Direktlänk till inlägg 30 december 2014

Varför obligatorisk undervisning i svenska i Finland?

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 december 2014 12:30

(Texten är hämtad från Svenska Finlands folktings webbplats)


VARFÖR SVENSKA?


- Folktingets infobank om varför det lönar sig att läsa svenska i Finland.


VARFÖR OBLIGATORISK SVENSKA I DE FINSKA SKOLORNA?


Med utgångspunkt i grundlag och språklagstiftning


1. Finland är ett tvåspråkigt land med två officiella språk, finska och svenska.
2. Genom att studera svenska lär man känna Finlands historia och kultur. Svenskan är en del av allmänbildningen.
3. Med kunskaper i svenska kan du umgås med finlandssvenskar på deras eget språk.
4. Svenska är ett lätt, enkelt och användarvänligt språk.
5. Alla elever bör ges samma möjligheter och rätt till fortsatta studier efter grundskolan.
6. Alla bör ges jämlika möjligheter till statliga och kommunala tjänster där svenska krävs.
7. Kunskaper i svenska är en merit på arbetsmarknaden i Finland.
8. Finland är en del av Norden, med svenska klarar man sig också i de övriga nordiska länderna.
9. När man kan svenska är det lätt att få jobb såväl i Sverige och Norge som i Danmark.
10. Med kunskaper i svenska lär man sig lättare andra språk, t.ex franska, tyska, spanska och engelska.
11. Kunskaper i svenska ger möjligheter till studier vid de svenskspråkiga yrkeshögskolorna och vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan.
12. Kan du svenska ger det möjligheter till studier vid universiteten i Sverige.
13. Svenska öppnar dörrar till det nordiska kultur- och nöjeslivet.


PÅSTÅENDEN OM ATT DEN OBLIGATORISKA SVENSKAN BÖR AVSKAFFAS HÅLLER INTE STRECK


1. Språkkraven i Finland är de tuffaste i världen, alla studerande bör kunna minst två språk förutom modersmålet


I Belgien, Luxemburg och Schweiz är kravet att alla studerande måste kunna åtminstone två språk utöver modersmålet. Det här är också EU:s officiella målsättning, "Mother tongue plus two". Enligt den senaste Eurobarometern om flerspråkigheten, som gäller situationen år 2012, nådde Nederländerna, Danmark, Luxemburg, de tre baltiska länderna, Slovenien och Malta upp till den här målsättningen. Finland hörde inte till de länder som klarade av målet.


2. Den obligatoriska svenskan och individens begränsade förmåga till inlärning leder i praktiken till tunna kunskaper i främmande språk och begränsade valmöjligheter


Det finns inga bevis på att flerspråkiga barn lär sig ett språk på bekostnad av ett annat. Tvärtom. Tvåspråkigheten hjälper barnet att tänka kreativt och flexibelt. I en rapport som tagits fram av Europeiska kommissionen, Study on the Contribution of Multilingualism to Creativity, framgår att tidig två- eller flerspråkighet leder till bättre prestationsförmåga och kreativt tänkande, underlättar problemlösning samt leder till bättre skolframgång. På sikt ger tvåspråkigheten barnet en bredare tillgång till tankar och erfarenheter och öppnar dörrar för bl.a mångsidiga sociala kontakter. En färsk artikel i tidsskriften Time Magazine (29.7.2013) hänvisar till flera vetenskapliga undersökningar som bekräftar att tvåspråkigheten ger både språkliga, kreativa och sociala fördelar.


Språkkunskaper i arbetslivet underlättar kontakterna över språk- och landsgränser och ökar förståelsen mellan olika kulturer.


