Alla inlägg den 21 december 2014

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 december 2014 20:55

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)


Varför säger man Glada Hudik, och vad kan namnen Delånger och Finnflo betyda? Det kan boken Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun berätta.



Boken ”Bebyggelsenamnen i Hudiksvalls kommun. Hudiksvallsområdet” ingår i serien Sveriges ortnamn och är den första delen i underserien Ortnamnen i Hälsingland. Bokens namnartiklar utgår från samlingarna vid Namnarkivet i Uppsala och i arbetet med boken har materialet kompletterats och bearbetats. Boken består av 201 artiklar om olika namn på nutida och försvunna bebyggelser i Hudiksvalls stad samt alla bynamn och vissa gårdsnamn i Forsa, Hälsingtuna, Högs, Idenors och Rogsta socknar.


Boken tar även upp en del andra namn och några namnleder som är vanliga i området.


”Det här är gamla järnåldersbygder och det märks i namnbruket – många bynamn slutar på -sta som förmodligen betyder ’plats, ställe’. Det finns även en del namn som slutar på -sätter. De har från början syftat på utmark”, säger Lennart Hagåsen, ortnamnsforskare och författare till boken.


Detektivarbete bakom en del namn

 

Eftersom många bebyggelsenamn har funnits under väldigt lång tid kan det ibland vara svårt att reda ut bakgrunden till namnet.


”Det kan krävas en del detektivarbete. I vissa fall är de äldsta beläggen från 1500-talet och det kan vara 30-40 generationer som redan dessförinnan har nött på namnet. Då hinner det ändras en del på vägen”, säger Lennart Hagåsen.


I arbetet med boken har han tillbringat mycket tid i Hudiksvallsområdet.


”För att kunna tolka ett namn är det viktigt att åka till platsen för att se hur det ser ut. Genom att prata med folk som bor där kan man få reda på dialektuttal, vilket är viktigt för tolkningen.”

Beställ boken


Läs mer


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10
11
12 13 14
15 16
17
18 19 20 21
22
23
24
25
26
27 28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se