Alla inlägg den 1 januari 2015

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 januari 2015 13:22

I en artikel, ”En importerad shoppingdag”, i Östgöta-Correspondentens språkspalt den 1 december diskuterar Daniel Erlandsson utifrån det konkreta exemplet ”Black Friday” om engelskan i marknadsföring och reklam verkligen säljer bättre än svenskan.


Daniel Erlandsson hänvisar till Språkförsvarets antologi ”Såld på engelska? Om språkval i reklam och marknadsföring”:


”Frågan är huruvida engelska faktiskt säljer bättre. Enligt antologin ’Såld på engelska?’ som kom häromåret är svaret på det ganska osäkert. Även skälen till att företag väljer engelska är ofta diffusa.”


I denna antologi ingår bl.a en vetenskaplig uppsats, ”Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder”, av två nederländska forskare, Marinel Gerritsen och Frank van Meurs, som summerar forskningen kring vilken genomslagskraft engelskan har i länder, där engelska inte är huvudspråk. Det finns i princip inget vetenskapligt stöd för att engelskan skulle vara slagkraftigare än ett inhemskt språk.


Om denna artikel skrev Gro Refsum Sanden i Sprogmuseets blogg:


”Andre bidrag holder til gjengjeld særlig høy kvalitet, og er alene god nok grunn til å ta boken nærmere i øyesyn. Det gjelder særlig artikkelen fra de nederlandske forskerne Gerritsen og van Meurs, som skiller seg positivt ut med deres diskusjon av ’Engelska i produktannonsering i icke-engelskspråkiga länder: Orsaker, användning och effekter.’ Forfatterne leverer akkurat hva tittelen lover; først og fremst en inngående analyse av årsakene til bruk av engelsk i annonsering, videre en innføring i måten engelsk benyttes på, og til sist en vurdering av engelskbrukens effekter og implikasjoner både for forbrukere og annonsørene selv.”


Observatör

 

(Denna nätdagbok mär knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 1 januari 2015 10:38

I det danska Modersmål-selskabets senaste årsbok, 2014, är det stämman, rösten som är huvudtemat. Redan i förordet betonar Gerda Thastum Leffers att rösten är vårt bästa och dyrbaraste redskap i samvaron med varandra.  Stämman kan uträtta nästan allt för oss och också ödelägga mycket. Flera av bokens glimrande bidrag behandlar också retorik, ett ämne som är sorgligt försummat i de nordiska länderna. Men kanske är en omvärdering på väg?


Titeln på årets bok kommer från Erik Norman Svendsens bidrag där han poängterar vad röstens klangfärg och melodi betyder för lyssnaren. När väckelsepredikanten Billy Graham blev tolkad till danska hamnade orden och grammatiken på rätt plats, men Grahams välgenomtänkta pauseringar, taltempo, retoriska omtagningar och dynamiska stämma försvann i tolkningen. Erik Norman Svendsen som själv är präst uppmanar andra talare att göra sig fria från manuskript för att med röstens dynamik bättre kunna nå åhörarna. Han gör också en tänkvärd reflektion kring tystnaden som samtalsform och härskarteknik, och menar att själva tystnaden är en form av tal som med sin ovilja till att kommunicera tydligt markerar sin bristande lust till att utbyta erfarenheter och problem med samtalspartnern.


Stine Pilgaard bidrar med utdrag ur sin roman ”Min mor siger” något som gör mig riktigt intresserad att genast införskaffa hela romanen. Det är i motsättningen mellan det tänkta och det sagda som den brännande smärtan och det komiska uppstår. Vi inbillar oss att vi kan förmedla våra tankar med språket, men i Stine Pilgaards roman står människorna inför en omöjlig uppgift, när det visar sig att det är språket självt som omöjliggör ett meningsfullt samtal. Språket kan inte förlösa berättaren att komma i kontakt med de känslor och det mörker hon övermannas av. När hon uppmanas av prästen att sjunga i kyrkokören bryter hon samman. I sången får språket röst och de känslor hon inte kan sätta ord på kommer fram. Avslutningsvis säger Stine Pilgards berättare att de tankar som ändå blev till ord är det närmaste man kan komma till fullständig ärlighet.


Den flerspråkiga Irina Björnö slår fast att alla röster existerar för att bli hörda. Hörda av de utvalda eller av andra. Irina Björnö berättar om hur hon började sjunga gospel för att finna sin egen röst. En spännande exposé hur hon upplever de olika språkens röster avslutar hennes bidrag. Den danska stämman är platt och trygg som det platta danska landskapet med gula rapsfält och blå himmel och den danska stöten träffar hon på med en cykel på en gropig väg. Bums! En stöt!


Den norska rösten upplever hon som den norska naturen upp och ned, höga berg och rinnande vatten. Musik och sång.


