Yes-sägare

2 december 2014 20:47

Tror inte att det är nyanserna som försvinner utan att det bara är ytterligare en nyans som tillkommit. :)

Ja

3 december 2014 09:04

Jag funderade också på om det tillför något nytt, men jag kom fram till att det nog inte gör det. Man ropar yes när man lyckas med något, men man kan lika gärna ropa ja. I övrigt tycker jag det motsvarar ett vanligt ja.

Yes-sägare

3 december 2014 13:12

Även om det betyder samma sak kan det vara så att det används som variation eller olika nyanser. Om jag talar i telefon är det vanligt att jag alternerar mellan ”ja, aa, (inandning), yes, yesss, japp” o.s.v Ord lånas sällan in om de inte tillför någonting.

inga johansson

3 december 2014 18:07

När jag säger jes istället för ja , så vet ingen, som hör det, att det stavas med j och är rena rama esperanto.

ja

4 december 2014 13:15

Man kanske ska betrakta yes som ett modeord, och sådana modeord har ju en tendens att svepa bort alla synonymer och nyanser. Se på orden crisp och crunch som alla yngre känner till , menjag är inte säker på att de känner till de svenska orden frasig, knaprig, spröd (vackra ord förresten). Ibland är inlånade ord bra, men ibland kan de vara destruktiva. Ordet testa lånades väl in för många år sedan. Det är i och för sig inget fel på ordet men det används för mycket. Man testar ett par skor (provar ut), man testar en bit mat (smakar på), man testar att cykla (man fösöker) osv.Det blir alldeles för fantasilöst och enformigt.Samma sak blir det antagligen med ordet yes.

Bengt

5 december 2014 17:27

Jomenvisst!
Min fru brukade köra med (ironiskt?) "Jawohl, Herr Kommendant", som hon i barndomen lärt sig från någon amerikansk TV-serie.
Jag upplever "jäss" som hurtigt och därmed ofta lite odrägligt och erkänner därmed att det står för en ny nyans.

Ja

6 december 2014 10:02

Jodå, man måste kunna få leka med språket ibland. Jag säger själv si si på spanska ibland på skoj. Vad jag kritiserade var den mer konsekventa användningen av yes istället för ja.