3. Den obligatoriska svenskan är slöseri med nationens resurser


Den obligatoriska undervisningen i svenska och finska är en logisk följd av att landet har två nationalspråk. Rätten till det egna språket är en grundläggande rättighet på motsvarande sätt som rätten till exempelvis social trygghet. Det är därför viktigt med en tillräcklig språkresurs i landet. Tvåspråkigheten utgör också ett ställningstagande om att vårt land är en del av Norden. Norden är vår viktigaste samhälleliga och kulturella referensgrupp och största handelspartner.  Kunskaper i båda nationalspråken är en investering, inte en kostnad för nationen.


4. Svenskan upptar värdefull tid som eleverna kunde använda för studier i något nyttigare världsspråk


Sedan det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen 2005 har antalet finskspråkiga elever som skriver svenska minskat drastiskt. Det har emellertid inte lett till ökade studier i andra språk. Tvärtom. Antalet gymnasieelever som läser tyska och franska har halverats mellan 2001 och 2009. Samma trend gäller för ryskan. År 2001 läste 66 % av gymnasieeleverna tre eller flera språk. År 2009 var det endast 53,5 % som läste minst tre språk.


5. Man klarar sig bra på engelska i Norden, för den skull behöver man inte ha obligatorisk svenska


Kunskaper i svenska öppnar dörrar och ger klara fördelar i kontakten med de nordiska länderna. Även om det officiella koncernspråket i många nordiska företag är engelska, sker det övriga umgänget i företagen och i samhället i övrigt oftast på svenska. En undersökning visar att finländska företag skötte sin kommunikation till 63 procent på svenska med moder-, syster- eller dotterbolag i Sverige, trots att engelskan är det ”officiella” språket. I det alltmer integrerade ekonomiska samarbetet mellan Finland och övriga nordiska länder är svensktalande arbetstagare i dag en bristvara. Bristande kunskaper i svenska kan däremot leda till missförstånd, utanförskap och uteblivna arbetstillfällen.


6. I inget annat land i världen är man tvungen att studera ett språk som talas av en minoritet


Svenskan är inte ett minoritetsspråk, utan det ena av Finlands två likvärdiga nationalspråk. Förutom Finland finns det i Europa flera länder med två eller flera nationalspråk, eller officiella språk som de i vissa fall kallas: Belgien, Luxemburg, Irland och Schweiz. I alla dessa länder har man obligatoriska studier i det andra officiella språket för alla, på nationellt plan. I Belgien, som har tre officiella språk, lär man sig ett av de andra två nationella språken från första klassen i skolan. Också på Irland där de som talar iriska dagligen är knappt 70 000, lär sig alla iriska från ettan. I Schweiz är ett av de övriga tre nationalspråken obligatoriskt och i Luxemburg går alla i skola på alla tre officiella språk luxemburgiska, tyska och franska.

Utöver detta finns det flera EU-länder där minoritetsspråket är obligatoriskt på regional nivå. Hit hör Spanien (med regionerna Katalonien, Baskien, Galicien, Valencia och Balearerna), Storbritannien (främst Wales) och Italien (regionen Trentino-Sydtyrolen och Valle d'Aosta). Sammanlagt bor det i dessa regioner över 20 miljoner invånare, som har obligatoriska studier i det mindre talade språket i skolan.


7. Studieresultaten i svenska är så dåliga att man inte har någon nytta av dem och sålunda är det helt onödigt att studera svenska


Studieresultaten i svenska har försämrats den senaste tiden. Kunskapsnivån i B-svenska som andra inhemska språk i grundskolan är svag eller på sin höjd försvarlig. Flickornas kunskapsnivå är betydligt högre än pojkarnas. I studentskrivningarna har kunskapsnivån i B-svenska märkbart försämrats och man har varit tvungen att sänka poänggränserna betydligt både i övre och i undre ändan av bedömningsskalan.


Kunskapsnivån hänger samman med studiemängden och är beroende av om eleverna får tillräckligt högklassig undervisning och om de utnyttjar denna aktivt och långsiktigt. En orsak till den låga kunskapsnivån inom B-svenska är att språket endast läses 228 timmar i grundskolan. Svenska erbjuds endast sällan som A-språk.
I arbetsgruppspromemorian ”Funktionell svenska – utgångspunkter för att utveckla undervisningen i svenska som det andra inhemska språket”, listas en rad åtgärder för att förbättra undervisningen i svenska som det andra inhemska språket och sålunda också studieresultaten.


