Miljöpartiet besvarade dessa frågor. De partier som var mest positiva till detta varumärke var Moderaterna och Kristdemokraterna, tätt följda av Folkpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna. Den uppräkningen säger en del om det politiska ansvaret.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...