(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)

Varför säger man Glada Hudik, och vad kan namnen Delånger och Finnflo betyda? Det kan boken Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun berätta.

Boken ”Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet” ingår i serien Sveriges ortnamn och är den första delen i underserien Ortnamnen i Hälsingland. Bokens namnartiklar utgår från samlingarna vid Namnarkivet i Uppsala och i arbetet med boken har materialet kompletterats och bearbetats. Boken består av 201 artiklar om olika namn på nutida och försvunna bebyggelser i Hudiksvalls stad samt alla bynamn och vissa gårdsnamn i Forsa, Hälsingtuna, Högs, Idenors och Rogsta socknar.

Boken tar även upp en del andra namn och några namnleder som är vanliga i området.

”Det här är gamla järnåldersbygder och det märks i namnbruket – många bynamn slutar på -sta som förmodligen betyder ’plats, ställe’. Det finns även en del namn som slutar på -sätter. De har från början syftat på utmark”, säger Lennart Hagåsen, ortnamnsforskare och författare till boken.

Detektivarbete bakom en del namn

Eftersom många bebyggelsenamn har funnits under väldigt lång tid kan det ibland vara svårt att reda ut bakgrunden till namnet.

”Det kan krävas en del detektivarbete. I vissa fall är de äldsta beläggen från 1500-talet och det kan vara 30-40 generationer som redan dessförinnan har nött på namnet. Då hinner det ändras en del på vägen”, säger Lennart Hagåsen.

I arbetet med boken har han tillbringat mycket tid i Hudiksvallsområdet.

”För att kunna tolka ett namn är det viktigt att åka till platsen för att se hur det ser ut. Genom att prata med folk som bor där kan man få reda på dialektuttal, vilket är viktigt för tolkningen.”

Beställ boken

• Publikationer: Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet

Läs mer

• Projekt: Sveriges ortnamn

 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)