8. I östra Finland behöver man inte svenska, därför borde man istället få läsa ryska som man behöver för att betjäna de ryska turisterna


Det är en jämlikhetsfråga. En sjätteklassist kan inte veta till vilken del av Finland livet för och inte heller vilket behovet av kunskaper i svenska  sålunda är. Utan kunskaper i svenska kan alternativen vara färre. Vid såväl yrkeshögskolorna som universiteten behöver man kunskaper i finska och svenska, och statliga tjänster och många kommunala tjänster har krav på kunskaper i svenska.


Kommunerna i östra Finland kan redan i dag erbjuda ryska som ett frivilligt studieämne om det finns tillräckligt intresse för studier i språket.


9. Det är orättvist att alla ska studera svenska för att en liten minoritet ska få service på sitt eget språk.


Undervisningen i svenska - och finska - gäller den språkliga jämlikheten mellan två språkgrupper. Undervisning i båda inhemska språken ger individerna jämlika förutsättningar att leva och nå framgång i vårt land.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
 


 
 
Ingen bild

Sebastian Lundh

3 januari 2015 09:13

Herregud, man kan väl lära sig ett lands kultur och historia utan att lära sig språket? Faktum är att jag är ganska säker på att folk som bor i Finland faktiskt vet ett och annat om kulturen där utan hjälp av inlärning av andra språk.


Är svenska ett lätt språk? Ja, jag är ju svensk och jag tycker att det är enkelt, och jag har hört att fransmännen talar franska flytande, så jag antar att det är enkelt.
Svenska är svårt! ALLA språk är svåra att lära sig, med möjligt undantag av de språk som är nästan identiska.

Tyska är också en merit. Engelska är en merit. Franska är en merit. Ja, det finns andra meriter som IT-kunskap (varför inte lära ungarna programera istället för att lära sig svenska), omvårdnad med mera. Ni säger att svenskan används i finska företag i Sverige, men varför inte specialisera sig på engelskan istället? Dessutom, du säger att det är enklare att lära sig ett tredje språk om man lär sig svenska, men vad för logik är det? Om du vill lära dig franska, så studerar du väl det språket, och inte portugisiska? Lär dig det språket du ska tala!

Man klarar sig nog bättre med engelskan i norden än med Svenskan, i alla fall om man inte talar med folk som är närmare 100 än 0. Seriöst, varför får folk för sig att Norska och Danska är så enkla att förstå i jämförelsen med engelska? Engelskan badar man ju i i hela sitt liv, så man förstår ju mer engelska än danska eller norska.

Slutligen, kommentaren om att svenska öppnar dörren till det nordiska kultur- och nöjeslivet. Seriöst? Ni söker verkligen i "the bottom of the barrel" för att rättfärdiga studier i det svenska språket, eller hur? Jag är ju svensk, och jag kan inte minnas att jag har kommit i kontakt med någon svensk underhållning som gör det värt att studera svenska för. ;) Visst, Killinggänget gjorde ju lite roliga grejer, men så jädrans bra är de inte.

Ps.
Ni skulle verkligen göra det enklare att kommentera här om man kunde klippa och klistra. Jag förstår liksom inte varför man inte kan göra det.

 
Ingen bild

inga johansson

3 januari 2015 21:19

Snacka om svåra språk - detta hittade jag på Glosbe:
attaveqaqatigiinneq på esperanto
översättning och definition "attaveqaqatigiinneq", grönländska-esperanto
Översättning till esperanto:
komunikado

För en dyslektiker är nog inte grönländska så lätt - men på Grönland kan de väl
grönländska eller talar de bara danska där, vilket inte heller är så lätt!