Den ryska är stark och fyllig med djupa undertoner, inte så ödmjuk som den danska; den tyska mycket bestämd medan den italienska är musikalisk och fågelaktig. Den amerikanska liknar hon vid en stor svart fågel som gärna vill höras överallt på jorden. En bestämmande röst.


Kanske uppfattar andra ländernas röster annorlunda, säger hon avslutningsvis och låter läsaren avgöra hur de olika länderna låter.


Julie Fabricius är en stark förespråkare för djupare studier i retorik. Hon betonar också hur viktigt det är att vi kan förmedla vetande på danska nu när en forskningsminister önskar att undervisningen på universitetet ska ske på engelska. Fabricius polemik mot oreflekterade uttalanden av politiker är träffande och hon avslöjar ihåligheten i klichéerna om ”bättre välfärd och ”ansvarsfull politik”. Att språket lägger dimridåer över verkligheten är beteckningen ”rehabiliteringspotentiale” om äldre människor ett talande bevis för. Fabricius gör oss också uppmärksamma på skillnaden mellan att lyssna, som är en aktiv handling, och att höra, som är en passiv handling när vi hör ljudet från bilar och vindens sus men lyssnar på varandra. Eller, det borde vi åtminstone göra, menar Fabricius.


Ole Meisner citerar den välkända danske författaren Benny Andersens ”Det er oförsvarligt att sätta ord till världen”. Ord kan trollbinda oss, göra oss glada men också ge oss ångest och vålla ovänskap.


Att språket har tunnats ut och blivit förflackat vänder sig Meisner emot. För att finna nyanser och sätta färg på språket uppmanar han oss till återbruk av gamla och nästan glömda danska ord. För en svensk läsare och förespråkare för ett närmande mellan de nordiska språken, kan jag bara hoppas på att några av de ord han nämner verkligen får nytt liv, då många av dem är vanliga ord i svenska språket. Här är några exempel på ord som vi i samnordisk anda gärna ser på nytt i danskan: besudla, djärv, husgeråd, karsk, munväder, niding, slentrian, slump, sysselsätta, opasslig, vanartig, yngling, yppig och ypperlig. Några andra ord har också mer eller mindre försvunnit i de skandinaviska systerspråken men kan kanske blomstra på nytt om vi anstränger oss.


Meisner drar också en lans mot politikerspråkets floskler och avslutar med att citera Soya: ”Det lättaste kan sägas svårt, och det är lätt. Och det svåraste kan sägas lätt, men det är svårt.”


Hanne Bistrup betonar samhörighetens betydelse för språket. Att sjunga i kör hänger samman med att lyssna på varandra. Varje enskild person har ansvar för att göra sitt bästa när det gemensamma målet är en god upplevelse. Att vilja använda sin röst och att lyssna på andra. Hörseln är det av våra fem sinnen som först utvecklas och redan vid sex månaders ålder kan barnet känna igen sin moders röst. Och det heter ju modersmål, inte fadersmål. Språket är det nära landet, landet är en ram och den kultur vi växer upp i. Bistrup betonar att vi inte är ensamma i vår individualistiska kultur där vi inte vågar erkänna värdet av sammanhang och att vara knutna till någon, eftersom den personliga friheten sätts så högt. Men, vi glömmer lätt att frihetens tvilling heter ensamhet, säger Bistrup.


Thorsten Thomsen berättar självutlämnande om en fiaskoartad turné som sångare och föredragshållare där han sakta men säkert lär sig att förstå hur publiken uppfattar den talande. Han lär sig att ge akt på mimik och kroppsspråk och menar att ingen är född till talare men att vi alla kan, och bör, lära oss stå på en scen och närvara, även om vi inte gör det på samma sätt. Men helst inte genom att först göra fiasko.


Orla Hav som sitter i Folketinget är oroad över det gap mellan generationerna som har uppstått och där vi inte får ta del av våra olika generationers erfarenheter. Själv tackar han sin mormor för alla värderingar och erfarenheter från tidigare generationer som hon har givit honom. Risken är annars att vi blir svävande och utan medvetenhet om att våra liv vilar på förutsättningar som generationer före oss har skänkt oss. Vi måste som vuxna aktivt bidraga till barnens språkutveckling genom berättelser, sånger och högläsning. Alla vuxna måste ta ansvar för barnens språkutveckling och inte förlita sig på skolan.


Peter Skaarup är också politiker och berättar om hur han själv förbereder sig genom de sokratiska frågorna, var, när, vem, vad och hur när han serverar ett budskap.


Avslutningsvis skriver Christian Kock, professor i retorik, om vikten av att vi har en levande debatt i samhället och i skolan, där eleverna får lära sig att debattera och argumentera för sin sak. Men också att lyssna på motståndarens argument. Ty, som Kock mycket riktigt och noggrant betonar, debatt och argumentation är centrala delar av demokratin.


Arne Rubensson

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3 4
5
6
7 8 9 10
11
12 13 14
15
16 17 18
19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
29
30 31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se