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

7 januari 2015 20:26

Sebastian,
jag är inte riktigt säker på om du har förstått att texten är hämtad från Svenska Finlands folktings webbplats – http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2014/12/30/10971180-varfor-obligatorisk-undervisning-i-svenska-i-finland/ – eftersom du använder tilltalsordet ”du”. Texten är alltså skriven från ett finlandssvenskt perspektiv.
Du skriver: ”Faktum är att jag är ganska säker på att folk som bor i Finland faktiskt vet ett och annat om kulturen där utan hjälp av inlärning av andra språk.”
Svenska är inte vilket som helst annat språk i Finland. Fram till 1809 fungerade svenska som det huvudsakliga administrativa språket; Finlands historia är alltså i stor utsträckning nedtecknad på svenska. Den andel som hade svenska som modersmål uppgick som mest till 20 procent. En stor del av befolkningen var tvåspråkig; idag beräknas runt 50 procent av befolkningen vara tvåspråkig i finska och svenska. Finskan blev jämställd med svenskan som administrativt språk i slutet av 1800-talet och snart i praktiken administrationens huvudspråk. Formellt jämställdes de båda språken i språklagen från 1921.
Du skriver: ”Är svenska ett lätt språk?... Svenska är svårt! ALLA språk är svåra att lära sig, med möjligt undantag av de språk som är nästan identiska.”
Självfallet är det lättast att lära sig närbesläktade språk; det är ingen tillfällighet att nordbor, d.v.s danskar, svenskar, norrmän och islänningar, vid sidan av nederländare uppvisar de bästa resultaten för icke-engelska modersmålstalare i jämförbara internationella tester i engelska (TOEFL och EFL). Men de finskspråkiga befinner sig ändå i en fördelaktig situation. Det beror på att det svenska och finska språket har levat sida vid sida i Finland sedan 1100-talet och således ömsesidigt påverkat varandra. Svenskan har påverkat finskans syntax och finskan har lånat in runt 4000 vanliga ord från svenskan. Finskan ligger också nära svenskan vad gäller betydelselära (semantik) och begreppsvärld. Detta beror på den långa gemensamma historien; sockenstämmor har funnits både i Sverige i Finland och därför finns begreppen på båda språken. Eftersom svenska är nationalspråk i Finland, översätts alla lagar, förordningar och officiella dokument till svenska.
De finländska deltagarna brukar alltid placera sig bland de tio främsta länderna i de nämnda internationella testerna, trots att finska inte är ett indoeuropeiskt språk, än mindre ett germanskt som engelsk. Detta beror på att det överväldigande flertalet finländska studenter och språkstuderande som gör dessa tester har studerat de båda nationalspråken och engelska. Enligt en skattning från EU-Barometern behärskar en finländsk medborgare i genomsnitt 2,5 språk, medan en svensk medborgare behärskar två.
Du skriver: ”Dessutom, du säger att det är enklare att lära sig ett tredje språk om man lär sig svenska, men vad för logik är det? Om du vill lära dig franska, så studerar du väl det språket, och inte portugisiska? Lär dig det språket du ska tala! ”
Alla som har sysslat med språkundervisning vet att ju fler språk man behärskar, desto enklare är att det att lära sig ytterligare ett språk, upp till en viss gräns naturligtvis. Min erfarenhet från SAS-undervisning 1984 – 2009 är att de elever, som endast kunde ett språk när de kom till Sverige, hade svårast att lära sig svenska. Bland arabisktalande skiljer t.ex vuxna marockaner ut sig, eftersom de oftast talade både arabiska och franska, i många fall också berbiska, när de kom till Sverige. Många av de marockanska elever jag har haft har snabbt tillägnat sig ett utmärkt uttal. Trots att min spanska och franska är högst medelmåttig har jag haft stor nytta av dessa kunskaper i Italien, Portugal och Katalonien, exempelvis för att förstå skyltning och annan enkel text.
Du skriver: ”Man klarar sig nog bättre med engelskan i norden än med Svenskan, i alla fall om man inte talar med folk som är närmare 100 än 0. Seriöst, varför får folk för sig att Norska och Danska är så enkla att förstå i jämförelsen med engelska? Engelskan badar man ju i i hela sitt liv, så man förstår ju mer engelska än danska eller norska.”
Här är du verkligen ute och cyklar. Jag misstänker att du aldrig har varit i Danmark eller Norge. Enligt en tumregel är 50 procent av orden lika i danska, norska och svenska lika, 25 procent nästan lika och bara 25 procent skiljer sig åt. Många av de senare orden är antingen lånord från lågtyskan eller finns i svenska dialekter. Det betyder att du inte behöver lära dig danska eller norska; du startar alltså med ett gemensamt ordförråd på 75 procent.
2007 genomförde jag en Clozetest, en slags läsförståelsetest, i mellannordisk språkförståelse kontra engelska i två klasser på Brännkyrka gymnasium – se http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2007/12/28/424414-en-liten-undersokning-i-sprakforstaelse/. Testen hade föregåtts av cirka en månads undervisning i grannspråken. Undervisningen fokuserade på att övervinna mental blockering och uppöva receptiv kompetans, d.v.s lära sig förstå skriftlig danska och norska. Resultatet blev följande: Bokmål 41,1 %, danska 28,5 % , nynorska 26,4 % och engelska 19,8 %. Eleverna var alltså bättre på danska och de båda norska skriftspråken än på engelska, trots att de flesta elever hade läst engelska i sex till nio år. De enda elever som var bättre på engelska än på de nordiska grannspråken kom från hem, där de talade engelska med åtminstone en förälder. Clozetesten upprepades nästföljande läsår med samma rangordning.

Att förstå danska och norska är faktiskt bara en fråga om träning. Enligt en professor behöver man bara en vecka i Oslo för att förstå talad norska utan större problem och två veckor i Köpenhamn för att förstå talad danska. Danskt uttal skiljer sig betydligt mer från svenskt än norskt. Jag har dock besökt Danmark ett femtiotal gånger utan att någonsin slå över till engelska; om motparten inte förstått mig har jag slagit över till ”skandinaviska” och om jag inte har förstått har jag bett motparten att tala långsammare.

Det är en otrolig fördel att svenskar, danskar och norrmän kan tala sina bästa språk, d.v.s sina egna modersmål, med varandra utan att behöva tillgripa ”bad English”. Bäst förspänt har unga svenskar, som yrkesarbetar i Norge, det, eftersom norrmännen förstår svenska bättre än vad svenskar förstår norska. Sedan är det annan sak att jag anser att svenskar bosatta i Norge bör anpassa sig till norskt språkbruk; deras eget språk berikas också på det sättet.




 
Ingen bild

Ruslan Iskanderov

Måndag 13 mars 20:19

Per-Åke Lindblom. Mycket, mycket, mycket lärorikt. Tack.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 29 mars 08:00

Enligt en nyhetsartikel i Dagens Nyheter den 23/3 föreslår moderaterna i Stockholms landsting att namnen på Stockholms tunnelbanestationer ska kunna säljas ut. Idén är bland annat hämtad från Dubai, som har auktionerat ut namnrättigheterna till 23 av...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 19:44

Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 21 februari vill oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr se attraktiva friskolor i Rinkeby:   – Vi vill säkerställa att de mest attraktiva skolorna får möjlighet att öppna filialer i mer utsatta områ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 28 mars 13:39

Språkförsvarets båda priser, Språkförsvarets pris och Årets anglofån, kommer att delas ut i Katasalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm den 22 april kl. 15.00.   Mottagarna till priserna är inbjudna. Vi återkommer med information.   (Denna ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:30

I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer – ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 27 mars 17:19

Frågan löd: Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?   Resultatet blev följande:   blåljuspersonal 45,5 procent annonsblockerare 16,8 p...

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10
11
12 13 14
15 16
17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se